Att du föder barn ska inte automatiskt betyda att du får barnbidrag

Redan 1937 infördes ett slags barnbidrag av Socialdemokraterna som skulle minska de stora ekonomiska klyftorna familjer i det svenska samhället hade på den tiden. Bidraget tilldelades familjer i behov av barnbidraget och höginkomsttagare fick i stället en sorts skattelättnad. Det skulle sedan reformeras om till att bli allmänt och stimulera alla familjers ekonomier med barn. Under årtionden har barnbidraget utvecklats väldigt mycket, men har all utveckling verkligen bara varit positivt?

Ett bidrag ska alltid vara riktad till de i behov. Det ska inte flitigt fördelas ut till alla som föder barn. Barnbidraget ska stärka familjers ekonomier och det ska täcka kostnader som barnet medför. I många fall har höginkomsttagare möjlighet att lägga undan en viss del, eller hela barnbidraget varje månad i sparkonton eller fonder. Har då syftet med bidraget uppnåtts om familjer kan fördela pengar på det viset?

Jag anser därför att vi bör införa ett liknande system som vi hade när man införde barnbidraget, genom inkomstprövning. I dag kan vem som helst ta del av barnbidraget. Du kan alltså heta Ingvar Kamprad och få 1 050 kr utbetalat varje månad i 16 år. Det enda som krävs är att du har ett- eller flera barn. Om du dessutom har fler barn så får du ett flerbarnstillägg som ska täcka ytterligare kostnader. Den totala kostnaden för det allmänna barnbidraget var år 2014 25,2 miljarder kronor som ökar med ytterligare två miljarder kronor under fyra års tid. Är det inte då dags att effektivisera och skära ned på onödiga kostnader?

Taket för vem som ska få ta del av bidraget bör då ligga vi den övre skiktgränsen av inkomstskatten (616 100 kronor/år). Genom att införa en sådan gräns måste man även kunna finansiera detta, därför är det självklart att avveckla en redan omfrågad skatt som man betalar om man befinner sig över den övre skiktgränsen – den så kallade värnskatten.

I dag ligger den på fem procent, vilket ger en total skattesats på 25 procent utöver den kommunala skatten på ungefär 30 procent. Studier visar dessutom att man har en tendens att jobba mindre då det blir mindre lönsamt att arbeta de där extra timmarna eller tacka ja till den där lilla befordran. Att ta bort denna skatt skulle alltså leda till att både du som privatperson får mer i plånboken likt staten.

En reform som denna ska då vara så effektiv och smart som möjligt, därför riktas inte förslaget bara åt att endast ge dem med en lägre inkomst barnbidraget och ta bort det helt för dem med högre. Syftet är att gynna alla genom att göra bidraget tillgängligt för färre och att ta bort en redan onödig skatt för de familjer som då inte kommer få barnbidraget. Om färre då tar del av barnbidraget så kan man se att utgifterna för Försäkringskassan, när det är mer lönsamt att jobba kan man se att det inte bara påverkar familjers inkomster positivt utan statens, också.

Patrick Benabou,
MUF Värmland