Därför visar jag brösten offentligt

Det är dags för amningsmotståndare att fatta hur oproportionerligt mycket de begär av omgivningen. Offentlig amning är en förutsättning för att kunna gå ut. Ingen ska behöva sitta isolerad i månader, bara på grund av att det finns personer som tror att hela världen ska anpassa sig efter att de inte orkar vända huvudet åt ett annat håll.

Jag ammar offentligt eftersom min bebis ofta vill amma med tjugo minuters mellanrum eller mindre och kan hålla på i timmar. Skulle jag välja att gå i den patriarkala anständighetens koppel skulle jag alltså inte ta mig långt från köket. De andra sätt som finns att lösa matningen på är antingen tidsskrävande eller dåliga för mig och min bebis.

Det tar evigheter att pumpa ut mjölk, kryssa fram mellan amningsrum eller att sitta och skämmas på offentliga toaletter med människor utanför. Vi som lagt nio månader på att skapa liv ska inte behöva lägga ännu mer tid på att smyga runt för att våra kroppar är tabu.

Mjölk är nyttig och snabbt tillgänglig mat. Den är dessutom det enda alternativet för bebisar som vägrar att dricka från flaska eller mår dåligt av ersättning. Det är helt orimligt att ett litet barn ska behöva skrika i hungerpanik för att vuxna inte klarar att få se bröst användas till det som det är till för.

En döljande filt kan vara farligt för bebisen och smärtsamt för den som ammar. Att amma en bebis är inte som att sätta en mobil på laddning.

De viftar och sparkar. Ibland släpper de bröstet och öppnar inte munnen tillräckligt när de suger tag igen och då behöver vi justera taget. annars känns det ungefär lika mysigt som att göra tjugo piercingar av bröstvårtan samtidigt. Bebisar kan dessutom få svårt att andas på grund av filten eller att ett uppsvullet amningsbröst täcker för näsan.

Därför behöver vi kunna se våra bebisar hela tiden.

Alternativen till offentlig amning är så tidskrävande och svårhanterliga för många att de stannar hemma. Det skulle vara mycket rimligare om amningsmotståndarna bara lärde sig att hantera obehagskänslorna istället.

Egentligen borde de sjunga en tacksång när de ser våra bröst, eftersom vi föder upp nästa generation. Men vi kan börja med att skippa utskällningarna, hoten och de arga blickarna.

Respektera vår rätt att röra oss utomhus!

Julia Elfventyr