Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!
1776
reaktioner idag

Professor: Lita inte på journalister och deras nyheter

Göran Svensson: Det gäller allt som skrivs, hörs och sägs i alla former av nyhetsrapportering. Det gäller inte enbart kvälls- och skvallerpressen, utan också TV, radio och morgontidningar liksom, bloggar, sajter och sociala medier.

Svensk journalistik kan vara vilseledande och sakna trovärdighet. Journalister kan vara okunniga och partiska. Journalistisk självkritik och självrannsakan är sällsynt. Allmänhetens förtroende för journalister är dessutom lågt.

Du borde därför aldrig lita på att nyheter är sakliga och objektiva.

Det gäller allt som skrivs, hörs och sägs i alla former av nyhetsrapportering. Det gäller inte enbart kvälls- och skvallerpressen, utan också TV, radio och morgontidningar liksom, bloggar, sajter och sociala medier.

Här följer några skäl till varför skall du vara eftertänksam och inte lita blint på nyheter:

● Det finns sällan hundraprocentiga sanningar. Inte ens experter och forskare kan alltid erbjuda sakliga och objektiva svar.

● Vad som kan verka vara sant och relevant är inte nödvändigtvis sakligt och objektivt på grund av journalisters urval av information. Du får aldrig fullständig information, utan bara ett axplock.

● Journalister bestämmer vad som är relevant, men inte nödvändigtvis sant, att berätta i nyheter.

● Journalister kan utelämna oönskade utsagor och motstridiga uppgifter.

● Journalister kan ha lyft ut saker ur sitt sammanhang. En person kan ha sagt något, men den ursprungliga innebörden kan ha gått förlorad.

● Journalister kan utgå från en tes som sedan styr urvalet av intervjupersoner, dokument eller fakta som presenteras. Tesen kan också styra hur informationen tolkas samt sammanställs enligt ett självuppfyllande upplägg.

● Journalisters följdfrågor kan handla om att inte få en nyanserad bild. Frågor kan upprepas och omformuleras under intervjuer i syfte att locka fram ogenomtänkta svar.

● Journalister kan formulera ledande frågor och påståenden i syfte att bekräfta det självklara eller önskade svaret.

● Rubriksättningen kan vara missvisande för att locka läsare, lyssnare och tittare.

● Foton och bilder som används kan vilseleda och förvanska verkligheten.

● Journalisters personliga uppfattningar kan påverka hur frågor och följdfrågor formuleras.

● Vänskapsband mellan journalister och de som granskas kan påverka opartiskheten i nyheten.

● Sist men inte minst allvarligt: journalister kan ha obefintliga kunskaper i metod (systematisering, kartläggning och inhämtande av information) och hur nyheter inklusive reportage avrapporteras (planeras och genomförs) sakligt och objektivt.

Utgå därför från att en nyhet är osaklig och subjektiv. Läs, lyssna och se på vad som skrivs, sägs och ses på olika ställen om samma nyhet.

En tumregel att komma ihåg när du läser, lyssnar och ser på nyheter: vem frågar, svarar eller säger vad och varför med vilket syfte?

Var inte naiv och dum – lita inte alltid på journalister och deras nyheter!

Göran Svensson,
Professor och forskningschef på Kristiania University College

Alla källhänvisningar och andra infallsvinklar finns listade här.

Håller du med?

Mer:

​Så illa tycker Sverigedemokraterna om samhället
KOMMENTARER
Innan du kommenterar: läs våra regler