Jag kanske vill ha snyggare bröst – är det så svårt att fatta?

Det är ett himla gnäll om skönhetsoperationer nu överallt, och jag hade faktiskt inte tänkt lägga mig i. Jag har sagt mitt, mer än en gång, och har ingen skyldighet att förklara hur och varför jag tänker som jag gör. Det är faktiskt min ensak.

Men så kan jag inte låta bli att provoceras av allt som skrivs. Kanske inte mest av blogginläggen, utan kommentarerna i dessa inlägg. Hör man som bloggare till majoriteten, som är emot skönhetsoperationer, varför öppnar man grinden?

När det handlar om ett ämne som är så personligt för många – ingen har väl missat att många som opererat sig har gjort det för att de varit grovt missnöjda över någonting? Något som de rättat till, och blivit mycket mer nöjda över. De kan ha mått dåligt halva livet och börjat må bra igen.

Tror någon att det är intressant för denna grupp att läsa om hur de som ställer sig negativt till detta, ropar om att "självkänslan inte ligger i brösten" och att det är något större fel på dessa personers insida? "Sök hjälp, anlita psykolog! Stöd inte skönhetsindustrin". Skitrolig diskussion för de som sitter där hemma, lyckliga med sina implantat. Verkligen.

Tror ni de är intresserade av att ens försöka förklara? Vad de än säger så tycks det alltid finnas ett vinnande argument: Det är dumt att ta risken, för utsidan borde inte betyda någonting. Du kan omöjligt göra det för din egen skull, skulle du bo på en öde ö skulle du inte göra det, så det måste vara för alla andras skull. Sök hjälp för dina inre spöken istället. Tror ni det är många som valt att operera sig, som ens orkar debattera? När det ändå är något så personligt för dem.

För det är ju nog så, att majoriteten tycker att det är fel att skönhetsoperera sig. Och det vet vi redan, lika mycket som vi ser silikontissar på Instagram så läser vi långa texter om hur vi duger som vi är, och ser bilder på hängiga bröst och mammor som predikar om hur stolta de är. Good for you!

Faktiskt så är det ju så, att alla är vi unika på våra egna sätt. Vi tänker på olika sätt, har olika värderingar. Jag kan vara precis lika medveten om vartåt världen är påväg som du är, men då igen så kanske jag resonerar annorlunda på ett annat plan. Då kanske jag agerar på ett annat sätt än du skulle göra.

Allt jag vill att ni ska komma ihåg, är att positivitet aldrig skadar nån. Negativitet däremot, kan såra något otroligt. Själv skulle jag aldrig starta debatt om något som egentligen inte berör mig på ett personligt plan, i fall min åsikt är negativ. Inte när det handlar om något så känsligt som utseende.

Ja, vi har alla yttrandefrihet och får skriva precis vad fan vi vill, men är det inte lite trevligt när vi tänker kränkande tankar tyst för oss själva? Man måste ju faktiskt inte öppna käften varje gång man har en åsikt.

Bland annat Carro skrev ett bra inlägg om just det här, och inläggets kommentarer är minst lika bra. Intressanta! Det märks att de flesta som är för skönhetsoperationer inte vill eller kanske vågar göra sin röst hörd. Och egentligen, varför skulle de? De har ingen skyldighet att förklara sig. Skulle jag inte ha en blogg skulle jag knappast orka bry mig om att delta i nån jävla debatt heller. Fyfan vad jag är trött på sånt här tjafs.

Nä, nu måste jag sluta skriva för jag känner att jag bara blir mer arg av att tänka på det här. Men det vill jag att ni ska ha klart för er, ni som påstår att alla som opererar sig har dåligt självförtroende. Ja, ni har rätt - självförtroendet sitter inte i brösten. Vem har sagt det? Menar ni att resten av kroppen bara är ett tomt skal då, i fall allt sitter i brösten?

Jag förstår på riktigt inte vad ni menar med det. Personligen har jag gott om självförtroende i resterande kroppsdelar, det skulle till och med räcka lite åt nån annan i fall det skulle behövas.

Jag har absolut inga problem med mig själv, inget som behöver redas ut hos någon psykolog. Vad andra gjort som skadat mig genom åren har ingen som helst koppling till mitt yttre. Nemas problemas. Nada. Jag kanske helt enkelt är så jävla okomplicerad så jag bara själv vill tycka att mina bröst är smokin' hot?

Det kanske faktiskt inte handlar om någon annan? Mina hängpattar kommer inte förbättra världen, jag är ju bara en fis i rymden, mina bröst kommer inte påverka världens utveckling. Och jag kommer då verkligen aldrig bo ensam på någon öde ö.

Jag kanske skulle göra det för att jag vill ha snygga bröst helt enkelt. Såna bröst som jag tycker är snygga. Jag kanske vill kunna go bananas på underklädesavdelningen och kunna välja andra modeller än jävla balconette som är den enda modellen som passat sen jag slutade amma mitt första barn vid 17 års ålder.

För att mina bröst hängt som två långa vattenballonger nu i 6 år och behöver liksom få flyta ut i två klumpar i behån. Ena en kupstorlek större än den andra. Ska man liksom låta den ena välla över lite eller köpa bh-inlägg åt den andra? Och för att inte tala om bikinisäsongen. Tur att senaste somrarna regnat bort så har jag sluppit ett problem.

Kan inte alla bara sluta be om förklaringar angående andras val? Mina bröst och mitt liv berör ju faktiskt inte dig. Och du är inte på något sätt bättre än mig fastän du har lika hängiga pattar som du älskar.

Janina Nylund