Svenska värderingar finns inte – det är därför Sverige är så bra

Sverige är globalt och i EU på många sätt ett fantastiskt samhälle för en individ att leva i. Bland annat tack vare friheter, öppenheten, toleransen, pluralismen, jämställdheten och sekularismen.

Tyvärr delas inte denna bild av många. Vissa är allmänt pessimistiska eller negativa av sig. Andra tycker beroende på olika upplevelser att saker och ting har blivit sämre i takt med migrationskrisen. En framgång för samhället har varit öppen debatt där värderingar kan ställas mot varandra. Det går inte att uppnå ett ”perfekt” samhälle men det går alltid att göra den bättre.

Därför är det oroande att flera politiker, som partiledare under Almedalen, målar upp en negativ bild av samhället och ropar på mer nationalism. På det sättet skapas både oro hos människor samtidigt som konkreta lösningar saknas.

Sverige blir inte bättre genom otydliga och märkliga budskap om ”svenska värderingar”. Att politiker inte kan komma överens vad svenska värderingar är visar bara att flera inte vet vad de pratar om.

Partiernas eller politikernas privata intressen presenteras som allmänna genom att förklaras som ”svenska”. På det sättet kan vilken åsikt som helst förklaras som ”svensk” eller ”osvensk”. Som att Ebba Busch Thor och KD kommer att tycka att aborträtten är en svensk värdering. Liksom att Stefan Löfven inte kommer att presentera lägre skatter som det.

Problemet med nationalism är att den inte utvecklar samhället framåt eller formar den gemenskap som många idag tror på att den gör. Den är bakåtsträvande, kräver ofta myter och osanningar eller definitioner som alla förväntas följa trots att människor är väldigt olika som individer.

Människor blir lätt hemmablinda och avskärmade av sådan retorik och tappar fokus på verkliga samhällsproblem som kräver konkreta lösningar. I dag finns det en stark bild att Sverige befinner sig i en ”värderingskris” och är ett ”splittrat samhället”. Ett demokratiskt samhälle är dock alltid splittrat eftersom olika värderingar och politiska åsikter konkurrerar med varandra.

Många glömmer att anledningen till att Sverige är ett välmående, fritt och inspirerade samhälle för andra beror på att människor varit mer än bara svenskar - medlemmar i politiska partier, folkrörelser eller olika föreningar.

Pluralism på värderingar har gjort Sverige starkt genom tiderna. När politiker ägnar sig åt nationalism riskerar det att göra samhället svagare, mindre öppet och mer auktoritärt. Diskussioner om ”svenskhet” förblir oändliga och utan slut.

Det finns nästan lika många tolkningar om hur det är att vara svensk som det finns människor i Sverige. Någon sann nationell identitet har aldrig existerar eller kommer att existera men det finns bättre alternativ som kan göra Sverige till ett mer modernt samhälle.

I dag är Sverige ett samhälle där människors identitet brukar har flera olika centrum. Nationalism är därför ingen lösning eftersom det ställer krav på att alla ska vara helt likadana och enformiga.

I ett öppet demokratiskt finns det inget utrymme för att någon ska monopol på nationell identitet. Samtidigt finns det utmaningar för mångkulturella samhället. En skarp kritik idag handlar om att mångkulturalism har lett till att människor delas in i grupper och fokuset ligger mindre på individen.

Ett interkulturellt samhälle som är baserat mer på individen är ett modernare alternativ. Då kan en som individ välja en eller flera identiteter inklusive kulturer (inlärda beteenden) och leva tillsammans sida vid sida med andra. På det sättet förblir fokuset på att alla i Sverige i första hand är människor och individer som oavsett identitet har samma rättigheter, friheter och skyldigheter.

Därför ett sätt att lösa problemet med synen på gemenskap är att göra Sverige till en öppen medborgarstat. Det skulle innebär att vara och en har rätten att välja hur en vill vara svensk eller inte. Någon fast definition behövs inte utan nationell identitet blir mer som en privat sak.

Gemensamt för fler i Sverige oavsett identitet och medborgarskap blir att staten är öppen för fler på basis av till exempel demokrati, mänskliga rättigheter och oberoende institutioner. Staten ska fortsätta behandla alla lika som individer, transparent och vara fri från korruption.

Så kan gemenskap byggas samtidigt som fler får större friheter att välja sin identitet.

Vladan Lausevic