Unga förtjänar bättre än att styras av politikers besatthet av kön

Män och kvinnor, pojkar och flickor ska ha samma möjligheter att leva som individer, deklarerade utbildningsminister Gustav Fridolin på regeringens presskonferens 16 november med titeln ”Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid”.

Fridolin sade sig inte vilja ha en könssegregerad arbetsmarknad. I sitt yrkesval ska barn och ungdomar göra ”jämställda, individuella val snarare än könsnormativa”, med vilket han menar att andelen flickor och pojkar alltid ska ligga kring femtio.

Det han uttrycker är en självmotsägelse. Individuella val är nämligen ofta könsnormativa i bemärkelsen att man väljer likadant som andra med samma kön.

Vissa påståenden är så självklara att de nästan betraktas som oseriösa. Alla djur med kön har separata hon- och hanbeteenden. Omvårdnad, aggressivitet, socialitet och konkurrensbeteende skiljer sig åt mellan könsgrupperna hos alla djur och därmed hos djuret människan. Att kvinnor oftare dras till omvårdande yrken och män till tekniska är ingen slump. Det handlar om biologi.

Detta vet naturligtvis Fridolin. Men han prioriterar likhet framför frihet. Om människan inte vill vara jämlik, får man tvinga henne.

Flickorna sägs få psykisk ohälsa av höga prestationskrav. Pojkarna saknar framtidstro och idéer. ”Maskulinitetsnormer” antas orsaka det senare. Därför skickas genuspedagoger fram för att ordna upp saken. I själva verket är det rätt långsökt att vare sig flickor eller pojkar skulle få mindre psykiska problem för att man försöker tona ned deras könsroller.

I bästa fall är resultatet av Fridolins ansträngningar ingenting. Mot så djupliggande krafter som könsidentitet har politiker få vapen. Skulle han mot förmodan lyckas skulle tusentals individuella livsval försvåras.

Det fanns en tid då de borgerliga partierna höll emot det själlösa räknandet, som i grunden är en planekonomisk, socialistisk idé. Numer har tyvärr deras intresse av att hävda lika villkor istället för lika utfall, svalnat. Vi beklagar att de i denna viktiga fråga i stort sett gett upp inför det rödgröna propagandamaskineriet.

Unga idag förtjänar bättre än att behöva drabbas av de vuxnas besatthet av siffror i statistiken. Det är poänglöst att räkna kön och sedan påstå att olikheterna betyder ojämställdhet, för så är det inte.

Medborgerlig Samling anser inte att jämställdhet betyder likhet. Strävan efter jämställdhet borde handla om att se människor som de individer de är med alla sina förmågor, egenskaper och sin kompetens. Oavsett vilka val människor gör måste respekt och tolerans finnas både för de människor som vill leva som alla andra och dem som vill leva på ett helt eget sätt som ingen annan gör.

I ett fritt och jämställt samhälle ska alla människor ha möjlighet att välja sin väg. Politikens roll är att skapa förutsättningar för detta - inte försöka styra människors val. Med tanke på Pisaresultaten har Fridolin många viktiga uppgifter. Att räkna kön är dock inte en av dem.

Josefin Utas,
2:e vice ordförande Medborgerlig Samling

Oskar Hagberg,
Styrelseledamot Medborgerlig Samling