Oansvariga kommuner som Malmö bäddar för Greklandskris i Sverige

Medan politikerna desperat försöker få integrationen att fungera tar Sverige stadiga kliv mot nästa kris, där sämre välfärd går hand i hand med högre skatter. Krisen handlar om att många kommuner inte för en bra företagarpolitik, och lastar över problemet i form av svag ekonomisk utveckling på resten av landet.

I likhet med hur Grekland höll på att dra in Euro-länderna i en kris drar oansvariga kommuner resten av landet med sig. Skillnaden är att Grekland i slutändan tog ansvar för sin egen ekonomi, vilket svenska kommuner inte gör.

Nästa år höjs den genomsnittliga kommunalskatten, till den högsta nivån den varit på. Ökningen är inte dramatisk, men det är talande att skatterna behöver höjas trots att Sverige befinner sig i en högkonjunktur och trots att ekonomin blåses upp av negativa räntor. Hur blir det när nästa lågkonjunktur kommer och när staten slutar betala bankerna för att låna ut pengar?

Sveriges Kommuner och Landsting förklarar att kommunalskatten kommer att behöva höjas med drygt två kronor för varje hundralapp fram tills 2020. Det kommer i sin tur påtagligt försvaga hushållens inkomstutveckling. En anledning till att kommunernas ekonomi inte går runt är att kommunal utjämning motverkar ansvarstagande.

De kommuner som ligger i glesbygd, har många äldre i befolkningen eller tagit emot många flyktingar bör få stöd från resten av landet. Annars faller välfärden. Men vad många inte inser är att utjämningen inte baseras på kommunernas grundförutsättningar. Den baseras istället på hur låga skatteintäkterna i kommunerna är. Den kommun som på grund av dålig näringspolitik har hög arbetslöshet skulle kunna lyfta situationen, till exempel genom att skapa mindre byråkratiska processer för tillståndshantering, bemöta företagen mera positivt eller satsa på yrkesförberedande utbildningar och lärlingsprogram.

Fler invånare i arbete ger ökade skatteintäkter, vilket i teorin kan finansiera andra kloka insatser. I praktiken innebär dock den kommunala utjämningen att upp till 95 procent av de nya skatteintäkterna jämnas ut. De enskilda kommunerna har nästan inga ekonomiska incitament till att föra en klok politik. Skötsamhet bestraffas.

Vi ser idag resultatet av det knasiga systemet. Statistiken visar att de kommuner som rankas som att ha ett gott företagsklimat också har högre sysselsättning i privat sektor och snabbare jobbtillväxt. Ändå är den senaste trenden att det lokala företagsklimatet snarare försämras än förbättras.

En av de kommuner som försämras mest är Malmö. År 2011 rankades Malmö som att ha Sveriges 51:e bästa företagsklimat. År 2015 hade staden fallit till plats 105 på rakningen av företagsklimat. Malmö har många fördelar, som ett utmärkt geografiskt läge, närhet till Köpenhamnsregionen och en egen högskola. När det kommer till attityden till företagare, samt tillämpning av lagar och regler, finns dock få kommuner som klarar sig lika dåligt som Sveriges tredje största stad.

Den lokala tidningen Sydsvenskan förklarar: ”Malmö har på fyrtio år gått från välmående arbetarstad till en av landets fattigaste kommuner.” Kommunpolitikernas plan är att fortsätta driva ekonomin – som går runt genom att årligen få fem miljarder kronor från resten av landet, och dessutom ytterligare miljarder till landstinget – med underskott för att sedan vältra över kostnaderna till staten.

Malmö och andra svenska kommuner skulle kunna föra en betydligt mer företagarvänlig politik. Men det kommer inte hända så länge utjämningssystemet bestraffar kommunerna som har en god näringspolitik. Det ogenomtänkta systemet bäddar för nästa stora kris i Sverige. Än är det inte försent att skapa ett bättre system, men tyvärr tycks probleminsikten lysa med sin frånvaro hos det politiska etablissemanget.

Nima Sanandaji,
Tekn. dr. och tillsammans med Erik Sjölander författare av boken "Jakten på Företagsamhet"

Leif Svensson,
Förbundsordförande Småföretagarnas Riksförbund