SSU: Tjejer ska inte behöva ge upp sina drömmar på grund av depression
SSU: "Det kan leda till att kvinnor inte söker sig till höga positioner på grund av rädsla att inte klara jobbet".
Psykisk ohälsa har blivit en av vår tids stora jämställdhetsproblem. Nästan hälften av alla 16-åriga tjejer har problem med stress, 14 procent är så allvarligt stressade att de hade varit sjukskrivna om de varit vuxna, det visar en avhandling från Stockholms universitet.
I värsta fall kan den psykiska ohälsan bli livsfarlig, en av de vanligaste dödsorsakerna bland unga är självmord. Att så många unga lider av utmattning är inte bara ett enormt lidande för individen, det får konsekvenser för hela samhället. Skolresultaten påverkas.
Den som en gång drabbats av utbrändhet har senare i livet svårare att hantera stress. Det kan leda till att kvinnor inte söker sig till höga positioner på grund av rädsla att inte klara jobbet. På arbetsplatserna kan det leda till försämrade resultat, ökad sjuknärvaro och fler olyckor.
Kostnaderna för samhället blir i slutändan enorma. Den växande psykiska ohälsan bland unga är som en tickande bomb. Om vi inte drar i nödbromsen nu och gör tillräckligt för att vända utvecklingen kommer det få förödande konsekvenser.
Det är dags att från politiken agerar mer kraftfullt. Socialdemokraterna och regeringen måste göra mer. Därför kommer SSU driva på för att Socialdemokraterna gör psykisk ohälsa bland unga till en prioriterad fråga. Höga krav från skolan och föräldrar, bristande socialt stöd, sömnproblem och låg självkänsla är några av orsakerna till den ökade ohälsan.
Därför behövs insatser för att tidigt fånga upp och hjälpa de unga som mår dåligt. Skolan är en av de mest effektiva arenorna för detta, ökade satsningar på elevhälsan är därför helt avgörande. SSU har två konkreta förslag som Socialdemokraterna kan driva igenom redan nu – psykiska hälsokontroller och maxtak i elevhälsan.
Psykisk ohälsa är ofta svårare att upptäcka än fysiska problem. Idag finns ett system där alla elever regelbundet blir kallade till fysiska hälsokontroller. Men den psykiska aspekten glöms ofta bort.
Att som elev få prata om sitt välmående borde vara lika viktigt som att mätas eller kolla blodtrycket. SSU vill därför införa psykiska hälsokontroller. Det kan ske genom att fysiska hälsokontroller på högstadie- och gymnasienivå kompletteras med hälsosamtal hos skolkurator.
Det hade dels ökat chanserna att upptäcka och hjälpa de unga som mår dåligt, men det hade också minskat stigmat kring att prata om hur en mår. Tillgången till kuratorer, skolpsykologer och skolsköterskor behöver öka markant.
Idag kan en skolkurator kan ha ansvar för upp till 1000 elever. Akademikerförbundet SSR visar i en undersökning att över 75 procent av landets skolkuratorer upplever att arbetsbelastningen är för hög.
När elevhälsan bara kan ha öppet några timmar i månaden är det omöjligt att hinna jobba förebyggande. SSU föreslår därför ett maxtak i elevhälsan där en skolkurator max ansvarar för 300 elever.
Det ökar chanserna att hjälpa de som mår dåligt och arbetssituationen för kuratorerna förbättras. Regeringen behöver öka finansieringen till kommunerna så att de har möjlighet att införa ett maxtak. SSU vill att alla unga ska kunna se hoppfullt på framtiden.
Unga kvinnor ska inte behöva ge upp sina drömmar i förväg på grund av psykisk ohälsa. Att satsa på elevhälsan borde därför vara en självklar pusselbit för en feministisk regering i arbetet för ett jämställt samhälle.
Philip Botström, förbundsordförande SSU
Lisa Enquist, feministisk talesperson SSU
