"Du kan omöjligt vara en bra mamma om du jobbar heltid"

Var jag än vrider och vänder mig på nätet så ser jag väldigt mycket momshaming. Alltså när föräldrar uttalar sig om sitt föräldraskap med sina förutsättningar och ifrågasätter hur inte alla andra föräldrar kan göra så.

Och hur mycket man skadar sitt barn om man inte plastbantar, lagar ekologiskt, inte slutat jobba helt tills barnen är 13 år, ger dem socker, låter dem ha iPad och dessutom, gud bevare mig väl, att som mamma yttra ordet egentid med längtan i ögonen efter typ att få sitta på toaletten en stund i fred.

Jag är hyfsat ny i mammarollen ändå men jag kan inte låta bli att känna att det är en stor osynlig tävling om hur bra man sköter mammabiten enligt några skitnormer som någon med all tid och alla pengar och allt tålamod i världen har hittat på.

I början så fick jag lite ont i magen och funderade på hur i hela friden jag skulle räcka till. Och det blir inte bättre än av att BVC säger "vad duktig du är som ammar så länge".

Det spär på den här bilden av att de ska vara någon form av prestation i att vara mamma. Det spär på bilden av att man blir bedömd och granskad utifrån hur man väljer att uppfostra och ta hand om sina barn.

Det är så vanligt med momshaming att det inte är konstigt att bli ifrågasatt från helt främmande människor om varför man väljer att göra si eller så.

Vill ni ha exempel så svämmar Blondinbellas kommentarsfält över av både det enda och det andra och hon är bara en av många. Och som om det inte vore nog att faktiskt komma in i föräldrarollen själv!

Helt plötsligt har du ett paket som du ska ta hand om och uppfostra till en vettig människa men istället för hejarop från andra människor i liknande situation så kommer istället ifrågasättandet om varför man gör på vissa sätt.

I allt detta ser jag också väldigt lite momshaming från män. Det kommer nästan uteslutande från kvinnor som vet lite bättre eller är lite bättre som personer. Och eftersom att många anser sig ha rätten att öppet ifrågasätta andra så kan man liksom aldrig göra rätt.

Det är alltid någon som är missnöjd och alltid någon som tar sig rätten att bestämma hur det borde vara. Jag har sett fler trådar på mammaforum som handlar om att man öppnar med att ifrågasätta andra personer än trådar där man stöttar varandra i heltidsjobbet som föräldrabiten innebär, oavsett om du är mamma eller pappa.

Jag är som ni säkert läser mellan raderna märkbart irriterad på den här prestationshetsen från alla håll och kanter som numera kommer med mammarollen.

Man ska bli gravid snabbt, gå upp lite i vikt, ha en snabb förlossning utan smärtlindring, amma i hundra år och dessutom, för att vara den optimala mamman, inte ens drömma om att jobba 100 procent typ någonsin igen.

Man ska helst inte överväga egentid och all mat ska vara ekologisk och hemmagjord från grunden. Ungefär som det var när min mormor var ung. Kollektivt så skriker kvinnor högt för att vi ska ha alla rättigheter som finns men i slutändan på dagen så är det samma kvinnor som säger att man inte ska utnyttja dem.

Vad är poängen med att vi ska få mer i pension om vi inte ens kan jobba ihop pengarna utan att internet sneglar på en och viskar, titta vilken dålig mamma som låter sitt barn vara heltid på förskolan.

För mig går det inte ihop, vi ska absolut inte bli diskriminerade på jobbet för att vi har barn men när vi faktiskt har möjligheten att ha både barn och karriär så är det en dödssynd.

Men, jag måste ändå säga att alla kvinnor inte är så. Och det man ser är tyvärr oftast de som skriker högst. Så medan jag har er uppmärksamhet så vill jag skrika lite högre och säga att du som läser detta och är mamma förmodligen är världens bästa mamma.

Jag är övertygad om att du gör det du kan för att räcka till för både dig själv och din familj, jag tror att dina barn inte somnar hungriga och att de har hela kläder.

Jag tror också att du säkert kan tycka att det är skitjobbigt ibland och det är också helt okej. Du kanske rent av ibland önskar att du var utan barn en vecka och kunde ligga med en droppställning med vin intravenöst och titta på alla Youtube-klipp som finns och äta smågodis. Jag tror också att du skulle agera om du märker på dina barn att det är något som gör dem otrygga.

Jag hoppas också att du ger dig själv en klapp på axeln för allt du har åstadkommit från värkar till vaknätter till att finnas där på jour dygnet runt utan att kräva något tillbaka.

För att du, oavsett hur många varv toalettborsten gått runt i huset, älskar dina avkommor villkorslöst. För att du gör så gott du kan i alla lägen och för att du är den bästa mamman till dina barn.

Fy fan vad du är bra!

Yohanna Bredén