Norge har fattat, när ska även Sverige sluta straffa de som behöver hjälp?
Zandra Hedlund: "Det går inte att straffa bort ett beteende som bygger på social utsatthet. Det enda som händer är att den då ökar".
Det norska regeringspartiet Høyre beslutade på sitt landsmöte i helgen att de ska verka för en avkriminalisering av eget bruk och mindre innehav, enligt den portugisiska modellen. Høyre blir därmed det femte partiet i Stortinget (motsvarande riksdagen) som aktivt har valt att ha med avkriminalisering i sitt partiprogram.
Därtill uttalade sig nyligen Bent Høie, Norges hälsominister om att avkriminalisering är det enda rätta för att komma till bukt med den ökande problematiken med narkotikarelaterade dödsfall. Detta innebär i praktiken att det finns en stor möjlighet att Norge faktiskt röstar för en avkriminalisering inom en överskådlig framtid.
I Sverige tillämpas nolltolerans mot narkotika, vilket innebär att all användning av illegala droger är straffbar och målet är ett narkotikafritt samhälle. Denna hållning har starkt stöd bland riksdagspartierna, trots att metoden helt saknar vetenskaplig evidens.
Eget bruk/påverkan har endast varit olagligt i Sverige sedan 1988. Sedan kriminaliseringen har polisen tydligt skiftat fokus från langare till brukare, den narkotikarelaterade dödligheten har tredubblats och ligger nu näst högst i Europa. Sverige har fått hård kritik av WHO och FN för brott mot mänskliga rättigheter.
Avkriminalisering innebär att ta bort straff för eget bruk/missbruk. I länder som har avkriminaliserat eget bruk, till exempel Portugal, är det fortfarande olagligt att köpa, sälja, langa till minderåriga samt att köra påverkad.
Skillnaden är att den som blir påkommen påverkad eller med en mindre mängd narkotika, blir inte straffad för det, utan kan istället erbjudas hjälp för ett eventuellt problematiskt bruk. Det blir även lättare för personer med ett problematiskt bruk att själva söka hjälp eftersom de inte klassas som kriminella.
Avkriminalisering är ett måste för att komma till bukt med problemen dagens narkotikapolitik orsakar på individnivå. Som det ser ut i Sverige i dag, straffas människor med problematiskt bruk istället för att erbjudas hjälp.
Att neka vård och istället straffa människor med beroendeproblematik är ett uppenbart brott mot mänskliga rättigheter. Det går inte att straffa bort ett beteende som bygger på social utsatthet. Det enda som händer är att den sociala utsattheten ökar, människor vågar inte söka vård och det problematiska bruket eskalerar.
Vårdbehov ska inte bedömas utifrån ideologi, det ska ske på vetenskaplig grund. Dagens narkotikapolitik bygger på en ideologisk övertygelse om att narkotikaberoende är ett personligt val.
Vi behöver en politik som sätter mänskliga rättigheter i främsta rummet, som värdesätter vetenskaplig evidens, och där skademinimering är viktigare än ideologiska principer.
Norge har börjat förstå, det är dags att Sverige gör det också.
