Slöjförbudet låter som lagarna i Tyskland under andra världskriget

EU-domstolen har fastställt att företag kan förbjuda anställda till att bära islamisk huvudduk, men endast som en del av förbudet tillsammans med andra religiösa och politiska symboler.

Rubrikerna säger ”EU-domstolen fastställer att arbetsgivare kan förbjuda kvinnor från att bära islamisk huvudduk och religiösa symboler” – Väldigt intressant, men skrämmande att rubriken upplyser just huvudduken och kvinnan till en början för att sedan nämna resterande symboler i en endaste kategori.

Frågan jag ställer mig själv är, hur kan en europeisk union, som består av en domare från varje medlemsstat, godkänna detta uttryck?

Unionen som arbetar för gemenskap, som har befogenheter i frågor som rör området frihet, säkerhet och rättvisa för att upprätthålla ordning och skydda säkerheten har alltså verkställt en lag som tar ifrån dig din religiösa rätt på din arbetsplats.

Givetvis gäller lagen med förutsättning att din arbetsgivare väljer att förbjuda det, men varför lägga valet i dennes händer?

Ska en fördomsfull arbetsgivare i fortsättningen kunna utnyttja sitt förtryck mot en religiös person, eller snarare redan utsatt kvinna, lagligt?

Religionsfrihet räknas som en av de mänskliga rättigheterna och finns uttryckt i Europakonventionen, artikel 9 som säger:

”Envar skall äga rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, andaktsövningar och iakttagande av religiösa sedvänjor.”

Notera ordet ”sedvänjor” som får utövas offentligt. Sedvänja betyder helt enkelt ”Sedvana, praxis och bruk” – Om inte huvudduken infaller inom dessa betydelser känner jag att min läsförståelse är bristfällig. Jag kan rättare sagt överväga att gå om grundskolan.

Detta är historiens första fall som lagligt verkställts i sitt slag bland en rad rättsliga tvister angående rätten för muslimska kvinnor att bära huvudduk på arbetet. Om vi nu strävar efter jämställdhet i samhället, är detta då rätt väg att gå? Ska vi kanske byta ut begreppet jämställdhet mot nakenhet? Det kan nog passa in lite bättre i dagens läge.

Vidare, ”En intern ordningsregel hos ett företag som förbjuder bärandet av synliga politiska, filosofiska och religiösa symboler utgör inte direkt diskriminering” sade domstolen i ett uttalande. Alltså att man kommit fram till att företagsregler som bland annat förbjuder huvudduk inte innebär diskriminering.

Det lustiga är att direkt diskriminering faktiskt betyder, att bli sämre behandlad än vad någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation.

Bakgrunden till denna regel finner man år 2006. Fallet handlade om en muslimsk kvinna i Belgien som bar slöja när hon arbetade som receptionist på ett säkerhetsföretag. Hon sades upp med hänvisning till företagets ordningsregel som sa att det är förbjudet för arbetstagare att bära synliga symboler för religiösa övertygelser.

Kvinnan bestred detta i belgiska domstolar, som ett fall av diskriminering. Därför har EU-domstolen nu kommit fram till att en sådan regel behandlar alla arbetstagare på ett identiskt sätt, och därför innebär detta inte en diskriminerande särbehandling.

Väldigt märkligt, är vi robotar och identiska rent smyckes- och klädesmässigt eller ska vi tillåtas till att klä oss olika baserat på vår religion, kultur, livsstil och intressen?

Vi kan säkerhetsställa att agendan med beslutet endast marginaliserar och pushar muslimska kvinnor ut ur det offentliga livet ytterligare. Det började redan i Frankrike år 2010 med förbudet på den islamiska dressen ”Niqab” som för den delen Tyskland även vill efterlikna.

Trenden om förankringen av islamofobi i lagen blir allt vanligare. Dessa lagar utgör enbart en diskriminerande social ingenjörskonst med målet om att försöka genomdriva muslimska kvinnor att anta en sekulär identitet.

Det oroväckande beslutet EU-domstolen stiftat är slående lik den antijudiska lagstiftningen som antogs i Tyskland före andra världskriget. Vi har blivit informerade om Nürnberglagarna som riktade sig specifikt mot en social grupp genom att begränsa dem ekonomiskt.

Judar förbjöds yrken såsom barnmorskor och jurist. Statliga kontrakt ställdes in med judiskt ägda företag. Dessa rasistiska lagar är inte helt olikt i jämförelse med en kvinna som inte är välkommen på en arbetsplats enbart för att hon bestämt sig för att identifiera sig som en medlem av en viss tro.

Låt oss inte glömma att det var i tider likt dagens sociala och ekonomiska omvälvning som Europas judar blev syndabockar för samhällets samtliga missförhållanden. Det blir alltmer uppenbart att historien upprepar sig, fast denna gången med muslimska kvinnor som nya offer av Europas identitetskris och elände.

Det skrämmer mig innerligt att de som ligger bakom lagstiftningen faktiskt är välutbildade. Jag trodde att en kvinna år 2017 kunde välja vad hon faktiskt ville ha på sig, men tydligen inte. En muslimsk kvinna får alltså ta av sig hur mycket kläder som helst, men när hon väljer att ta på sig mer uppfattas detta fel?

Är det fel att efterlikna dess kristna kvinnliga förebild, Jungfru Maria, som faktiskt alltid enligt majoriteter av skrifter bar på huvudduk? Det ska bli spännande att följa antalet uppsägningar och avskedningar på basis av det nya förbudet.

Hur många av dessa kommer att bestå av huvudduken och hur många av dessa kommer att bestå av något annat?

Alan Mahmud