Ge de som lider av psykisk ohälsa gratis busskort

24:e april klubbades det igenom att ungefär 35000 elever i Göteborgs kommun ska få åka gratis i hela Västra Götaland under sommaren, detta till en kostnad av 21 miljoner av skattebetalarnas medel.

Jag ser självklart detta som en bra sak och håller med om att barn oavsett socioekonomiska förutsättningar ska kunna hälsa på sina vänner, som Sandra Daniel säger i artikeln i GöteborgDirekt. Men det är också där jag tycker att det hela bör tänkas över.

För görs det verkligen någon koll så att ”rätt” barn får de gratis korten? Nej. Borde det inte finnas en algoritm för lättare kunna sålla ut de med ekonomiska behov? För inom Göteborgs kommun finns många höginkomsttagare och det känns dumt att deras barn ska få gratis kort.

Då talar jag själv som höginkomsttagare vilket innebär att mitt barn inte skulle få sagda kort om hon var i rätt ålder. Jag anser som förälder att ett fritidskort är till hjälp för barnet och inte bara något som de får för att de vill ha allt de pekar på. Ifall det fanns en sådan möjlighet att ha kortet som ett inkomstbaserat bidrag så tror jag att man hade kunnat hjälpa fler.

Idag är en av de största hälsoriskerna i Sverige psykisk ohälsa. Många som drabbas av detta är långtidssjukskrivna, långtidsarbetslösa samt pensionärer (sjuk och ålders). Många av dessa har väldigt mycket tid men ingen ekonomisk möjlighet att kunna hälsa på vänner eller familj.

Om man hade kunnat avsätta en del av de 21 miljonerna till dem så hade deras sommar kanske blivit lite lättare och med nya andetag kanske de kunnat förbättra sitt liv en aning.

Jag vet om att vissa har seniorkort men dessa gäller enbart inom Göteborg. Och med denna mening som följer vet jag att många kommer skrika ”rasist”, vilket jag absolut inte är, men jag känner att jag måste fortsätta lufta mina åsikter.

Men varför ska papperslösa och asylsökande få detta kort? Det är pengar från skattebetalarna och då anser jag att det ska gå till de som faktiskt är Svenska medborgare: oavsett hudfärg, språk eller härkomst. Och om du dessutom är papperslös och eventuellt gömmer dig, hur ska då kortet komma till dig?

Tyvärr så tror jag inte själv på att den här ekvationen går ihop. Det är mycket enklare för kommuntjänstemännen att bara sätta en åldersgräns så som de gjort nu och hålla sig till den.

Skulle man lägga till en kontroll av vårdnadshavarnas inkomst skulle det nog kosta mer i slutändan än vad man sparade. I det hela tycker jag att Ungdomsfullmäktige har gjort en bra sak som vunnit detta åt ungdomarna men vilka ska vinna för de andra?

Alva Guldhammer