Sluta hata på andras liv för att du är missnöjd med ditt eget

Jag klickar mig in på Blondinbellas blogg, ögnar igenom kommentarsfältet, och möts av samma, gamla, vanliga.

Hon jobbar för mycket. Hon spenderar för lite tid med sina barn. Hon är för egoistisk. Och nu när hon ska skilja sig så har hon dessutom bestämt sig för snabbt. Och så är det nog orättvist att hon stannar kvar i huset.

För glad är hon också. Och ja, så jobbar hon för mycket. Jag vet att jag redan sa det, men det kan helt enkelt inte påpekas för många gånger: Hon. Jobbar. För. Mycket.

Jag träffar en bekant som nyss gift sig. Hon är ett par år yngre än mig, och berättar att hon är lyckligare än någonsin. Jag gratulerar och säger att jag är glad för hennes skull.

Hon berättar att långt ifrån alla reagerar på det sättet, för istället för att säga "grattis", påpekar många att hon är för ung för att binda sig på det sättet. Att hon omöjligt kan veta vad hon vill ha av livet i den åldern. Folk antar också att hon är gravid, för någon annan vettig orsak att gifta sig i den åldern finns inte.

En tredje har för många tatueringar. Jösses, att spendera så mycket pengar på att tatuera in något på kroppen man ändå kommer att ångra sen?! Och att gå omkring och se ut så, som en vandrande tavla? För att inte tala om alla andra som spenderar mycket pengar och tid på sitt utseende.

Det ska vara fransförlängningar, löshår, en massa dyrt smink, märkeskläder, spraytans och tandblekning. Nej, människor som lever så kan omöjligt vara lyckliga, och dessutom bidrar de till osunda skönhetsideal.

Låt oss inte heller glömma alla backpackers som struntar i allt ansvar för att bege sig ut i världen, istället för att jobba heltid, som andra vanliga, hederliga människor. Sen finns det ju de som lever på sociala medier och kallar det att jobba. Kan de inte skaffa sig ett RIKTIGT jobb?

And it goes on, and on, and on, and on, and on. Och jag bara funderar, varifrån kommer detta enorma behov av att kritisera andras sätt att leva, och dessutom ofta helt okända människors sätt att leva? Jag kommer på exakt två orsaker: 1. Avundsjuka, och 2. Att man inte mår bra.

Är man trygg i sig själv, lever ett lyckligt liv och har en god självkänsla har man knappast ett behov av att sitta och kritisera andras liv.

Och är man liksom bara en vettig, sund människa så förstår man att alla inte behöver välja samma väg här i livet, och att ingen vinner på att man sätter sig bakom en skärm och skriver en lång, elak kommentar om hur en människa man aldrig ens träffat valt att leva.

Du mår knappast bättre själv av att skriva kommentaren, och personen som får ta emot den mår knappast bra av att läsa den heller. Med andra ord ingen win-win situation, snarare lose-lose.

Jag säger inte att jag förstår allas val hur de vill leva, för det gör jag inte. Jag kommer ofta på mig själv med att tänka "så där skulle jag aldrig göra" när jag möter någon som valt en annan väg i livet än jag. För nej, jag skulle aldrig sticka ut i världen och backpacka, och inte skulle jag heller tatuera kroppen full med bläck.

Men, istället för att att börja slänga ur mig fula kommentarer åt människor som åker ut och backpackar och har kroppen full med tatueringar, känner jag bara "vilken tur att jag inte behöver göra så ".

För, guess what: Du behöver inte jobba lika mycket som Blondinbella. Du behöver inte gifta dig när du är 22 år. Du behöver inte jobba med sociala medier. Du behöver inte tatuera dig, inte ens en miniliten tatuering behöver du skaffa.

Du kan leva precis som DU vill, och känner du att ditt liv inte är som du vill så blir situationen inte bättre av att du försöka hitta fel i andras liv. Tänk om folk kunde förstå det. Tänk om folk som ägnar tiden åt att sitta och kritisera andras liv, började ägna tiden åt att göra det bästa möjliga av sitt eget liv istället?

Tänk om folk kunde inse att inget bra kommer ut av att man slänger ur sig halvtaskiga kommentarer om andras livsstil? Tänk vilka förändringar som kunde ske om folk bara förstod det.

Med vänliga hälsningar, från en som för tillfället 100-procentigt fokuserar på att försöka hitta sin rätta väg här i livet, och bara blev lite förbannad igår kväll, efter att än en gång ha läst otaliga kommentarer bestående av kritik mot andras sätt att leva.

Daniela Skoglund