Från 20-hundratalets 60-tal slungar jag dig tillbaka till Homeros tid och konstaterar att det är intressant att höra hur filmskaparna av Troy föreställde sig att musiken lät på den tiden. Dess toner och melodiska slingor var enligt dem identiska med dagens och det var tur det, eftersom annars knappast någon skulle köpa detta otvivelaktigt spännande om än osjälvständiga och fulla av klichéer mainstreamsoundtracket. Filmmusik verkar fungera på det viset. Vi vill känna igen spänningen, kärleken och kraftmätningen genom musikaliska toner och helst även en aning innan våra känslosträngar sätts i rörelse medelst bild och handling. I Troy är det blåsinstrument, slagverk och stråkar som tar sig an det ansvarsfulla jobbet. Kompositören och dirigenten heter James Horner och han är mäkta pålitlig i sådana sammanhang. Den sedermera världsberömda bulgariska kvinnokören färgar musiken och förespeglar i sammanhanget på ett trovärdigt vis både tidsmässig och platsmässig autenticitet. Solisten Tanja Tzarovska är formidabel och inte minst är plattans sista nummer där storstjärnan Josh Groban med Brad Pitt-liknande röst duetterar med henne något att bära med sig. Numret heter Remember och är skrivet av James Horner till Cynthia Weils lyrik. Remember bekräftar att filmen Troy är skriven och producerad av människor som vet vilket budskap de vill sälja. Mina ögon tåras varje gång jag lyssnar på denna låt och självplågare som jag är, lyssnar jag på den gång på gång på gång.

© Vladimir Oravsky