|
| Originaltitel: | Film socialisme |
|
| Regissör: | Jean-Luc Godard |
| Utgivningsår: | 2010 |
|
Längd: | 101 min
|
| Antal betyg: | 59 betyg |
|
Betygsätt:
|
|
|
Filmtipset-betyg: |
 |
|
|
Om Film Socialism: Godard tar oss likt Charon med på en färjetur tvärs över kulturhistoriens upproriska vatten. Enskilda historieförmedlare gestaltar Europas förfall medan gränser, fakta och kultur upplöses i Medelhavets djup. Mytologi, politik och filmhistoria vävs samman till en dödssymfoni i tre satser, dirigerade av den franska nya vågens kanske främsta profil. |
|
Liknande filmer |
|
|
| - Visa fler... |
|
|
|
|
Skådespelare: | Christian Sinniger, Jean-Marc Stehlé, Patti Smith, Nadège Beausson-Diagne, Catherine Tanvier, Robert Maloubier |
|
Manus: | Jean-Luc Godard |
|
Genre: | Drama |
|
Alternativ titel: | Socialisme, Socialism |
|
Produktionsland: | Frankrike, Schweiz |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Kommentarer om Film Socialism |
(4 st) |
| Del ett av filmen (som utspelar sig på kryssningsfartyget) är helt fantastisk. Godard lägger en mosaik av människor och platser och blandningen av olika typer av format gör det verkligen till en speciell upplevelse. Det är nästan som att vi ser allting ur Godards egna ögon medan han vandrar runt och observerar vad människor egentligen gör. Sen blir filmen klart mycket tråkigare när vi tar oss till olika "viktiga" platser och när vi sedan leker runt på en bensinstation. Då blir man ganska uttråkad även om det finns enstaka scener som glimrar till. Så helheten är ganska splittrad. Betyg 6.1 |
|
| Tonti, du sa det! Jag hade hellre diskat, tvättat och damsugit en hel industrisemester än ha sett denna film. |
|
| Äh fan, två kan den ju få av mig. jag ogillade den inte så mycket att jag hatade den, men speciellt rolig underhållning var det ju inte om man ska uttrycka det så. det mesta har redan sagts, och det känns ganska trött och pubertalt. Godard borde växa upp och skaffa sig ett jobb. |
|
| Jag har väl tröttnat på att vara överseende med Godard och Socialism tar verkligen hans sena filmstil till sin absoluta spets. Är man en anhängare av detta sätt att göra film kan det säkert vara hemskt intressant men jag kan inte gärna låtsas att jag tycker det finns någonting av värde här överhuvudtaget, när jag inte tycker det. För mig parodierar Godard sig själv här och det intresserar mig inte ett ögonblick. Och i ärlighetens namn är detta ett slentrianverk med få likar i filmhistorien, där Godard enbart tycks göra saker för sakens skull. Kan inte Patti Smith gå omkring med sin gitarr och vara lite cool ibland, liksom. "Kan jag inte översätta filmen själv trots att jag knappt kan engelska så att den icke fransktalande publiken kan få en extra dos verfremdung?" Tack som fan, Jean-Luc. Inte för att de säger något intressant ändå men det är en smula trist att höra en hel harang och sedan läsa de tre orden: Palestine, Hollywood och Communism på duken. Den här kommentaren är givetvis enkel att kritisera och baseras blott på en uttråkad tittares magkänsla. Filmen är egentligen inte så aggressivt dålig som en etta brukar vara men jag kan inte med hedern i behåll sätta något annat. |
|
 Till filmforum |
|
|
|
|
|
- Dela via sociala medier
|
