Dokumentär som låter oss få en inblick i Bruce Haacks surrealistiska, semiautistiska leksakstechno och ta del av hans levnadshistoria. Autistiska barn och meskalin!
Väldigt fint och passande litet porträtt av en väldigt fin person, säger jag. Opolerat och rörigt, men talat från hjärtat med ett barns ärlighet. Lite som man skulle kunna beskriva hans musik, alltså. Det gör inget att silvertejpen syns, det är ju tydligt att någon har lagt ner sin själ i tejpandet.