År 2000 frågade filmaren Sam Jones snällt gruppen Wilco om han fick följa inspelningen av bandets fjärde album. Han hade kanske hoppats på ett bandporträtt som var lite mer än ett i raden av slentrianmässiga bakom kulisserna-reportage. Som bäst. Två år senare när albumet äntligen nådde skivbutikerna hade han fångat allt annat än en vanlig skivinspelning på band. Det är kriser och konflikter i dess renaste form mitt framför ögonen på oss.
Gick in utan att veta nånting om Wilco och även om musiken är bra är det väl också det enda jag tar med mig härifrån. Att lyssna på en skiva rakt upp och ner hade nog gett mig mer. Absolut inte dåligt på nåt sätt, men inte överdrivet intressant heller, kanske just p.g.a. min avsaknad av bakgrund? En stabil 2a får det bli och ett besök till Spotify istället.