|
|
|
|
|
|
L uftslottet som sprängdes är den tredje och avslutande delen i Millenium-trilogin. Jag har inte skrivit om de två första än, men det kommer. Väldigt kortfattat kan jag säga att jag uppskattade ettan (3/5), men upplevde tvåan som enormt oinspirerad och tråkig (2/5). Förväntningarna inför trean var med andra ord rätt blandade. Bokversionen är enormt gastkramande och så omfattande att det egentligen bara kan gå fel vid filmatisering.
Vad som ska tas bort från boken kommer alltid vara en omtvistad fråga, men jag måste ge manusförfattarna en stor eloge. De har gjort den ca 700 sidor långa tegelstenen med lika många sidohandlingar som vi har fingrar (inte långt ifrån) till en rätt tajt thriller med alldeles utmärkta prioriteringar.
I samtliga filmer tycker jag Erika Berger fått ta alldeles för mycket plats. Mestadels beror det på att jag har enormt svårt att ta Lena Endre på allvar. Det är för mycket Wallander-skådespel på henne. Hon är med alldeles för mycket även i del tre, men däremot har de skalat bort tillräckligt mycket för att det inte ska bli rörigt.
I boken byter hon jobb och får egentligen lika mycket plats som Salander och Blomqvist, men den delen är helt borta i filmen. Det enda som är kvar är hotmejlen (inte hot = varmt), som får visa hur hängiven sitt jobb Blomqvist är. Däremot undrar jag fortfarande vem som skickade dem. I boken vet jag, men lösningen på den lilla situationen glöms helt bort i filmen.
Jag har även rätt svårt för Noomi Rapace som Salander, men i trean ligger hon mest i sjukhussängen och kan därför inte misslyckas med så värst mycket. Nummer tre i karaktärer jag stör mig på är Den blonda jätten, mer känd som Roland Niedermann. I Micke Spreitz tolkning ser han mest ut som ett stort gosedjur med Stallone-ansikte. Väldigt svårt att ta honom på allvar, trots hans våldsamma framfart.
Luftslottet som sprängdes är ändå en överraskning och trots sin rätt massiva längd på över 140 minuter aldrig tråkig och speciellt rättegångsscenerna är det hög klass på. Kanske berodde spänningen på att det var ett tag sen jag läste böckerna och därför glömt av en del av handlingen. Trots att tvåan var en jättebesvikelse, så vågar jag ändå rekommendera alla tre filmerna i serien.
|
|
|
|
|
 |
|
