|
Å ret är 1954 och sheriffen Teddy Daniels (Leonardo DiCaprio) och hans nya partner Chuck (Mark Ruffalo) åker tillsammans ut till Shutter Island. Syftet är att besöka ett mentalsjukhus där en kvinna mystiskt lyckats rymma. Med livsfarliga psykopater till höger och misstänksamma läkare till vänster upptäcker paret att allt inte är som det verkar och att de är fast på ön.
Trailern och förhandssnacket gav mig intrycket att det skulle vara en spökfilm med en mystisk ö som gör konstiga saker mot människor á la Amityville Horror, men så var verkligen inte fallet. Shutter Island är en psykologisk thriller av högsta kvalitet, som inte på något sätt ramlar i klyschor eller förlorar sig själv i twistande. Det är en rak historia med många vändningar och framför allt, väldigt många infallsvinklar.
Det ska nämnas att jag inte läst Dennis Lehanes bokförlaga, vilket jag antar har en ganska stor inverkan på min upplevelse.
Martin Scorsese har tagit berättelsen och använt hela sin erfarenhetsportfölj för att göra en av de mest välberättade filmer jag sett på mycket länge. Han får hela tiden tittaren dit han vill, utan att berätta varken för lite eller för mycket. Han lyckas även med bedriften att låta tittaren tycka och tänka själv, utan att tappa spåret.
Jag är inte den som springer efter Leo-filmer, men kan inte säga att jag har något emot grabben. Han har gjort mycket bra och kan inte på rak arm komma på något han gjort speciellt dåligt. Hur som helst är det här förmodligen hans mest imponerande insats hittills. Titanic-Jack står högt i kurs hos mig, men här är han inte långt ifrån.
Ruffalo är också rätt bra, men om man sett den katastrofala In the Cut sitter man mest och tänker på annat vid hans åsyn. Han gör dock sitt bästa för att sudda bort eventuella minnesbilder och är absolut godkänd. Ben Kingsley spelar läkare och känns rätt stel och onaturlig, men hans karaktär blir nog mer förståelig vid fler visningar. Väldigt roligt att se gamle Max von Sydow som någon sorts sjukhuschef. Hade gärna sett att han fått mer utrymme, för hans karaktär får inte så mycket uträttat.
Filmer som får igång tankeverket ordentligt och som går att tolka på miljoner olika sätt, utan att något är varken rätt eller fel är oslagbara. Att det dessutom finns ett skyhögt omtittningsvärde gör inte saken sämre. Jag ser verkligen fram emot att få se om Shutter Island, så jag kan lägga ihop allt det jag gått runt och funderat på sen eftertexterna trängde sig på och avslutade den mäktigaste filmupplevelsen jag haft på ett bra tag.
|
