|
|
|
|
|
|
M ustafa – blyg och oerfaren skjortiranier. Kommer till Stockholm och Gothia Cup för att spela fotboll – eller, det är den officiella anledningen. För egentligen är fotboll bullshit. Det handlar om att träffa tjejer, och visst har väl Mustafa en gnutta hopp om att äntligen bli av med oskulden på riktigt.
Linnea – mammalös och därav kanske tvingad att växa upp för tidigt. Arbetar som funktionär på Gothia Cup samtidigt som hon sörjer uppbrottet från italienaren hon träffade tidigare under sommaren. Italienaren som senare visade sig gjort henne gravid.
Ingen kan egentligen ges skulden för det som hände sedan. Det var ett stort missförstånd som inleddes med att Mustafa fick en (oavsiktlig) smäll av en italienare som ledde till näsblod som ledde till en blodig tröja. Och eftersom Mustafa knappast kunde förväntas gå runt i denna blodiga tröja resten av dagen fick han låna en annan tröja - en med det italienska lagets emblem på.
Linnea får syn på Mustafa i den italienska klubbtröjan och antar naturligtvis att han är italienare. Mustafa, som spanat in Linnea redan tidigare, spelar till en början med när han inser hur mycket lättare det är att få tjejer som världsvan italienare än som blyg inflyttad skjortiranier.
Romansen sprudlar men eskalerar snart och det blir allt svårare att hålla sig till lögnen vilket resulterar i en hel del komiska situationer.
Man skulle kunna kategorisera Ciao Bella som en på något vis tragisk romantisk komedi om identitetskriser och andra djupa tonårsfrågor. Allt är drivet till sin spets och det är det som gör filmen en gnutta overklig. Ingen av karaktärerna känns tillräckligt realistisk, det känns som att alla karaktärerna har blivit någon slags allegorier. Ungdomskulturen må ha skildrats verklighetstroget över lag, men när man studerar relationerna mellan huvudkaraktärerna närmare känns allt bara extremt och drivet till sin spets.
De flesta av de yngre skådespelarna gör här sin professionella debut och gör den faktiskt med större övertygelse än många andra. Skådespeleriet håller överlag hög klass.
Du missar ingenting om du inte ser Ciao Bella-filmen. Men väljer du att se den är det en ganska underhållande, pinsam och medryckande film, men inte riktigt så fantastisk som den tror att den är.
|
|
|
|
|
 |
|
