"Blossar invandringen upp kan det mesta hända"

På sverigedemokraternas valkongress presenterades partiets ambitioner till valet 19 september.

Trots att partiet nu, enligt opinionsmätningarna, ligger under fyraprocentspärren satsar man ändå på att bli landets tredje största parti. Tredjeplatsen innehas just nu av miljöpartiet med runt tio procent av väljarnas stöd.

Men vad säger historien, statistiken och statsvetenskapen? Det är historiskt väldigt svårt för nya partier att ta sig in i riksdagen och nu ser vi flera olika samhällsrörelser som representeras i de nya partierna. Hur ser sd:s chanser ut?

Sociologen Jens Rydgren, som forskar om främlingsfientliga europeiska partier, säger till Nyheter24 att uppmärksamheten i media är centralt i dessa situationer:

– Åkessons debattinlägg i Aftonbladet var viktigt. Det ökar partiets synlighet på kort tid vilket i längden gör dem rumsrena när man tar plats i morgonssoffarna och då tar man ett steg bort från kopplingen till extremhögern.

Hur gick det för högerextrema och främlingsfientliga Front National i Frankrike?

– Front National grundades 1972, men det var först 1983 man fick valframgångar efter ett uppmärksammat lokalt samarbete med Jaques Chiracs center-högerparti RPR, säger Rydgren. Medieuppmärksamheten gav ökad legitimitet och fler valframgångar i EP-valet 1984 och man tog 1986 sina första mandat i franska nationalförsamlingen.

Om sd:s plötsliga fall i opinionen säger Jens Rydgren att generellt förlorar dessa partier i traditionella valrörelser som handlar om ekonomi och välfärdsfrågor.

Det är möjligt att sverigedemokraterna faller ut i periferin ju längre valrörelsen går om deras profilfrågor inte tas upp. Fallet i opinionsstödet kan vara en tidig effekt av det, men det är fortfarande för tidigt att säga.

Det danska exemplet

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson pekar på Danmark som politisk referens vad gäller invandringspolitiken - och nog finns också en förebild i Dansk Folkeparti, som efter splittringen från Fremskrittspartiet 1995 etablerat sig i Folketinget som just tredje största parti.

Statsvetaren Hans Mouritzen från Köpenhamns universitet hävdar att sd haltar långt efter Dansk Folkeparti - vad gäller personfaktorn:

– Åkesson kan ju tala för sig, men det ser mycket tunt ut bakom honom.

Hans Mouritzen talar precis som Rydgren om medias roll, där allt beror helt på vilka frågor som tas upp:

– Sverigedemokraterna har inte alls med sig medierna som Dansk Folkeparti har i Danmark, där politisk extremism får mycket större utrymme.

– Oavsett den senaste opinionsundersökningen tror jag nog de kommer in, nätt och jämnt, säger Hans Mouritzen.

– Det mest intressanta är dock vad de andra partierna gör i en sådan situation. De kan ju komma in och vända som Ny Demokrati.

Om siffrorna

Statsvetaren Sören Holmberg säger till Nyheter24 att sd:s fall från 5 till 3,8 procent mellan januari och mars inte är särskilt dramatiskt:

– Deras siffror stärktes under senhösten 2009 genom artikeln i Aftonbladet. När ett parti får debattera "hemmaplansfrågor" gynnas de i opinionen och nu har de fått en naturlig tillbakagång när den artikeln har gått ur tiden. Därför ligger de någonstans mellan tre och sex procent beroende på de frågor som diskuteras.

– Valrörelser handlar för partierna om att lyfta sina egna frågor. Då får de medvind, säger Sören Holmberg.

Men statsvetarnestorn Sören Holmberg pekar samtidigt på att de som tilltalas av sd:s politik är många fler än de sympatisörer som uppger sig kunna tänkas rösta på dem.

– Opinionen i Sverige kring frågor som berör islam, invandring och flyktingar ligger dock kring 14 procent så det är ingen oviktig fråga. Opinionen i Sverige ligger alltså betydligt högre än stödet till själva partiet.

Mediebevakningen kommer alltså att spela en avgörande roll för hur rumsrena sverigedemokraterna lyckas bli i tid för valet, precis som den gjorde i Frankrike och Danmark.

– Blossar invandringsfrågan upp kan det mesta hända, säger Hans Mouritzen till Nyheter24.