Laura Bach: "Som kvinna måste du ha auktoritet"

Den danska kriminalserien Den som dräper hade premiär på TV4 förra måndagen. Serien handlar om en specialenhet inom Köpenhamnspolisen som utreder ouppklarade seriemord. När kvarlevorna av fyra unga kvinnor hittas begravda i en skog dras kriminalpolisen Katrine Reis Jensen, som spelas av Laura Bach, och profileraren Thomas Schaeffer, som spelas av Jakob Cedergren, in i en jakt efter Danmarks första seriemördare.

Din karaktär - Katrine - är ju polis inom mordroteln. Skulle du kunna se dig själv befinna dig inom polissektionen överhuvudtaget?

– Jag tränade mycket inför rollen, och det är riktigt hårt arbete. Som kvinna måste du ha auktoriteten, du kan inte låta "lalala!" när du ropar. Du måste sänka rösten och tänka på sättet du rör dig på. Du måste inge lite av en boxarkänsla, så jag tränade en del boxning inför filmandet. Som polis gäller det också att vara lyhörd, du måste ta hand om inte bara dig själv utan även din kollega, förklarar Laura Bach.

– Jag har all respekt för poliser, jag skulle aldrig klara av att göra det där i verkliga livet. Aldrig. Jag tror att jag är på tok för egocentrisk för det, fortsätter Laura.

Hur menar du då?

- Först av allt: mycket av din uppmärksamhet går till din kollega, vad kollegan säger och att du ska hålla denne säker. Du utsätter dig för risker hela tiden. Som skådespelare fokuserar du ganska mycket på dig själv.

Då fokuserar du inåt..

- Exakt.

Hur känns det då att se dig i filmerna när du är en sådan hård, kickass polis?

- Det är alltid kämpigt att se mig i filmer, det är inte alltid trevligt att se sig själv. Du kan inte hoppa ur ditt skinn och se det ur ett objektivt perspektiv. Istället blir det väldigt subjektivt. Det är mer i efterhand då människor frågar mig som jag inser hur lyckligt lottad jag var att få spela en sådan roll, för det är väldigt få kvinnliga karaktärer som är så kickass. Väldigt lyckosamt för mig att få göra, men att se det är svårt.

Är en av anledningarna till att det är svårt att se dig själv att du kräver mycket av dig själv och kanske tänker "Åh nej, i den scenen, där borde jag istället ha.."?

- Man analyserar alltid - åtminstone gör jag det. Jag försöker att använda det för att lära mig någonting. Det är tufft, men du kan inte göra ditt bästa hela tiden. Ingen kan det för ingen är perfekt. Du lever och du lär.

Kan du ta med dig ditt mod från inspelningarna till livet och ha samma köra på-attityd? Vågar du ta det farliga hoppet?

- Alla ställs åtminstone en gång, förhoppningsvis fler, inför ett tillfälle i livet där man måste vara dvjärv och bara göra det. Man hoppar och vet inte hur det kommer att sluta, men det är nödvändigt för att utvecklas och lära. För det måste man röra sig bort från trygghetszonen.

Hur känner du inför mediaskvaller, tycker du att du lyckas undkomma det bra?

- Jag gör många intervjuer, men det blir inte så jätteprivat. Jag tycker inte att människor har någon anledning att veta vad som försigår i mitt hem, eller så. En kille hade fått i uppgift att söka reda på nakenbilder på mig på internet och hittade då bilder på en porrstjärna som också heter Laura Bach. Så varje gång någon googlar mig poppar hon upp.. hon är inte jag! Jag har definitivt inte de brösten - turligt nog.