KRÖNIKA. Nyheter24:s Quetzala Blanco om den nya detektivbyrån som ska snoka reda på din partners otrohet. 2012-09-08 08:01

"Misstänker du att din partner har en annan? Nu kan du anlita The Lady Detective Agency. Svergies första kvinnliga detektivbyrå har redan börjat spana". 

Så inleddes en artikel i tidningen Metro som jag läste för några dagar sedan. 
Artikeln handlade om någon slags svensk version av damernas detektivbyrå. 
En av tjänsterna de erbjuder är att de kan snoka reda på om din partner är otrogen. 
Jane Andersson är en av de som driver The Lady Detective Agency. 
Förlagan är, givetvis, brittisk. Har de uppfunnit något bra där sedan prins Harrys klädpoker i Las Vegas för några veckor sedan, förresten? 

– Så länge man är ärlig mot sig själv och i sin relation, har man inget att oroa sig för, säger Jane Andersson på The Lady Detective Agency, till tidningen Metro.

Nu har ju undertecknad inte varit i en relation sedan, tja, på ett halvår. 
Förmodligen finns det anledningar till det – jag är i princip omöjlig att leva med, jag är tråkig, svartsjuk, ställer orimliga krav, är notoriskt otrogen, ljuger konstant, sover mest, älskar i och för sig att städa och tvätta, är usel i sängen och pratar bara om mig själv. 

En fullständig katastrof faktiskt. 

Alla hjärtans dag i år firade jag tillexempel med min dåvarande pojkvän genom att se två skräckfilmer som han spydde av för de var så äckliga.
Sedan brast jag ut i gråt, pratade om alla mina ex, söp mig redlös på billigt rödvin och somnade gråtandes på soffan.

En gång gjorde jag för övrigt den där obligatoriska rundringningen när man frågar "varför tog det slut mellan oss egentligen?". 

Så jag ringde en som jag hade levt med bra länge. Stålsatte mig. Det började ganska bra faktiskt.
På plussidan hamnade följande: Omhändertagande, passionerad, jättekåt, bra att resa med, stor röv.
På minuskontot såg det lite värre ut. Kontentan av mig, efter fem år tillsammans var: Storlögnare och ganska dålig flickvän. 

Alltså. 

Det kan ju aldrig vara någon större chock. 
Om man till exempel gifter sig med världens slirigaste rockstjärna som är notoriskt otrogen och bazzar allt han ser, tror man att man ska lyckas ändra den personen? 
Om man blir ihop med nån slemmig modefotograf, räknar man då iskallt att den är trogen? 
Eller om man bara blir ihop med en hal idiot som undertecknad, varför räknar man med trohet och värdesätter det så oerhört mycket? 

Och varför är det så himla viktigt att veta allt om sin partner? 
Människans storhetsvansinne och ego är ju helt enormt. 
Och vansinnigt tröttsamt och banalt?
Kan inte alla människor bara lugna ned sig lite och inse var deras kontroll över sig själva och andra börjar och slutar, sluta vilja äga varandra och snoka på allt och alla? 

Jag kunde ju i och för sig inte följa de smarta råden ovan jag precis gav er ovan, så jag beslöt mig för länge sedan, att precis som skådespelaren Ulf Brunnberg, 900 år gammal, berättade i Expressen, att leva ensam för alltid. 

Lika bra det.