Starkt motstånd mot Jämtins förslag om muslimsk helgdag
Carin Jämtin tycker att Sverige behöver en muslimsk helgdag. Och hon får stöd av partiets kristna avdelning. Men alla delar inte hennes åsikt.– Jag tycker det är ett dåligt förslag, säger kristdemokraten Mikael Oscarsson till Nyheter24.
1 januari - Nyårsdagen.
6 januari - Trettondedag jul.
22 april - Långfredagen.
25 april - Annandag påsk.
1 maj - Valborg, första maj.
2 juni - Kristi Himmelsfärdsdag.
6 juni - Sveriges Nationaldag.
25 juni - Midsommardagen.
5 november - Alla Helgons dag.
25 december - Juldagen.
26 december - Annandag Jul.
STOCKHOLM. I samband med sitt första maj-tal i Örebro förslog Carin Jämtin att de svenska helgdagarna borde ses över i en särskild utredning, och sa samtidigt att Sverige borde ha en muslimsk helgdag. Hennes öppning möter dock en hel del kritik.
Riksdagsledamoten och kristdemokraten Mikael Oscarsson är helt emot en muslimsk helgdag.
– Jag tycker det är ett dåligt förslag. Vårt kulturarv är det kristna och de dagar vi har ska vi inte ändra, säger han till Nyheter24.
Jämtins förslag får dock stöd av socialdemokratiska Broderskapsrörelsen.
– Det är rimligt i ett mångkulturellt samhälle. På många håll i olika skolor har man redan infört en sån ordning, säger förbundsordförande Peter Weiderud till Nyheter24.
Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har avböjt att kommentera händelsen och vill inte svara på frågor om förslaget men hänvisar till sitt uttalande i ett pressmeddelande.
– Jag tycker att utspelet är direkt osmakligt och jag undrar om detta är en ny officiell socialdemokratisk partilinje, skriver han i pressmeddelandet.
Lagen om allmänna helgdagar ändrades senast 2005. Efter intensivt politisk debatt blev nationaldagen, den 6 juni, ny helgdag på bekostnad av annandag pingst, som blev en vanlig måndag.
– Att byta helgdag är känsliga saker. Man måste vara klar över att helgdagarna symboliserar saker, säger Peter Weiderud, ordförande Broderskapsrörelsen, till Nyheter24.
Han menar att det är viktigt att hitta ett bra sätt att diskutera frågan.
– Helgdagarna bör spegla samhället. I dag har vi en stor grupp muslimer och vi har anledning att de ska bli sedda.
Kristdemokraten Mikael Oscarsson är inte beredd att ta bort varken påskdagen, långfredagen eller juldagen.
Bryr vi oss om religion då? Vill man inte bara vara ledig?
– Det är säkerligen så att inte alla att tänker på innehållet i helgdagen. Vi har en kultur och den är jag väldigt stolt över, säger han till Nyheter24.
Christer Sturmark är ordförande för förbundet Humanisterna som har en icke-religös livsåskådning. Och han menar på att vi till exempel firar jul för att det är en tid när Sverige stannar och äter god mat och umgås snarare än för att det är en religiös högtid.
– Det är bara dumheter. Det är väldigt okunnigt av Carin Jämtin att hävda att vi firar julafton på grund av jesufödelse.
– Det finns undersökningar som säger att runt 80 procent av Sveriges befolkning inte tror på gud, säger han till Nyheter24.
