Ingen sänkt spritskatt om svenskarna får välja
Allt färre svenskar vill sänka alkoholskatten. Mer än var tredje svensk vill i stället höja skatten.
Total alkoholkonsumtion per år – liter ren alkohol per person över 15 år.
2010: 9,1.
2009: 9,3.
2008: 9,5.
2007: 9,8.
2006: 9,8.
2005: 10,1.
2004: 10,5.
2003: 10,2.
2002: 9,9.
2001: 9,1.
Källa: Folkhälsoinstitutet (TT)
År 2005 ville 57 procent av svenskarna ha en sänkt spritskatt. På fem år har trenden vänt och 2010 ville endast 20 procent av svenskarna sänka skatten, visar en nationell undersökning från SOM-institutet.
– Vi har sett ett ökat stöd för en solidarisk alkoholpolitik under ett antal år nu. Förmodligen beror det på att vi dricker mer alkohol nu än för femton år sedan, vilket gör att alkoholskadorna ökar. Då tycker folk att det är okej att höja skatten för att bli av med problemen, säger Anna Carlstedt, förbundsordförande för nykterhetsrörelsen IOGT-NTO, till Nyheter24.
På SOM-institutet hänvisar man till flera aspekter som gjort att svenskarna svängt så pass mycket i frågan på bara fem år. Dels att statistiken 2005 var ovanligt hög.
– En annan faktor är att det fanns en väldigt stark opinion som var kopplad till den fria införseln. Det öppnade för att personer, som normalt var skeptiska, blev positiva till skattesänkningen. Men de ändrade sig snabbt när de såg vad som hände i Finland (som sänkte spritskatten), säger Lennart Weibull professor på SOM-institutet till Nyheter24.
IOGT-NTO ser bara fördelar med en höjd spritskatt. Enligt beräkningar som IOGT-NTO hänvisar till förlorar staten 150 miljarder varje år - på bland annat polisinsatser och sjukvård till föjd av skadlig alkoholkonsumtion.
- Höjda alkoholskatter skulle rädda många liv. Dessutom är det bra för den svenska ekonomin. En win win-situation helt enkelt. Att höja alkoholskatten skulle vara ett klokt beslut av regeringen, säger Anna Carlstedt.
