Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!
60
reaktioner idag

Senast

Migrationsverket duckar FN-kritiken - "Vi utgår från svenska regler"

FN:s tortyrkommittée har kritiserat Migrationsverket och migrationsdomstolen upprepade gånger när det gäller missbedömningar för framtida risker.

Migrationsverket har fått kritik från FN:s tortyrkommitté flera gånger för att ha gjort felaktiga riskbedömningar vid utvisningar.

Riskbedömningar som i vissa fall lett till dödsfall och grov tortyr.

Migrationsverket och svenska migrationsdomstolen har fått kritik av FN:s tortyrkommitté flera gånger för att ha gjort felaktiga riskbedömningar vid flera utvisningar. På Migrationsverket menar man att de bara "gjort en annan bedömning."

– De har har en annan uppfattning än vad Sverige haft, säger Fredrik Beijer, expert på Migrationsverket, när Nyheter24 når honom.

Misshandlade och utsatta för tortyr

Nyheter24 har tidigare skrivit om Khaled Khodeda som efter att ha blivit utvisad till Irak fick halsen avskuren och avled.

Khodeda är inte ensam om att trots en stark hotbild i hemlandet blivit tvungen att lämna Sverige. För Khodeda slutade det med döden, för andra förvandlas livet till ett långt lidande med upprepade fall av misshandel och tortyr.

Vad gör migrationsverket då det visat sig att utvisade människor farit illa, kan beslutet omprövas så att personen kan få komma tillbaka till Sverige?

– Problemet är att det är svårt att få det verifierat och se att det är sant att personen råkat illa ut, det är svårt att kolla upp. Men om det finns tydliga fall, då får vi ta till oss det och göra en bedömning. Men jag kan inte minnas något ärende där det skett, säger Fredrik Beijer.

Lars Fagerström, ordförande i Hallands asylkommitté, menar dock att det i många fall inte alls är någon omöjlighet att få reda på hur det gått efter att personerna blivit utvisade.

– Vi uppmanar dem att kontakta oss, antingen via någon vän eller släkting eller direkt. Antingen det eller så har vi kontakt med någon exilorganisation, säger han till Nyheter24.

Fagerström menar att myndigheterna är snabba med att frånsäga sig sitt ansvar efter att de gjort sin prövning och kommit fram till ett beslut.

– Det enda de har att kommentera när något händer är att de inte har något ansvar.

Fredrik Beijer på Migrationsverket hänvisar till att det inte finns någon lag som är utformad efter möjligheten att kunna söka asyl från hemlandet. Beijer menar att Migrationsverkets uppgift är att göra riskbedömningar innan utvisningen, vad som händer sedan ligger inte på deras bord.

Kritiken från FN

Amnesty går i en intervju med Nyheter24 ut och påtalar det faktum att Migrationsverket vid upprepade tillfällen fått kritik.

– Sverige har blivit kritiserat ett femtontal gånger av FN:s tortyrkomitté. De har en återkommande kritik att vi inte gör en korrekt riskbedömning för framtida risker, säger Madelaine Seidlitz, ansvarig för flykting- och migrationsfrågor på Amnesty.

Migrationsverkets rättsliga avdelning går igenom de kritiserade fallen, men menar att problemet är att de är individuellt betingade och att det därför inte går att göra någon enhetlig förändring.

– Det handlar om en avancerad bevisbedömning. Vi tittar på om Sverige borde ha gjort en annan bedömning, men vi försöker att göra en rättvis bevisbedömning med individuella prövningar. Det här är komplicerat, säger Fredrik Beijer.

Men tar ni åt er av kritiken?

– Det pågår en generell diskussion hela tiden. Vilka krav är det som gäller, hur värderar man bevisningen, vilka krav kan man ställa, vad är rimligt i personens berättelse? Vi kanske har bedömt fel i vissa fall, att vi har utgått från svenska regler. Det här är ärenden som tas upp till diskussion.

"Svenska glasögon"

Migrationsverket hävdar att det alltid kan finnas fall där folk uppfattar riskbedömningen olika. Fredrik Beijer förklarar att det kan vara svårt att med "svenska glasögon" kunna förstå exakt hur allvariga risker en utvisad person kan utsättas för.

– Det kan lätt bli fel med muntliga uppgifter och former från andra länder, så sitter man där som svensk och tänker att "men så kan det inte vara," men det kan det.

Trendar

KOMMENTARER

Innan du kommenterar: läs våra regler