Utvisningskaoset - Hur ser lösningen ut?
Flyktingorganisationer, asylkommittéer och riksdagen kritiserar regeringen gällande migrations- och asylpolitiken. Alla tycks eniga om att det finns stora problem - men vem lägger fram förslag och vem gör något åt saken?
Nyheter24 skriver en artikelserie om svenskarna, flyktingarna och utvisningarna. Kritiken mot regeringens ickeagerande, FN:s kritik mot migrationsverket och personer som utvisats, riskerat utvisning och fall där vissa fortfarande riskerar utvisning, trots flera försök till förhinder.
På senare tid har media uppmärksammat flera fall där utvisningar stoppats i sista stund. På Amnesty menar man att mediebevakningen kan hjälpa, men att det är långt ifrån alla fall som uppmärksammas.
– Om jag ska spekulera i det så tror jag att för att ett fall ska uppmärksammas av media så krävs vissa ingredienser för att skapa en bra medial bild. Exempelvis att det är någon som inte är analfabet och som kan kommentera och kommunicera själv med media, säger Madelaine Seidlitz, ansvarig för flykting- och migrationsfrågor på Amnesty, till Nyheter24.
Här är några av de fall som uppmärkammats:
Khaled Khodeda kom till Sverige från Irak efter att ha blivit hotad till döden. Efter tre år i Helsingborg utvisades han tillsammans med sin fru tillbaka till hemlandet, trots att han flera gånger påpekat vad som väntade honom där.
Den 24 oktober bröt sig flera män in i bostaden i den irakiska by där Khodeda höll sig gömd. Han blev slagen med hammare och fick halsen avskuren. Khaled avled till följd av sina skador.
Ganna Chyzhevska, 91 år, hotades av utvisning till Ukraina, trots att hon är dement och inte har några släktingar kvar i hemlandet. En knapp timme innan planet skulle lyfta kom beskedet om att hon får stanna i Sverige tills vidare. Hennes fall kommer att omprövas.
Fatame Hosseini skulle utvisas till Iran, varifrån hon flytt tillsammans med sin dotter, eftersom att deras säkerhet var hotad. I hemlighet konverterade Fatame till kristendomen - efter det har det varit fara för hennes liv.
Fatame blev lurad till polisstationen i tron om att hon skulle förnya sitt iranska pass, i stället låstes hon in i väntan på utvisning.
Marzieh Kamangar, 31 år. Blev hämtad från förvaret i Märsta och skulle utvisas till Iran. Då meddelade plötsligt polisen att de fått ett fax från migrationsdomstolen där det stod att hon var fri. Marzieh kommer från en familj där 15 personer har avrättats på grund av att det kämpat för demokrati och frihet.
Michael, 40 år från Eritrea. Han hämtades från förvaret i Gävle och kördes till Arlanda, men när han skulle föras in i planet kämpade han emot så att personalen inte lyckades få ombord honom. Då fördes han i stället till förvaret i Märsta, eftersom att det var fullt på den plats där han tidigare suttit.
Michael flydde från Eritrea för sex år sedan, i Sverige träffade han Rut, också hon från Eritrea. De gifte sig 2010 och fick sitt första barn i mars i år, och Rut väntar deras andra barn. Michael, som är pingstvän, vet att han kommer att hamna i fängelse om han utvisas till Eritrea.
Thang, 16 år skulle utvisas till Vietnam, trots att han bott i Sverige i sju år och inte har någon som helst anknytning till Vietnamn längre. Efter flera månaders kamp med myndigheter och Migrationsverket kom beslutet om att han ska få stanna.
Ali Mansouri, 28 år sitter på förvaret i Märsta. Vid två tillfällen har han varit extremt nära att utvisas till Iran, men båda utvisningarna har stoppats i sista stund. Första gången stoppades utvisningen på Arlanda, andra gången när planet mellanlandade i Amsterdam. Han mår psykiskt dåligt och kan inte sova. Ali har varit i Sverige i över fyra år och ser Sverige som sitt hemland, eftersom att han inte har någon annanstans att ta vägen.
I Iran väntar fängelsestraff och tortyr. Han har tidigare blivit fastkedjad, piskad och fått tånaglarna utdragna med tång, på order av den iranska regimen.
Fallet Ganna blottade en splittring inom Alliansen. Migrationsminister Tobias Billström (M) fick kritik från både CUF, Centerpartiets Ungdomsförbund och LUF, Liberala Ungdomsförbundet på SvD Brännpunkt. De båda ungdomsförbunden krävde då att migratonsministern skulle agera för att "synnerligen ömmande omständigheter" i utlänningslagen rivs upp och görs om.
– Det är alltid lätt att känna med ett enskilt fall, men vi kan inte stifta lagar utifrån det. Det är viktigt att ta två steg tillbaka och se helheten, sa Billström då till Nyheter24.
Alliansen och MP satte stopp för Vänsterns förslag
I början på november kom Vänsterpartiets migrationspolitiska talesperson Christina Höj Larsen med ett liknande förslag om att begreppet ”synnerligen ömmande skäl” ska ändras till det aningen generösare ”särskilt ömmande skäl”.
Ett förslag som de allianspartierna och Miljöpartiet satte stopp för.
Centerpartisten Abir Al-Sahlani, som var riktigt upprörd vid beslutet att Ganna skulle utvisas och demonstrerade på Arlanda för att Ganna skulle få stanna, säger så här om det faktum att hennes eget parti valde att rösta ner förslaget om en ändring:
– Jag har tittat och funderat på vad jag tycker. Det är ju så att det pågår samtal inom alliansgruppen - så jag tycker att det var rätt att nobba förslaget, säger hon till Nyheter24 och fortsätter:
– Jag tycker att det är bra att oppositionspartierna trycker på, det skapar momentum och det är bra.
Hon påpekar samma sak som oppositionspartierna - att problemet är att migrationsverket väljer att tolka lagen för snävt. Men Al-Sahlani anser fortfarande att det "som centerpartist och Alliansmedlem" var rätt att rösta nej.
– Jag har ju mina egna kanaler där jag trycker på. Vi har en pågående process inom alliansen, där vi bemöts bra av migrationsministern. Jag hoppas att det händer något, säger hon.
Ilskan över fallet Ganna har dämpats, men hon hävdar att hon fortfarande står kvar vid sina åsikter och hoppas på förändringar innan nästa fall dyker upp.
Kritiken mot regeringen
Oppositionspartierna kommer med förslag på andra lösningar, men regeringen hänvisar till pågående processer. Något som nu får kritik av flyktingorganisationer som anser att något måste hända.
Amnesty menar att regeringen alltid är väldigt snabba med att påpeka att de inte handlägger några ärenden.
– De är inte särskilt bra på att lyssna. De hänvisar i absurdum till grundlagen om risken med ministerstyre och att de därför inte kan uttala sig eller påverka, säger Madelaine Seidlitz på Amnesty, till Nyheter24.
Hon får medhåll av Hallands asylkommitté.
– De avsäger sig kategoriskt. Regeringen borde gå in och ändra tillsynsåsikterna. Migrationsdomstolen följer lagen, så den borde man gå in och ändra. Tobias Billström har ju sagt ifrån sig allt, han vill inte gå in och ändra, säger Lars Fagerström ordförande för Hallands asylkommitté.
Han påpekar att det var likadant även innan alliansregeringens tid, att det varit så sedan Migrationsverket och Migrationsdomstolen tog över.
– Tidigare, för många år sedan, kunde man ju ringa till en minister och få denne att uttala sig och faktiskt göra något. Det här är synnerligen ömmande omständigheter, säger Fagerström.
"Långt ifrån allt fungerar som det ska"
Madelaine Seidlitz på Amnesty menar att ett av de stora problemen är att det finns tre olika migrationsdomstolar som alla beslutar olika.
– Det finns inget rättssäkerhet system i ett slutskeende. Domstolarna är inte tillräckligt snabba. Det är rättsosäkert att det ska bero på var någonstans ärendet behandlas, att det kan bli olika domar om det är i exempelvis Göteborg eller Stockholm, säger Seidlitz och fortsätter:
– Det är mycket som fungerar bra i Sverige, men det är långt i från allt som fungerar som det ska.
.jpg)
