Sabunis privata erfarenheter bakom Björklunds reformpaket
Regeringen genomför nya reformer i grundskolan - den här gången med syftet att bryta segregationen. Men ännu en gång gör man förändringen utan konkret forskningsunderlag att peka på - i stället hänvisas till Nyamko Sabunis personliga erfarenheter.
Bakgrunden till regeringens reformpaket är att endast 63 procent av de 70 000 elever i grundskolan som är födda utomlands nådde gymnasiebehörighet 2010.
Enligt Jan Björklund och regeringen beror det på flera orsaker, bland annat att barnen kommer från andra typer av länder i dag än tidigare. En orsak ska även vara att barnen är äldre än tidigare när de kommer till Sverige. Exempelvis har en niondeklassare som invandrat efter skolstart i snitt endast gått 4,5 år i skolan - hälften så många år som sina jämnåriga kamrater.
Förlängd skolplikt, prov vid ankomsten till Sverige samt nya regler för skolstatistik.
Det är några av regeringens förslag för att stoppa segregationen i grundskolan. På tisdagen presenterade utbildningsminister Jan Björklund tillsammans med biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni och integrationsminister Erik Ullenhag ett reformpaket mot segregationen i skolan.
– Vissa åtgärder kommer att göras omedelbart, en del i framtiden, sa Björklund under presskonferensen.
En av de åtgärder som omedelbart kommer att införas är ett kunskapsprov till syfte att mäta nyanlända elevers kunskapsnivå, för att på så vis kunna placera dem i rätt årskurs. Samma sak med ett nytt mätsystem - nyanlända elever kommer framöver att exkluderas från den ordinarie statistiken och mätas separat.
Exakt hur man kommit fram till att åtgärderna skulle vara effektiva är man mindre klar över. Precis som i flera tidigare artiklar Nyheter24 skrivit har kritiken mot att regeringen saknar bakomliggande forskning till skolreformerna varit omfattande under många år.
När Nyheter24 frågar Folkpartiet hänvisar de till biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni. Hon medger att underlaget är begränsat men säger att det till viss del bygger på hennes erfarenheter.
– Det finns forskning på introduktionsklasser från kommun till kommun. Det har inte framlagts vilken metod som fungerar bäst, men man vet att isolering från andra som pratar svenska som modersmål är absolut sämst. Sedan har jag min egen erfarenhet att bygga på, jag kom själv till Sverige som 12-åring, det är flera olika kunskapskällor, säger Sabuni till Nyheter24.
"Bra med kartläggningar"
På lärarförbundet är man positiv till att regeringen nu väljer att lyfta problemet.
– Det har inte gjorts tillräckligt hittills. Det är bra med individuella kartläggningar av eleverna för att därifrån ta beslut om rätt undervisning och se vilka kunskaper som finns, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén till Nyheter24.
Hon är dock noga med att påpeka att man från Lärarförbundets sida kräver fler insatser för att ta itu med problemet.
– Det var förra veckan som Skolverket gick ut med att det fria skolvalet ökar segregationen. Men problemet är större än så. Vi kräver att regeringen konstruerar en handlingsplan för att ta itu med de negativa konsekvenserna som kommit ur de fria skolvalen. Vi vill absolut inte ta bort de fria skolvalen men vi kräver en handläggning över de minus som det fria skolvalet inneburit, säger hon.
Förlängd skolplikt
Reformpaketet är uppdelat inom olika tidsperioder när Skolverkets utredare väntas komma med besked. Senast till årskiftet väntas svar om hur skolplikten ska kunna förlängas med några år och hur man kan minska segregationen med fler lektioner och prioriterade ämnen.
Men Nyamko Sabuni tycker inte att det finns någon risk med att reformarbetet går för fort.
– Politik är utvecklingens konst. Det kommer bli fler förändringar, det här är inte sista paketet som görs inom skolans ram.
