Norrland slåss om flyktingarna – samtidigt som platsbristen ökar
I stora delar av landet saknas tillräckligt med bostäder för att kunna tillgodose en ökad flyktingkvot. Men samtidigt står lägenheterna tomma i norr.
Enligt ny statistik från Migrationsverket fick drygt 116 500 personer arbets- och uppehållstillstånd i Sverige under 2013.
I pressmeddelandet skriver man:
Av de 116 500 är 79 500 tidsbegränsade och 37 000 permanenta uppehållstillstånd. Det är den högsta årssiffran hittills, men motsvarar endast en ökning med fem procent jämfört med 2012.
Sett till antalet personer som fick uppehållstillstånd ökade gruppen skyddsbehövande mest under 2013 jämfört med 2012. Vid årets slut hade nästan 29 000 personer beviljats asyl, vilket är en ökning med 67 procent.
Migrationsverkets beslut om att asylsökande från Syrien ska beviljas permanenta uppehållstillstånd stärkte ytterligare Sveriges särställning som primärt mottagarland i EU och antalet syrier som beviljats asyl har mer än fördubblats under året som gått. Under 2012 fick drygt 5 000 syrier tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd att jämföra med drygt 12 000 för 2013.
Under 2013 ökade antalet asylsökande med 24 procent jämfört med året innan. Totalt ansökte 54 000 människor om asyl i Sverige, av dem beviljades 29 000. Flest kom från krigets Syrien följt av statslösa och Eritrea.
Trots att Migrationsverket redan 2012 förutspådde en ökning av antalet människor på flykt så finns inte tillräckligt med platser. Flyktingarna saknar boenden och får inhysas på hotell och kursgårdar.
Men samtidigt som rapporter om bostadsbrister strömmar ut från svenska städer kommer andra siffror från norr. Här står lägenheter tomma och kommunerna skriker efter nya invånare. Ekvationen går inte ihop.
"Flyktingplan en flopp"
I Dorothea i Västerbotten kämpar man för att få flyktingarna att stanna. Nu rasar kommunpolitikerna mot den nya etableringsreformen som innebär att man kan ta med sig etableringspengen vart man vill under två års tid. Något som tidigare inte var möjligt.
– Nu lämnar de Dorotea fortare, det vore bättre om man visste att de var kvar i två år så att vi kunde planera verksamheten efter det, säger Marie-Louise Ahlqvist socialdemokratisk ordförande i socialnämnden, till SVT.
Integrationsminister Erik Ullenhag förstår kritiken mot etableringsreformen men menar samtidigt att han förstår att flyktingar gärna tar chansen att flytta till större städer.
– Vi behöver titta på vad man flyttar till. Är det så att man får en bra start i Sverige och sedan flyttar till jobb i Malmö eller Stockholm, som det periodvis har varit, då är det ur integrationssynpunkt inget problem därför att nyckeln in är jobb och det svenska språket, säger han till SVT, och fortsätter:
– Men det är samtal jag för med kommuner och hela tiden ser över.
Överkalix jublar över nya invånare
I Överkalix har man som i Dorotea under flera år tampas med utflyttning och sjunkande befolkningsantal. Därför gläds man nu extra åt att fler och fler flyktingar kommer till kommunen och faktiskt även väljer att stanna. Vilket gör att lägenheter som länge stått tomma nu börjar fyllas.
– Utan dem hade vi haft alldeles för många tomma lägenheter, säger Helena Backman, vd för Överkalixbostäder, till NSD.
Nu är lägenhetsmarknaden i stället i balans, mycket tack vare att flyktingmottagningen i kommunen fungerat bra.
– Det är bara positivt. Vi har inte haft några problem alls. Allt flyter på jättebra. Dessutom har vi konstaterat ett trendbrott. Tidigare flyttade 20-åringar per automatik. Nu väljer flera 90-talister att skaffa lägenhet här. Det kan bero på att de har fått jobb i Gällivare och att de kan bo här varannan vecka, säger Backman till NSD.
Letar utomlands
Läget i svenska storstäder och i söder står dock i skarp kontrast jämfört med läget i norr. I Migrationsverkets statistik för 2013 varnar man för att brister på boenden i kommunerna leder till att alldeles för många människor blir kvar i Migrationsverkets anläggningsboenden.
– I dag finns det nästan 10 000 personer med giltiga uppehållstillstånd som i väntan på en plats i en kommun bor kvar i Migrationsverkets anläggningsboenden. Bristen på platser i kommunerna gör att vi tvingas upphandla tillfälliga anläggningsboenden för asylsökande, vilket inte bara leder till att de nyanländas etablering fördröjs, de är även väsentligt dyrare än våra ordinarie boenden, säger verkets operative chef Mikael Ribbenvik, i ett pressmeddelande.
I hopp om att lösa boendekrisen har man därför börjat att se sig om efter platser utomlands, bland annat genom att stå värd för en serie konferenser med syfte att locka fler EU-länder att ta emot kvotflyktingar från Syrien, skriver Sydsvenskan.
