Igelström: "Vi måste våga prata om psykisk ohälsa"

– Om inte Göran Hägglund vågar prata om det, vem ska då göra det? Det är så jävla dåligt. Det är skitarrogant. De är framtiden och alla de som ska ta över. De (regeringen) är högst ansvariga i Sverige och kan inte prata om att folk mår dåligt, säger Emma Igelström, den före detta simmerskan, till Nyheter24 och fortsätter:

– Det kan du kan hälsa honom från mig.

Igelström syftar på kritiken om att Göran Hägglund struntade i att delta vid lanseringen av 2011 års rapport från BRIS (Barnens rätt i samhället).

– Det är så sjukt att han inte ens kan svara. Då är det ändå den organisation som gör mest för barn i Sverige.

"Jag fick 1 000 mejl efter programmet"

Under 2012 kommer Emma Igelström, 31, att arbeta för BRIS. Hon brinner för att prata om psykisk ohälsa och delar gärna med sig av sina erfarenheter. Inte minst i teveprogrammet "Livet blir bättre" där hon nyligen talade ut om de svarta åren.

Men i samband med programmet kom nästa chock. För när Emma Igelström gläntade på dörren vällde responsen in. På en vecka har hon fått över 1 000 mejl från personer som berättar att de också mår dåligt.

– Fyra femtedelar av de som hör av sig är tjejer. Folk skriver att: "Du är mitt sista hopp annars tar jag livet av mig". Och jag har inte tid att svara på alla mejl och det får mig att känna maktlöshet. Samtidigt tänker jag på att om det är 1 000 som hör av sig. Hur många är det då som inte gör det?

Enligt forskare mår varannan ung tjej dåligt i dag jämfört med var femte kille. 87 procent av de som hör av sig till BRIS och berättar om att de mår psykiskt dåligt på ett eller annat sätt är tjejer.

– Jag hade en snårig väg in för att få rätt behandling. Kommer du in och är akut sjuk fysiskt får du hjälp direkt. Men kommer du in akut och mår dåligt psykiskt är det inte lika lätt. För mig handlar det om liv och död och hade jag inte fått den snabba hjälpen hade inte jag levt i dag.

"Hon försökte ta livet av sig fem gånger"

Förutom sina egna problem med att få rätt vård har Emma Igelström även fått hjälpa till när en av hennes närmsta vänners 18-åriga styvdotter fick problem. Dottern har försökt ta livet av sig fem gånger och enligt Emma släpper de bara ut henne varje gång.

– Föräldrarna är maktlösa då hon är myndig och det ska så mycket till att jag får ta kontakt med mina kontakter för att lära mig lagarna, hur det fungerar och på så sätt komma in bakvägen till att kunna få henne omyndigförklarad och på så sätt få hjälp.

Men för vanliga människor som inte har Emmas erfarenheter och kunskap är det inte så lätt att veta det att det kan gå till så här.

– Vilka skyddsnät finns runt omkring? Det är helt galet att man inte behåller henne på sjukhus, finns det inte plats för henne när hon försökt ta livet av sig fem gånger? Hon kommer lyckas om hon inte får hjälp. Det är klart att det brister i vården.

Även om Emma Igelström själv har tagit sig igenom de värsta perioderna i sitt liv räknar hon med att de dåliga dagarna kommer och går.

Varför tror du så många unga tjejer mår dåligt?

– Ökat tryck utifrån, du får så jäkla mycket influenser överallt. Twitter, Facebook, det kommer så mycket överallt. Jag kan själv känna att jag inte vet hur mycket jag påverkas av det egentligen. Sen om man kollar på arbetsmarknaden ska man hinna med mer och mer på kortare tid. Det är en ökad press, helt klart.

Varför tror du tjejer jämför sig så mycket med varandra?

– Jämförelsehelvetet är skitjobbigt. Det jag kan känna nu är att: "fan jag är ingen övermänniska". Folk tror att jag är så stark och klarar av allt, men jag känner bara "Nej, det är jag inte." Jag har mina skitdagar där jag ligger i soffan hemma hos mamma och gör ingenting.

– Jag tror att många unga har viljan att må bra men inte är beredda att göra det som krävs. Så kände i alla fall jag. Jag hade ju fattat i ett och ett halvt år att "shit jag måste göra något åt mitt liv", men jag hade inte viljan att göra de uppoffringarna som krävdes för att må bra. Sätta saker åt sidan och kapitulera inför mycket för att må bra. Jag tror generellt sätt att unga och äldre tänker att det är lätt att söka lyckan utanför sig själv.

Du har tidigare pratat om att du har en berondepersonlighet. Hur ter sig den i dag?

– Det jag måste kämpa med och har stenkoll på det är maten. Det måste vara struktur. Ibland kan jag få tankar att jag vill gå ner i vikt. Då tänker jag på vilket motiv jag har till att vilja gå ner i vikt. Är det för att jag har gått upp två kilo då är det okej. Man måste skvallra på sina tankar.

"Slutade äta för några veckor sedan"

När en av Emmas närstående blev sjuk för några veckor sedan slutade hon att äta. Hon tog då kontakt med sin terapeut för att prata om det.

– Du kan inte relatera allt till beroende, som till exempel vid sorg eller sjukdom. Sånt kan drabba alla, sa hon till mig.

En av Emmas närmsta vänner är fotbollsspelaren Anton Hysén - son till Glenn Hysén. Ungefär samtidigt gick de båda ut och berättade sin story. Emma om prestationsångesten, självmordstankarna och missbruket. Medan Anton kom ut som homosexuell i Fotbollsmagasinet Offside. Även om de inte har gått igenom samma saker menar hon att Anton Hysén också har gjort en resa med sig själv. Och det var där de hittade vänskapen.

– Anton har en jättestor del i att jag mått så bra som jag har gjort. Han är verkligen en sådan som säger till mig "skit i det. Det är är ingenting att bry sig om, du är den du är och det andra spelar ingen roll". Man peppar varandra. Det är jävligt viktigt.

"De känns som att de ska komma på mig"

Emma är även mentor åt två unga tjejer som båda har studerat på Handelshögskolan i Göteborg. De berättar ofta om känslan av otillräcklighet, känslan av att någon ska "komma på dem".

– De säger till mig: "Asså shit, jag är inte så bra som alla tror."

De känner sig som en bluff?

– Ja, som en bluff. Och att de tänker "nu kommer de på mig", men då frågar jag alltid vad de har att komma på?

Lyssnar de på dig?

– Ja, det gör de. De ringer mycket och frågar. Nu har jag nästan lite dåligt samvete för att jag har varit iväg så mycket, men jag lär mig av dem också. Hade jag inte känt att jag skulle kunna lära mig något hade jag inte gjort det här.