"När överlät vi yttrandefriheten till nazisterna?"

Året är 2014 och nazismens framväxt saknar hittills motstycke i modern svensk historia. Kanske tänker man att vi borde ha lärt oss något av historien. Lärt oss vad som kan hända när rasism och nazism får luft i lungorna och fäste i politiken. Hur det kan slita sönder ett samhälle och hur det utsätter personer för fara dygnet runt. Men det har vi tydligen inte.

I statlig tv sänds ett program som berättar om vänstervåldet. Det är Uppdrag granskning med Janne Josefsson som programledare. En person från Svenskarnas parti får gråta ut på bästa sändningstid om de hot som hon har fått utstå. Men de hot som hennes parti utsätter personer för varje dag är det tyst om.

I SvP:s punktprogram står det bland annat att "endast människor som tillhör det västerländska genetiska och kulturella arvet, där de etniska svenskarna ingår, ska kunna vara svenska medborgare". Alltså, jag och många andra hotas att bli fråntagna vårt svenska medborgarskap. Det står också att vi inte ska få ha maktpositioner i samhället och att politiska beslut aldrig får grundas på våra behov. 

Detta är ett parti som ställer upp i över 30 kommunval och demonstrerar under skydd från polisen, trots att obehaget hos många är stort och likaså risken för oordning. När en representant för ett nazisitiskt parti sedan får sitta och prata om sina känslor och sitt parti är det inte konstigt att man blir upprörd. Det var precis det journalisten Ametist Azordegan blev och skrev utefter det en tweet där hon uppmanade Janne Josefsson att komma ut som nazist. 

Tweeten fick snabbt spridning och kort därefter bad Ametist om ursäkt i ett öppet inlägg på Facebook, som även publicerades i tidningar, att hon såklart inte på allvar tror att han Janne är nazist och att tweeten var raljerande, eftersom hon tyckte att journalistiken i programmet höll en låg nivå.

Det har gått två dagar och hon lever nu under ett sådant stort hot från rasister att hon måste ha tre livvakter runt sig. Hon får inte sova hemma och hon får inte gå någonstans själv. Året är 2014 och det är resultatet av en tweet som driver med en högst offentlig person, skriven av en person som föga förvånande regerade starkt på ett program där en person som inte vill att hon ska finnas inte ens ifrågasätts. 

Kanske tänker ni att det inte spelar någon roll. Men för Ametist, mig och många andra som inte har ett "det västerländska genetiska arvet" är det verkligt. Kanske avfärdar ni SvP som en litet parti som ändå inte har något att säga till om. Men det vi inte trodde skulle hända igen har hänt. Ett rasistiskt parti sitter fortfarande i vår riksdag och på sin hemsida utmanar SvP deras väljare med orden "därför bör du välja att stödja det växande Svenskarnas parti snarare än riksdagspartiet Sverigedemokraterna".

"Yttrandefrihet!" Ropar ni. Men om det är något vi bör oroa oss för är det nazismen, inte om yttrandefriheten tar skada av att nazister inte ska få säga vad de vill. 

Det finns inget större hot mot yttrandefriheten än att journalister hotas till livet för att de använder sin. Det är en skam för Sverige att det här inte tas på större allvar.