"Det är dags att hylla konfliktsamhället"

Alla samhällen innehåller konflikter. Det är så mänskligheten har tagit sig fram och utvecklats. På ett så väl samhälleligt som ett individuellt plan. Genom diskussion, debatt och politiska konflikter har vi världen över utvecklats och förändrats. Så har det varit och så, hoppas jag, kommer det alltid vara.

I dessa svåra tider då de fruktansvärda händelserna i Norge inte är i närheten av bakhuvudet än så menar jag att vi, även om det kan vara hopplöst svårt, borde hylla konflikterna. Låt oss vara överens om att vi inte är överens. Har vi kommit så långt har vi gjort enorma framsteg. Låt oss på ett civiliserat sätt lyssna, analysera och iaktta för att sedan propagera eller protestera. Det kan kallas idédebatt om man vill vara lite fin i kanten. Det kan också kallas demokrati eller samexistens om man så vill.

Låt oss kämpa för vår rätt att vara dem vi är, att vi ska få tycka, tro och prata olika. Men också för vår rätt att vi faktiskt kan påverkas och förändras. Utan något obehagligt tvång. I denna tid så är dessa för de flesta fundamentala självklarheter ohyggligt viktiga att försvara.

För en sak måste vi ha klart för oss. Samhällen där åsiktsskillnaderna och olikheterna trycks ner är farliga, förödande samhällen. Demokratins motsats där någon annan bestämmer din identitet, sexualitet, din tro och indirekt dina tankar är inte längre ett konfliktsamhälle. Det är så långt ifrån samexistens som man kan komma. Det är ett samhällsklimat som skapar kränker och våldför sig på människan.

Det finns de som hatar konfliktsamhället. De som vägrar att lyssna. De som är besatta av sin egen överlägsenhet och vill tvinga på människor sin egen identitet och världsbild. Ibland agerar dessa människor som enskilda individer med hatiska kommentarer på nätet. Ibland organiserar de sig i politiska rörelser som propagerar för en ”etnisk och kulturell likhet bland befolkningen”.

Visst, det kommer alltid finnas människor som man tycker illa om. Alla drar inte jämt. Världen eller Sverige kommer aldrig bli ett paradis. Men det är genom att stöta och blöta förslag och idéer som den här världen har tagit stora steg framåt. En människa är inte statisk. Låt oss visa att det finns tusen sätt att se på världen och inte endast två som vi måste ha ihjäl varandra för. För det sistnämnda har nämligen alltid varit hatretorikens yttersta konsekvenser.