Sonja Abrahamsson: "Så slänger SD flyktingarna till Sverige"
KRÖNIKA. Nyheter24:s krönikör Sonja Abrahamsson om all mat som slängs och hur absurt det är att det aldrig någonsin är brist på något.
Sonja Abrahamsson är 26 år gammal, bor i Kungälv och har två barn.
Förutom att skriva krönikor för Nyheter24 bloggar hon på hejsonja.se, twittrar som hejsonja, gör radiokrönikor för Morgonpasset Helg.
Jag såg att Norge lider av stor smörbrist. Mejerierna har gjort nån felberäkning och det har fått katastrofala konsekvenser för det äppelkäcka julbaket i grannlandet.
Vi i Sverige sitter och fnissar åt Norges smörnöd men om vi tänker efter: är vi inte bortskämda ungefär bortom rimlighetens alla gränser?
Borde det inte vara helt normalt att ha smörbrist då och då? Är det inte fullständigt abnormt att ha tillgång till allt året runt, på det sätt som vi har?
Det spelar liksom ingen roll om det är säsong för apelsiner, tomater, pölsa eller whatever, vi kan alltid köpa det, och billigt också, vilket vi gör. Vi köper sjukt mycket mat. Så mycket att vi får slänga.
Svensken slänger i genomsnitt 100 kilo mat per person och år. Och om vi ska snacka genomsnittssvensk så kan vi lika gärna, som på smör, halka in på Jimmie Åkesson och SD tycker jag. SD:s medlemmar slänger cirka 580 ton mat på ett år. Och det är inte bara svenska rovor och potatis som slängs ur den här målgruppen, så hur kommer maten till Sverige? Jo, maten kommer till Sverige i läckande skepp och bränsleslukande långtradare. Oljepriserna stiger allt eftersom resurserna sinar. Trycket i oljeländer ökar. Det blir krig och oroligheter. Folk måste fly. Folk flyr i läckande skepp och långtradare. Växthuseffekten eskalerar. Isbjörnarna dör.
Är det inte jävligt lätt då att sitta iklädd sin folkdräkt och klappa sig mätt och belåten på magen och säga att vi inte kan ta emot några flyktingar?
Det enda vi behöver utöver kärlek är i stort sett tak över huvudet och mat på bordet. Att slänga 100 kilo mat per år gör faktiskt ingen människa lyckligare. Det gör inga jordar mer välmående. Inga hav mer levande. Inga skogar större i volym. Hela vårt samhälle är uppbyggt som en hänsynslös och girig psykopat med skygglappar.
Och inte verkar det som att vi inte kommer att stoppa det här själva heller. Frågan är vad som kommer att stoppa oss? Hur hårt kommer slaget att vara? Jag är i alla fall övertygad om att det kommer att kännas bra mycket värre än att sälja allt sitt smör och tappa pengarna.
