"Jätteraset för svensk demokrati!"

Vissa hävdar att nazister är vårt största hot mot demokratin. SD tyckte inför förra valet att det var muslimerna, men nu är det tydligen romer. Jag skulle dock vilja hävda att det finns ett annat demokratihot som är påtagligt mycket mer akut än alla andra; opinionsundersökningar.

Av ganska naturliga skäl är det få väljare som har stenkoll - eller ens någon koll alls - på vad som avgör hur trovärdig en opinionsundersökning är eller inte är. Trots detta publiceras det just nu mängder av undersökningar som alla blåses upp till skandalrubriker hos tidningarna - samma tidningar som betalt pengar för att få en undersökning som de kan göra en het nyhet på.

Vi på Nyheter24 är inte speciellt mycket bättre än någon annan tidning - vi betalar förvisso inte för undersökningar, men vi skriver gärna om dem och sätter gärna skandalrubriker. Anledningen är så klart att det ger bra läsning och är tämligen ointressant att sätta rubriker i stil med "Ny mycket osäker undersökning visar att opinionsläget troligen är detsamma som förra veckan". "JÄTTERASET FÖR LÖFVEN!" är helt enkelt sexigare för både artikelskribenten och läsarna. Att politiker gärna delar nyheter som är positiva för det egna partiet bidrar säkert också till att man drar lite mer långtgående slutsatser än man borde göra.

Statistiska Centralbyrån, SCB, genomför två gånger per år sin partisympatiundersökning, som i maj och i november ska ge en ungefärlig bild av opinionsläget. Under valåren genomför man dessutom en kontrollundersökning veckorna innan valet - en undersökning som inte släpps till allmänheten - som används för att säkerställa att de egna mätmetoderna ger en rättvisande bild av opinionsläget. Det bästa facit man kan ha är ju det faktiska valresultatet.

Enligt SCB:s egna riktlinjer krävs det minst 9 000 urvalspersoner för att kunna ge en rättvisande bild av vad svenskarna tycker och tänker i en fråga. Dessa 9 000 tillfrågade ska dessutom vara handplockade utifrån en rad faktorer som kön, bostadsort, inkomst, ålder och så vidare. Av dessa 9 000 måste minst 6 000 välja att delta i undersökningen, och därmed svara på frågorna SCB ställer. Om urvalet är mindre än 9 000 personer eller om färre än 6 000 av dessa svarar, påverkar det undersökningens säkerhet kraftigt.

Opinionsundersökningarna vi läser om i tidningarna varje dag just nu har i normalfallet mellan 1 000 och 1 500 tillfrågade. Dessa är dessutom inte valda baserat på bostadsort, ålder eller liknande, utan är ofta helt slumpmässigt utvalda.

Detta innebär i praktiken att en opinionsundersökning där Socialdemokraterna har ökat med 3 procentenheter är i stort sett värdelös. Förändringen ligger inom felmarginalen, och resultatet säger ungefär lika mycket om verkligheten som om någon hade gissat sig till det. 

Trots denna osäkerhet används opinionsundersökningar flitigt för att hitta politiska trender som kan vara bra stoff för nyhetsartiklar. Nyhetsartiklar som i sin tur påverkar vad väljarna röstar på i valet. Det finns till exempel en rad undersökningar som visar på att om media rapporterar om att väljarna lämnar ett visst parti, eller att ett annat parti ökar, så tenderar människor att påverkas av detta. Ingen vill rösta på en förlorare.

Jag tycker att det är ett allvarligt demokratiproblem att vi blir fullkomligt överösta av politiska nyheter med svag trovärdighet, och jag tycker att vi bör ta oss en seriös funderare över hur vi ska lösa det problemet.