Nyheter24:s chefredaktör:
"En dag som förändrade allt"

Jag kommer ihåg allt som om det var igår. Någon på redaktionen sa något om en explosion i Oslo. Sen kom bilderna på blödande norrmänn. Det följdes av idioti på twitter. 

Vi delade upp arbetet. Nyhetsredaktionen skriver artiklarna och liveuppdaterar. Sportredaktionen söker information via sociala medier och norska nyhetssajter. Nöjesredaktionen sköter allt med bilder. Sen var vi igång. 

Två timmar efter explosionen skjuts det på Utöya. Hör det ihop? Ungdomar som befann sig på ön beskrev skytten som en polis. Vad händer? Ali Esbati! Han är ju där. Redaktionen skannar av varenda tweet. Minst fem dödades av explosionen, skriver norska statstelevionen NRK. Norges statsminister Jens Stoltenberg har krismöte med regeringen. 

 Det skjuts fortfarande på Utöya. Var är polisen? "Ring inte dem på Utöya! De försöker gömma sig", var det någon som twittrade. Var är polisen? Hör det ihop? 

"Många har dödats", var det någon annan som twittrade direkt från Utöya. Under nästan en timme hörs skottlossningar från Utöya. 18.27 grips en person. Vem är det? 

Polisen bekräftar fem döda på Utöya. Snabbt höjs det till sju döda. Elva döda! Nyhetsbyrån AP rapporterar om 80 döda! Redaktionen står still. 80 dödade ungdomar?

Fler bilder släpps. Fler artiklar skrivs. Klockan är 19.40. Redaktionen jobbar vidare. Det börjar stå klart att det inte var islamister som låg bakom attacken, trots alla spekulationer. 

Sent på kvällen publicerar norska nyhetssajter ett namn. Anders Behring Breivik. En vit norrman. Varför? Norge är i chock. Sverige är i chock. Nyheter24 väntar tills på morgonen efter för att namn- och bildpublicera Breivik. 

Under närmaste månaderna kartlades Breiviks liv. Han hade planerat dåden i många år. Han var ensam och bitter. Han hade flyttat in hos sin mamma för att spara pengar. Låste in sig för att skriva manifestet och spela onlinerollspelet World of Warcraft. Han ville mörda Norges "senior-journalister". Han säger sig vara en del i den hemliga tempelriddarorden "Knights Templar". Något som endast verkar existera i hans egna lilla värld. Och vi jobbade vidare. Steg för steg kom allt fram. Allt från hans bisarra försök att köpa blodsdiamanter till hans misslyckade förhållanden. 

Sen dess har inget varit sig likt. Breivik har varit i fokus varenda dag i ett år. Han fick som han ville. Men ändå inte. Det talas om Breivik, men inte som den hjälten han hade hoppats bli. Breivik har blivit något fult. Riktigt vidrigt. Rättegången klädde av hans manifest. Copy/paste. Inspirerad av de islamofobiska miljöer som finns på internet. Han hyllar Sverigedemokraterna. De tar avstånd. "Ensam galning", säger SD varje gång Breivik-retorik liknar den som SD använder sig av dagligen. 

I Norge halverades väljarstödet för det främlingsfientliga Fremskrittspartiet i kommunalvalet i september. Det är partiet Breivik varit medlem i tidigare. Ett år senare är Fremskrittspartiet tillbaka kring 20 procent. Norrmännen verkar ha glömt vad främlingsfientlig retorik, vi mot dem, kan leda till. 

I Sverige har Sverigedemokraterna stannat upp. Jimmie Åkessons försök att bredda partiet misslyckades. Den negativa retoriken mot invandring och invandrare är och förblir SD:s viktigaste röstmagnet. Sen dess har Nyheter24 också fördjupat bevakningen av Sverigedemokraterna. Under ett års tid har vi granskat SD och dess representanter. Rasismen och islamofobin sitter djupt i SD:s själ, trots Åkessons försök att normalisera partiet. Vår ständiga granskning är viktigare än någonsin och den kommer vi fortsätta med. 

Vad händer nu då? Vi kommer inte kunna lämna Breivik bakom oss. Hans dåd finns där för alltid. Men 22:a juli kommer för alltid bli den dagen vi tillsammans minns de 77 mördade. Det kan bli dagen då vi kommer ihåg vad som kan hända när vi tillåter att främlingsfientlig retorik normaliseras i ett samhälle där tolerans och demokrati går hand i hand. 

Stoltenberg sa det bäst. "Vårt svar är mer demokrati,  större öppenhet". Låt oss aldrig glömma det.