Ett år sedan upproret - då sluter sig Bahrain igen
På tisdagen är det exakt ett år sedan protesterna mot regimen inleddes med en "Vredens dag". Nu stänger regimen ute omvärlden.
Stora religiösa motsättningar råder i önationen där en minoritet sunnimuslimer styr och där protester från oppositionella shiamuslimer slås ned hårt. Men människor från alla läger demonstrerar för mänskliga rättigheter i landet.
Bahrain styrs av kung Hamad bin Isa al-Khalifah vars släkt har styrt landet sedan 1700-talet.
Under 2011 rapporterade både nationella och internationella människorättsorganisationer om flera fall av tortyr och andra övergrepp. Vid flera tillfällen har personer dött i demonstrationer sedan de beskjutits med hagel, tårgas eller kulor.
Det svenska fotbollslandslaget spelade en minst sagt kontroversiell vänskapsmatch mot Bahrain i Qatar under januariturnén. Svenske medborgaren, och framstående aktivisten, Sheikh Mohamed Habib al-Miqdad har dömts till livstid för protester.
MANAMA. Journalister från CNN, New York Times och flera andra internationella medier nekas visum. Bahrainska aktivister fängslas, utländska aktivister deporteras. Kung Hamads regim i Bahrain gör sig redo för årsjubiléet av upproret.
Demokratirörelsen i och utanför landet laddar upp inför årsdagen av det som de flesta trodde var början på en revolution. Protesterna slogs dock ned stenhårt av militär som kallats in från grannlandet Saudiarabien och flera framstående aktivister fängslades, andra tvingades på flykt.
Årsdagen inleddes med att flera aktivister som försökte ta sig till Pärlrondellen i huvudstaden Manama greps. Samtidigt visade det löst sammansatta hackerkollektivet Anonymous sitt stöd genom att attackera regeringens hemsida och flera leverantörer av vapen och tårgas.
USA meddelade tidigt på tisdagen att man tills vidare stoppar en 53 miljoner dollar-affär med vapen till Bahrain eftersom man inte är nöjda med utvecklingen i landet.
I Köpenhamn samlas på tisdagen aktivister och organisationer från Danmark och Sverige för att tillsammans visa sitt stöd för det bahrainska folket. En av dem som är där är svenska Anna Hagberg, som under fjolårets protester jobbade som lärarassistent i Bahrains huvudstad Manama.
– Vi vill uppmärksamma hur kritisk situationen fortfarande är. Att eventet genomförs just i Köpenhamn beror på att många bahrainier flytt både till Danmark och Sverige under 90-talet men även under det senaste året, säger hon till Nyheter24.
Hur betydelsefullt är datumet 14 februari?
– Det har fått representera folkets uppror men lika stor är monumentet vid Pärlrondellen (som revs efter vårens demonstrationer).
Under helgen greps återigen den framstående människorättsaktivisten Zainab Al-Khawaja, mer känd under sitt twitternick Angry Arabiya, när hon var på väg till en demonstration. Hon ska hållas fången i en vecka innan ett eventuellt besked om hon åtalas. Samtidigt hungerstrejkar hennes far Abdulhadi Al-Khawaja (som var med och grundade en av de större människorättsorganisationerna) i fängelset. Tidigt på onsdagen greps också Nabeel Rajab, chef för Bahrain Center for Human Rights, när han liksom många andra försökte ta sig till Pärlrondellen.
De senaste dagarna har protesterna återigen ökat i byarna kring Manama. Under måndagen gick säkerhetsstyrkor till attack med gevär och tårgas mot folkmassor.
– Jag är i kontakt med mina vänner i Bahrain varje dag. Det har varit i princip daglig tårgas i ett år i byarna runt Manama. De är ganska pessimistiska att få till en radikal förändring men de har en kämpavilja, de kommer inte ge upp, säger Anna Hagberg.
Det är uppenbart att regimen vill minimera risken för att internationella medier är på plats och bevakar årsdagen. Bland annat stjärnjournalisten Nicholas Kristof från The New York Times och Amber Lyon från CNN har nekats visum. Det enda utländska mediet som tillåts vara på plats är tevekanalen Al-Arabiya som ägs av Saudiarabien och anklagats för att vara partisk.
Se Al Jazeera-dokumentären "Shouting in the Dark" om Bahrain:
