Ny forskning: Tintin, Kinapuffar och Pippi gör verklig skada
Amerikanska forskare har lyckats visa att vi påverkas mycket mer än vi tror, av rasistiska stereotyper.
Debatten om rasistiska stereotyper har gått het de senaste åren.
Företag som Fazer och Haribo har valt att plocka bort logotyper och godis som varit rasistiska, bibliotek har plockat undan barnböcker och dockor har klippts bort ur Kalle Ankas jul.
Nu har amerikanska forskare tittat närmare på hur rasistiska stereotyper i varumärken påverkar människor, och kommit fram till att de faktiskt gör reell skada.
Studien publicerades i Journal of Consumer Psychology och är skriven av ett forskarteam från University of Montana, University of Washington och Washington State University.
– Vårt mål med studien var att se huruvida användningen av indianstereotyper ökar fördomarna bland befolkningen i stort. Det har ofta hävdats att så är fallet, men det har aldrig testats empiriskt, säger studiens huvudförfattare professor Justin Angle i ett pressmeddelande.
Studien gick kortfattat till så att man lät testpersoner titta på stereotypa logotyper för att sedan testa om logotyperna formade deras bild av hur etniciteten som avbildats är.
Resultatet var tydligt: logotyper som målar upp den amerikanska ursprungsbefolkningen som krigiska formade testpersonernas bild i den riktningen, medan stereotyper som målar upp gruppen som fredliga, nobla och ärofyllda formade testpersonernas föreställningar åt det hållet.
En intressant upptäckt i studien var att det främst var liberaler som påverkades av bilderna de såg. Detta medan konservativa påverkades i lägre grad.
Detta kan verka konstigt, men Justin Angle förklarar fenomenet med att personer med en liberal världssyn också tenderar att vara mer formbara, vilket också gör dem känsligare för yttre intryck.
Även om den amerikanska studien bara tittade på specifikt stereotypa logotyper går det att överföra resultaten till andra sammanhang där rasistiska stereotyper används, till exempel i barnböcker som Tintin eller Pippi, i Kalle Ankas jul eller i samband med godis – sättet något porträtteras på styr helt enkelt hur vi tänker på det.
