"Fotbollsjournalisterna kommer inte bry sig om kvinnornas situation i Iran efter matchen"
”Det är något man avskyr”, sa mittbacken Erik Johansson. ”Riktigt, riktigt dåligt” tyckte mittfältaren Erkan Zengin. Förbundskapten Erik Hamrén visste mest ingenting. Frågorna handlade om Iran, och vad representanterna för svenska landslaget i fotboll än sa så slogs det upp stort i media. Men vad handlade allt egentligen om?
Sverige - Iran spelas ikväll klockan 19.30 på Sveriges nationalarena Friends i Solna. Matchen sänds i TV4.
Under tisdagskvällen möter Sverige Iran i en vänskapsmatch i fotboll på nationalarenan Friends i Solna. Ur ett svenskt perspektiv är matchen inte direkt het, landslaget har sjunkit som en sten på världsrankingen, och det är månader kvar tills nästa tävlingsmatch spelas.
Nej, det är inte Sverige som gör den här matchen het utan snarare dess motståndare Iran.
Matchen är inte bara het för att mer än hälften av de 40 000 besökarna kommer bära iranska färger istället för Sveriges blågula. Matchen har också fått uppmärksamhet på grund av vad svenska spelare och ledare sagt, eller inte sagt, om landet de ska möta.
Bildkälla: TT Bild
- LÄS MER: 700 000 svenskar kan missa EM-kvalet
Men varför är det så viktigt att fotbollsspelare kritiserar ett annat land, och vet spelarna verkligen vad det är de kritiserar? Nyheter24 ringde upp Pezhman Pars, samhällslärare och ledande iransk supporter i Sverige, för att reda ut begreppen.
”Det är både hjärta och smärta”
Pezhman följer dagligen iransk fotboll genom olika medier, och sedan 2008 skriver han själv om landslaget på fansidan Svenska Fans.
– Folk har alltid starka åsikter när det kommer till Iran, och om den iranska fotbollen, berättar han.
Varje gång Iran spelar en stor match får han frågor, och sällan handlar frågorna bara om fotboll. Att hans intresse för ett fotbollslag aldrig får handla om bara fotboll har Pezhman egentligen ingenting emot, men han kan ändå bli trött på diskussionen.
– Iranska landslaget är som ens barn, eller ens föräldrar, menar han. Man väljer dem inte utan får stå ut med dem ändå. Det är både hjärta och smärta.
Bildkälla: TT Bild
Iran förtjänar kritik
Han menar att Iran definitivt förtjänar kritik, men också att kritiken måste vara nyanserad. Framförallt måste de som uttalar sig veta vad det egentligen är de uttalar sig om.
Är det verkligen fotbollsjournalister som borde sköta rapporteringen av Iran, undrar Pezhman retoriskt.
– Jag är egentligen mer intresserad av journalisternas ansvar än fotbollsspelarnas ansvar, hävdar Pezhman och fortsätter:
– Efter att matchen är slut kommer ingen fotbollsjournalist bry sig om kvinnornas situation i Iran längre.
Det finns flera olika Iran
Han får frågan om det inte finns något motsägelsefullt med att heja på ett lag som representerar en regim som exiliranierna har flytt ifrån – men det är ingenting han håller med om.
Iran är en odemokratisk stat, men enligt Pezhman finns det också en iransk vardag där bakom, som inte styrs av staten:
– Iran har många olika ansikten och regimen är bara ett av dem. Det finns också ett kvinnornas Iran, ett barnens Iran, ett kulturens Iran.
Och ett fotbollens Iran. Precis som alla länder är Iran mer än bara en sak, och fotbollen kan vara både en symbol för regimen, och en protest mot den.
Bildkälla: TT Bild
Fotbollsmatcher har tidigare fungerat som en accelerator för demonstrationer mot det styrande skiktet och enligt Pezhman har regimen av rädsla för protesterna försökt ta över fotbollens kraft, försökt tygla den och göra den just till en representant för deras Iran.
"En fotbollsmatch som ska spelas"
Men de har inte lyckats fullt ut. Fotbollen används fortfarande som ett verktyg för att på omvägar kritisera regimen, eftersom den inte kan kritiseras rakt ut.
Vårt samtal har glidit iväg långt från det som sker innanför fotbollens vita linjer. Till sist är det ju också en fotbollsmatch som ska spelas.
– Iran vinner, tror Pezhman. Vi har mer att spela för, och självförtroendet är bra efter vinsten mot Chile senast, säger han.
En sak är i varje fall säker, om tipset går in kommer tusentals människor välla ut från nationalarenan för att fira hela natten. De spelar ju ändå hemma på bortaplan.
