Här pressas Hamrén – av barnens tuffa frågor

STOCKHOLM. Kritiken var stenhård efter två knappa segrar mot Kazakstan och Färöarna. Var det här allt Erik Hamrén, 55, hade att komma med? Men det skulle bli värre. Under 45 minuter förnedrade Tyskland Hamréns unga landslag. Där och då såg Hamréns framtid väldigt osäker ut. Sen hände något. Zlatan höll ett hyllat tal i halvtid och Hamrén gjöt mod i sitt landslag. 0–4 blev 4–4 mot världstvåan Tyskland på 30 minuter i Berlin. 

En av de största bragderna i svensk fotbollshistoria. Kritiken mot Hamrén och landslagets försvarsspel drunknade i hyllningskören. Det skulle bli bättre. Några veckor senare kom ärkefienden England för att inviga nya nationalstadion Friends Arena. Det blev det ultimata beviset på Zlatan Ibrahimovics storhet. Fyra mål mot England och en bicicleta som redan kallas för "en av fotbollshistoriens vackraste". Det går bra nu för Hamréns landslag. 

Det har gått sex dagar sen Zlatans mirakelmål mot England när Nyheter24 träffar Erik Hamrén på fotbollsförbundets kontor på Råsunda. Intervjun kommer att bli aningen annorlunda. Frågorna kommer nämligen från två nioåringar från Pershagenskolan i Södertälje. 

Vad ville du bli när du var liten (inget med fotboll)?

– Jag ville bli fotbollsproffs, det var det jag ville bli. Jag tror jag hade funderingar på att bli polis också om det ska vara utanför fotbollen men det var fotbollsproffs jag ville bli.

Har du spelat fotboll?

– Ja, när jag var ung. I Ljusdals IF var där jag började och sedan spelade jag med ett lag som heter Stockviks FF men jag gjorde illa knät redan när jag var 18 år så jag fick sluta spela fotboll tyvärr för mitt knä gick sönder. Det var bland det värsta man har varit med om det. 18 år och älskade fotboll så kan man inte spela längre. Det var ett tufft besked att få. 

Hur kändes det när ni fick 4–4 på bortaplan mot Tyskland?

– Fantastiskt kändes det. Att få en poäng på bortaplan var ju före matchen någonting väldigt, väldigt bra. Att få en poäng när man ligger under med 0-4 var ju någonting ännu bättre. Det var en fantastisk känsla. Det var som att vinna ett cupguld efter matchen.

Hur var det när det stod 0–4 för du har ju, som du säger själv, nio miljoner förbundskaptener? Tänker man på det?

– Nej, inte då tänker man på det. För då tänker man bara på hur vi ska försöka göra det bästa av situationen. Efter 0–4 kände jag att jag ville se vilka som viker sig nu och vilka som står upp utav spelarna. För det var ju väldigt tufft. Vi låg under med 0–3 i paus och vi snackade om att vi skulle gå ut och göra en bra andra halvlek och spela för vår  moral, spela för vår stolthet och så vidare. Och vi började andra halvlek väldigt, väldigt bra så vi spelade bra och ändå hade Tyskland 4–0 så det var tungt att få 4–0-målet men samtidigt kändes för mig då spännande att få se: "Vilka står upp här nu då, vilka är krigare och vilka är det som ger upp?" Där fick jag ju ett väldigt bra svar, vi stod upp som ett lag och kunde också göra en riktigt bra halvlek. Sen var det ju helt otroligt till slut att vi fick en poäng. 

Vem är bäst i landslaget?

– Det beror på vad man menar med bäst. Vi har många som är bra. Zlatan är väl den som är mest namnkunniga och den som är världsspelare om man säger så men jag tycker de andra spelarna är bra också.

Har du någon flickvän? Barn?

– Ja, jag har en fru. Jag är gift och har två döttrar som är 23 och 19 år gamla. De är intresserade av pappas lag. De spelar ingenting själva eller så men de är intresserade av de lag jag har tränat och landslaget nu. De är rätt så kunniga faktiskt men de spelar inte själva.

Vem är godisråttan i landslaget?

– Jag vet faktiskt inte för vi äter inget godis i landslaget. Det har vi tagit bort. Jag har inget förbud. Jag kan inte gå och kolla om spelarna går och köper godis. Förr fick spelarna godis i skålar men det har vi tagit bort. Det finns inget godis men det finns däremot en massa frukt att äta om de vill. 

Vem har bäst målgest av alla?

– Det vet jag inte, det har jag inte tänkt på. När vi gör mål så hoppar jag och är glad själv så jag ser inte så mycket vad de gör för målgester spelarna. Tomas Brolin hade en fin piruett. Den kommer jag ihåg. Jag får ta den.

Hur är stämningen i omklädningsrummet efter en förlust? Vad säger du?

– Den är tyst. Den är trist om man säger så, att förlora är inte bra. Sen beror det på hur man förlorar. Har man gjort allt vad man kan så kan man känna sig nöjd över sin egen insats. Om vi har gjort precis allt vi kan och vi förlorar. Men det är betydligt roligare när man vinner.

Vem är slarvigast i laget?

– Haha, det vet jag heller inte. Det måste ni kolla med materialförvaltarna för jag har dålig koll på vem som är slarvigast med kläder och sånt där. 

Konstgräs eller gräs?

– En bra gräsplan är överlägsen konstgräs. Men en bra konstgräsplan är överlägsen en dålig gräsplan. Det var inte en så svår fråga men ett dumt svar kanske? Haha. Men om jag får välja så är en bra gräsplan överlägsen en bra konstgräsplan.

Hur var du i skolan?

– När jag gick i skolan var det mest fotboll eller sport som gällde för mig så jag var väl okej, eller medel skulle jag säga. När jag gick i skolan var det betyg ett till fem och då låg jag väl på betyg tre ungefär. Men sen när jag blev vuxen läste jag på komvux. Då hade jag bestämt mig för att bli idrottslärare, och då behövde jag ha högsta betyg i allting i princip. Då var jag bra i skolan eftersom jag hade bestämt mig. Det var då jag lärde mig att om man vill någonting så kan man göra det om man har bestämt sig för att göra det. Då var jag bra i skolan men jag var ju 23 år. När jag gick i vanliga skolan var jag inte så bra. Jag var inte dålig heller men jag var medel kan man väl säga. 

Hur kändes det när Olof Mellberg slutade?

– Det var trist, det tyckte jag var väldigt trist. Jag hade hoppats att han skulle spela ett tag till för jag tycker att han är väldigt, väldigt duktig fortfarande så det var trist.

Vad betyder Zlatan för er?

– Han betyder väldigt mycket. Han är en väldigt, väldigt duktig fotbollsspelare, en världsspelare som kan göra det där lilla extra som vi såg nu senast mot England till exempel. Men han betyder också mycket för laget som person och som kapten. Inte minst för de yngre spelarna som han är väldigt duktig på att ta hand om och försöka coacha.

På vilket sätt coachar han dem?

– Han pratar väldigt mycket med dem om vad som krävs för att bli bra och så vidare. Han berättar säkert mycket om egna erfarenheter. En del av de här unga spelarna har ju haft honom som idol. Nu sitter de och äter tillsammans med honom och spelar med honom så det är väldigt viktigt hur han beter sig mot dem och det tycker jag han har gjort väldigt, väldigt bra.

Röker eller snusar du?

– Nej, det gör jag inte. Jag tar en segercigarr när vi vinner en landskamp men jag tycker inte om rökning och jag tycker inte om snus heller. Men jag tar mig en segercigarr mest för att känna att: "Nu har du gjort någonting bra". Man kan säga att det har blivit ett sätt att göra det efter matchen och säga: "Härligt". 

Vem har gjort det snyggaste målet i landslaget?

– Ja, det var nog Zlatan det med sitt mål mot England. Det var häftigt, det var det snyggaste. 

När barnfrågorna var över fortsatte intervjun med Nyheter24 frågor. 

Hamrén berättar att ett mästerskap tar väldigt mycket på krafterna för både spelare och ledare – både mentalt och fysiskt. Det tycker han märktes i bland annat Sveriges spel i inledningen av VM-kvalet, som han är lite missnöjd över, men när det kommer till resultaten är han väldigt nöjd. 

– Ja, utpumpad blir man ju för det tar ju väldigt mycket krafter. Om man tittar statistiskt sett där så har Sverige och andra landslag haft det lite jobbigare med resultaten när man börjar om igen. Det blir en stor urladdning i ett slutspel. Nu lyckades vi bra här resultatmässigt men spelmässigt tycker jag att vi kunde ha varit lite bättre. Både mot Kazakstan, Färöarna och första halvlek mot Tyskland, säger han och konstaterar:

– Vi har tagit sju poäng och det är riktigt bra. Sex poäng skulle vi ta med tanke på om vi ska ha en chans att ta oss till Brasilien men den här extrapoängen vi fick mot Tyskland är förhoppningsvis värd väldigt mycket i slutet.

"Om inte fotbollen hade varit så stor hade jag behövt jobba på sidan av"

Som förbundskapten för Sveriges landslag tillhör Hamrén en av de mest välkända ansiktena i landet. Det är många som kommer fram och vill prata med honom. De allra flesta som han möter är positiva – även när det går sämre för landslaget. Det kan vara skönt att vara anonym ibland men oftast tycker han bara att det är roligt. Men en sak står klart: Hamrén har full förståelse för att svenskar vill diskutera landslaget med honom. 

– Det tycker jag ju är det som gör fotbollen så stor. Fotbollen engagerar och då måste det ju också få finnas olika synpunkter på det. Det är som jag brukar säga, det finns många förbundskaptener ute i landet och det är ju i grund och botten positivt. Jag kan ha det här som ett jobb fast det var en hobby från början. Om inte fotbollen vore så stor så skulle jag få göra som jag gjorde i från början och ha ett eller två jobb på fritiden. Nu kan jag leva på fotbollen.

Efter Sveriges bragdupphämtning mot Tyskland tyckte ishockeylandslagets förbundskapten Pär Mårts att fotbollslandslaget fick för mycket uppmärksamhet i media. Han sa bland annat att Tre Kronor inte "fick 28 sidor" efter vändningen mot Finland i VM 2003. 

Håller du med om att fotbollen får för mycket uppmärksamhet?

– Det kan inte jag bedöma på det sättet. Det får de inom sporterna själva bedöma. Jag kan inte bedöma vad som är viktigt eller inte men fotbollen är ju en världssport. Det är bara att titta på hur mycket uppmärksamhet fotbollen får ute i världen. Det är betydligt fler som spelar fotboll än hockey. Men det vill jag inte tycka någonting om. Det får var och en avgöra vad de tycker. Jag skulle tippa på att de tycker att den sport de själva håller på med får för lite uppmärksamhet. 

Det pratades en del om Patrick Ekwalls intervju med dig efter matchen mot England. Det blev en stor grej som även media uppmärksammade. Ekwalls reagerade och tyckte att du var oförstående i den situationen. Att du inte hyllade honom trots att han var matchens spelare…

– Jo, men det tycker jag att jag gjorde. Jag tycker att jag hyllade Zlatan på presskonferensen och jag tycker att jag hyllar honom hela tiden. Han är en fantastisk spelare och det sa jag ju även i den intervjun. Däremot så reagerade ju jag på att jag upplevde det som att han dissade laget. Det reagerade jag självklart på. Som tränare så är ju laget viktigt och det vet alla att man inte kan göra något ensam i fotboll. Det var det jag reagerade på. Det är helt okej att hylla Zlatan. Det gjorde jag ju själv. Det är bara att titta på de uttalanden jag gjorde den kvällen. Det ska han ha efter den prestationen. Men inte att man ska hylla någon så att man dissar någon annan liksom. Det var så jag upplevde det hela och det var därför jag svarade som jag gjorde. 

Efter Lars Lagerbäck, som hade ganska stängda dörrar, så hyllades du för att landslaget hade blivit så öppet. Men nu tycker många att du har stramat åt lite och att du inte vill göra lika mycket media numera. Är det för att du känner att du vill ha mer privat tid?

– Nej, men så har det väl varit hela tiden. Jag skiljer på jobb och arbetstid och jag har stor respekt för media. Vi behöver varandra och det försöker jag verkligen visa på alla sätt och vis. Så den kritiken känner jag inte till alls, att jag inte skulle vara tillgänglig för media. Det känner jag absolut inte igen.

Mycket av medias fokus i svensk fotboll ligger på världsspelaren Zlatan – vilket Hamrén påpekar att han naturligtvis förstår. Hamrén har dock bestämt sig för att inte uttala sig om Zlatan – om det inte kretsar kring landslaget.

– Jag kan inte påverka vad medierna gör och vill inte påverka det heller. Var och en får ha sina synpunkter. Men däremot kanske inte jag vill vara med och bidra till det hela och ha en massa åsikter om Zlatan hela tiden. Jag får ju frågor ju om: "Vad tycker du om Zlatan i Paris? Och vad tycker du om Zlatan i Milan?" och där är jag väldigt försiktig med att ha synpunkter för där känner jag att det inte är mitt jobb. Men vad media bestämmer sig för att göra, det kan inte jag påverka.

I början av sin tid som förbundskapten var Hamrén lite förvånad över den stora hypen kring Zlatan – men nu har han vant sig berättar han.

– Jag var nog lite överraskad av det i början, att det var så väldigt, väldigt mycket frågor. Och framför allt var inte Zlatan med i landslaget i början men det var ändå frågor om Zlatan och det var jag lite överraskad över. Men det har jag ju vant mig vid så det är inga konstigheter i det. Han är ju en fantastisk fotbollspelare och det är ju ett otroligt intresse kring honom så att det blir mycket uppmärksamhet kring honom, det har jag full förståelse för. Men jag har själv valt att inte bidra med mer.