"Sporten och moralen sitter i samma båt"

Vi kan börja urskilja ett säreget mönster i den svenska sportvärlden. Fega och bleka sitter våra styrande kavajpampar i en kompost med ruttnande värderingar.

De gömmer sig bakom samma gamla vanliga devis, att sport och politik lever separata liv. I alla lägen. Tydligen är det generaltabu att ta ställning i det här avlånga landet.

Först kunde inte Svenska Fotbollförbundet ge en vettig förklaring till varför de spelar vänskapsmatcher mot förtryckande regimer, sen hittade inte ishockeyförbundets generalsekreterare, Mikael Peterson, orden när VM i Vitryssland kom på tal.

"Vi är inte en politisk organisation", som han så vackert uttryckte det. Det handlar alltså om den närmaste diktaturen. Europas sista kvarlevande relik från kalla kriget. En diktatur som slår ned regimkritiker.

I kväll spelar Sverige sin nästa kontroversiella match. Qatar ska bogseras tillbaka till det moderna levernet. Eller nja? Inte riktigt va?

Det är fortfarande olagligt att vara öppet homosexuell i Qatar, och det är fel tycker landslagschefen Lars Richt. Kvinnor är andra klassens medborgare, även det är ju käpprätt åt helvete. Men sport och politik går separata vägar - i alla lägen, om man ska tro svenskarna.

För matchhelvetet ska fortfarande spelas. Mot ett land som lever på livegna. Svenska landslaget lirar på en arena byggd av blod. Och det känns ju jävligt modernt.

Kostymnissarna på läktaren äger sina egna liv till skillnad från den arbetande befolkningen. Att Kentaro äger sändningsrättigheterna kan vara en bidragande orsak.

"Men vi tar inga politiska ställningstaganden och väljer motståndare utifrån Fifa:s listor över medlemsförbund", sa landslagschefen innan turnén.

Vare sig det är Vitryssland, Bahrain, Qatar eller valfri massmördande regim, så måste vi våga ta ställning. Det räcker inte längre att trycka ner huvudet i en gammal kompost av värderingar som sedan länge ruttnat bort.

Om ni i förbundens maktkorridorer fortsätter vägra inse detta faktum får ni kliva åt sidan nu. För ni kan inte skriva debattartiklar om läkarvåldets utbredning och sedan gömma er bakom den där genomtöntiga parollen. Ni kan inte bedriva lobbyverksamhet kring 51-procentsfrågan och sedan dra "vi är ingen politisk organisation", när ni ställs mot väggen.

Gör om, gör rätt och gör det nu!