"Det är bankerna som ska räddas - inte Grekland"
Tony Johansson: "Anders Borg vet inte vad han pratar om."
Grekland är nära konkurs. Nästa utbetalning av stödlånet hänger på att George Papandreous ombildade regering klarar veckans förtroendeomröstning och att det senaste reformpaketet klubbas igenom i parlamentet.
I maj 2010 beviljades Grekland ett stödlån på 110 miljarder euro från IMF och euroländerna. Lånet betalas ut kvartalsvis efter att tjänstemän från IMF, EU-kommissionen och ECB kontrollerat att det grekiska reformarbetet fortskrider som planerat. Under våren har det stått klart att Grekland inte har lyckats genomföra de utlovade reformerna och att de ursprungliga stödpaketen inte räcker till.
Nu planeras ytterligare ett lån, troligen på 85 miljarder euro.
Grekland har fått massiva lån från EU och IMF för att hålla huvudet ovanför vattnet. Faller Grekland väntas de ta andra länder med sig. Landet står som bekant på ruinens brant och ska nu genomföra stora omfattande besparingar. Men kommer det fungera? Nyheter24 låter ekonomer med från både vänster och höger bedöma situationen.
– Västvärlden är ute efter att rädda sig själva, rädda det europeiska bankväsendet. Det handlar inte om generositet mot det grekiska folket. Anders Borg vet inte vad han pratar om när han säger att grekerna har låg pensionsålder. Greklands faktiska pensionsålder är högre än exempelvis Tysklands. Vi ska inte skamlägga grekerna, säger Tony Johansson, doktorand i ekonomisk historia vid Lunds universitet, till Nyheter24.
– En gemensam valuta kräver gemensam europeisk finans-, social- och arbetsmarknadspolitik. Men det går inte. Det som vi ser nu är att det finns en termostat i Frankfurt och 15 villor ute i Europa. Om du reglerar temperaturen i alla villor utifrån temperaturen i Frankfurt så funkar det alldeles utmärkt om det är samma temperatur i alla länder. Ingen svettas. Men om du höjer värmen i Frankfurt och temperaturen i något annat land är högre än i Frankfurt, börjar ett land att svettas. Det är det som händer i Grekland just nu, förklarar Johansson.
Fredrik Erixon är ekonom, författare och tidigare chefsekonom på Timbro. Nu förestår han tankesmedjan The European Centre for International Political Economy (ECIPE) i Bryssel.
Han menar att de åtgärder som vidtas nu inte kommer att räcka långt för Grekland:
– Man har underskattat Greklands problem. När jag studerat Greklands situation blir min frågeställning: Kommer man kunna rädda den grekiska ekonomin? Det är fullkomligt orealistiskt att tro att en till bailout med ett grekiskt sparpaket kommer att lösa problemet. Greklands skulder kommer vara för stora och förr eller senare kommer de behöva skriva av dem, säger Erixon till Nyheter24.
– En solskenskalkyl kommer innebära att en tredjedel av Greklands skatteintäkter kommer gå till att betala räntan. Om jag vore rådgivare åt den grekiska regeringen skulle jag råda till ekonomiska reformer för att öka konkurrenskraften, inte koncentrera sig på sparpaket med högre skatter, säger Erixon.
Om det nu är som du säger, att man nu bara skjuter problemen på framtiden, vad är slutet på det scenariot? Är det banksystemet som ska räddas?
– Ja det är banksystemet som ska räddas. Man har kapacitet att fixa det här, men om inte, då tar Grekland tar den första smällen. Sedan de banker som har lånat ut pengar till grekiska staten, företag och privatpersoner. Då faller det på efteråt, avslutar Erixon.
