Så här gick det alltså för Linn och Morris Moor

Linn Olsson var ju tvungen att dra de förra ägarna till Morris Moor inför rätta då han såldes med Kissing Spine som ledde till avlivning av hästen.
 Jag skrev om det HÄÄÄÄR!
 
 En läsare skickade mig en tidningsnotis om det hela där även summorna – som Linn inte velat nämna – står med.
 
 Tycker ni detta var rimligt? Jag tycker hon borde fått kompensation för behandlingar mm men det fick hon inte..


Tusen tack, C.

19 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Har ej läst domen men visst kan KS hunnit komma på den tiden Linn ägde hästen och den kan också haft det innan men att den andra ryttaren red på ett bättre sätt och ryttarbytet plockade fram kissing spine på den . Det är inte för inte KS är synonymt med skit bakom spakarna….
    Jag säger inte att Linn är en dålig ryttare, bara att den andra är bättre..

      Heeeeey!!! PASSA DIG! JAG har haft Kissing Spine – min läkare trodde inte det var sant – och jag har inte skit bak…eller jo, kanske lite… =)

        För att tydliggöra, jag syftar enbart på häst KS. Dock intressant att du har/haft det. Visste inte människor kunde ha det men såvida du inte låter någon rida på din rygg varje dag så behöver du nog inget ryttarbyte ?

          Kotsegmentet ovanför dr jag bröt ryggen tar ut all rörlighet och jag gjorde en fucking kobra-position och fick kissing spine… kortisoninjektioner och smärtstillande…. mjeeeedreeee!

    Jag har läst domen. Det är konstaterat att morris hade anlag för KS redan vid köpet, men det står också i domen att många hästar har KS, men ändå fungerar som hopphästar (även på elitnivå) så det hade inte räckt som fel. Det avgörande var att Morris rygg var så pass illa att han inte kunde fungera som ridhäst. Det står dock i domen att felet var bortom säljarens kontroll och det kan inte uteslutas att Morris inte fick ont av sin KS förrän han kom till Linn. Hade han varit kvar hos den förra ägaren är det alltså fullt möjligt att han aldrig hade fått problem med sin KS. Med tanke på att felet hade synts på röntken om Linn hade röntkat honom vid köpet, och Linn valde att inte göra det så tycker jag mest synd om säljaren

    För att återknyta till ett av dina gamla inlägg. Morris Moor är fan brutalt att säga för en fellow smålänning. En enda stor gröt av svalda konsonanter. Tack gode gud att man inte är från Blekinge 😛

    Jag tycker det är helt galet att det dömdes till köparens fördel i det här fallet, utifrån att hästen såldes befintligt skick, fungerat för hoppning hos tidigare ryttare, att säljaren inte kände till defekten och att hästen var UA på veterinärbesiktning i samband med köp. Var har säljaren brustit, varför skulle denne straffas? Har man köpt en vara, t.ex. en häst, så övertar man risken i samband med köpet. Jag kommer fan aldrig våga sälja häst efter det här!

    (OBS att jag diggar Linn och tycker hon är ascool, min åsikt angående målet har absolut inga personliga motiv rörande varken henne eller säljaren.)

      Håller med!
      Tycker synd om säljaren!

    Tycker hela grejen är jättemärklig – hur kan köparen veta att säljaren visste att hästen hade KS? Det är väl många hästar som säljs/köps och efter ett tag blir skadade eller att ”dolda” fel kommer fram…

    Jag tycker att ”sålt är sålt”, i alla fall när det handlar om mindre summor som i det här fallet.

      ”Hur kan köparen veta att säljaren visste att hästen hade KS?”

      Säljaren visste inte att hästen hade KS. Hästen var aldrig röntkad i ryggen och säljaren hade därför omöjligtvis kunnat veta att den hade KS. Det som är bekräftat av veterinär är att hästen hade haft KS länge, alltså redan vid köpet. Men det är aldrig bevisat (kanske inte ens sant) att Morris hade några problem av sin KS vid försäljningen. Med andra ord mycket märkligt att döma till Linns fördel öht då hon valde att inte röntka vid besiktningen. Då är det ju totalt onödigt att röntka hästar vid köp – det är ju ändå bara att stämma säljaren 8 månader senare när det dyker upp ett fel som säljaren var ovetandes om.

        Kan hon verkligen på rättsligt sätt kommit undan sin undersökningsplikt här ang röntgen?

        Jag menar, såna här feldömda domslut gör att folk inte kommer att våga köpa/sälja hästar för det innebär i princip att du kan låta en veterinär hitta något på alla hästar om dom bara letar tillräckligt länge och ”reklamera” hästen när den pajar. Fy!

        Tycker också att det är sjukt att de inte tog hänsyn till att Linn inte röntkade. LINN valde veterinär och hästen gick igenom besiktningen utan anmärkning. De ansåg i domen att Linn hade uppfyllt sin undersökningsplikt. Anledningen att Linn ”vann” var att hästen var i väsentligt sämre skick vid köpet än vad hon hade kunnat förutse. Dock hade ju säljaren inte kunnat göra nått annorlunda, förutom möjligen att tvinga Linn att röntka, men det är ju knappast deras ansvar.

    Jag känner lite så att för 60tkr så får man ingen världscup häst och jag tycker lite att hon får skylla sig själv, att man inte röntgade hästen då han var en väldigt stor häst med mycket rygg. Har själv gjort det felet, men min häst höll för msv hopp lyckligt nog.

    Problemet i största allmänhet är att hästar och alla andra djur faller under köplagen dvs i lagens namn så är djur lika värda som döda ting.

      Nej du får ingen wc häst men jag tycker ändå att 60k är tillräckligt för att röntga ben och rygg. För mig är det de mest grundläggande vid en besiktning om hästen klarar allt annat innan det.
      Vad ingår egentligen i köparens undersökningsplikt ?

        Det beror på priset men röntgen ingår inte.

        Anna, vadå beror på priset? Nu missförstår du nog vad jag menar. Jag syftar menar på att hur långt sträcker sig undersökningsplikten. Hur ”lite” behöver du kolla för att det ska anses att du gjort din plikt och således det kan dömas till att du uppfyllt din plikt genom gjort ditten och datten. Så vitt jag vet är röntgen absolut inte något som anses som en plikt. Jag tycker däremot att man bör röntga, om inte för att i alla fall veta vad som kan finnas och utgå från det.

    Jag brukar tänka att folk säljer inte en bra häst, om det inte är något fel på den, eller om ägaren har misslyckats/blivit rädd för den.

    Lite som med vissa bilar – en bra bil till bra pris har säkert ett kamremsbyte som ligger och väntar…eller att en bostad har dolda renoveringsbehov som säljarna inte orkar/har råd att åtgärda.

    OBS: Jag säger INTE att man ska skylla sig själv eller att man inte ska köpa häst (osv) MEN att man ska vara beredd på att säljarna kan (ibland, inte alltid) sälja av dolda skäl som de hoppas ska förbli dolda.

    Jag blev lite provocerad över att Linn gick på så hårt om att hon gjort allt detta (rättsprocessen) för hästens skull. Knappast som att den bryr sig längre, men när man ser vilka summor det rör sig om blir hennes historia mer trovärdig. Trodde han hade kostat minst 100′.

    Bara att var och en ska betala sina rättskostnader borde ha gjort det billigare att inte dra detta fall så långt. Eller så hade hon väl hoppats på att få tillbaka även rehab-kostnaderna på 66′.

    Tvivlar inte på att hon älskade sin häst, men att dra på en rättsprocess för hästens skull, njaaa. Pengar kan locka fram det mesta hos folk.

    Jag tycker verkligen att det är jättemärkligt att det dömdes till Linns fördel. Hur många andra liknande fall har inte den nya hästägaren fått se det som dyra läropengar eftersom det ansetts att undersökningsplikten brustit om hästen vid köpet var behäftad med fel som skulle framkommit vid röntgen? Håller med de som tycker synd om säljaren i detta fallet. Det är ju inte ett dolt fel om det kunnat framkomma vid en undersökning.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.