Kenza:
Det här är något jag tänkt på sedan vi gifte oss (för det är tydligen startskottet för barnafödande haha) och kommentarerna började trilla in både här på bloggen/insta och från vänner: “ÄR DU GRAVID?” Framförallt så fort min mage putar ut lite (vilket den gör så fort jag äter gluten eller laktos) eller om jag tackar nej till alkohol. Jag tycker att folk ska vara lite mer försiktiga vad gäller sånt. Vi kanske inte vill ha barn just nu? Jag kanske vill ha barn, men inte Aleks, eller tvärtom? Vi kanske försöker men det händer inget? Jag kanske inte kan bli med barn? Vi kanske är med barn men vill inte gå ut med det ännu? Vi kanske har förlorat ett? Nu har jag aldrig varit gravid men det hade lika gärna kunnat vara så, jag önskar bara att folk kunde tänka steget längre och sluta vara så nyfikna för det börjar bli rätt jobbigt. Om och när jag blir gravid, så kommer ni ändå få veta det tillslut ändå.//Kenza
Kan inte folk bara – en gång för alla – SLUTA fråga människor om de är gravida?
Jag kan tycka att det är lika ohyfsat som att fråga någon när de tänkt gå ner i vikt. Det är ohyfsat, oförskämt, otrevligt och alla ord på ”o-” som jag kan komma på. Man vet ingenting om bakgrunden till att någon är barnlös eller överviktig för den delen.
Kanske har man kämpat som tusan för att få barn, kanske vill den ena inte ha barn, kanske kan man inte få barn, kanske har man precis fått missfall eller så är man nöjd som barnfri…alternativen är oändliga.
Samma sak med vikt. Kanske har personen en sjukdom som gör att de inte kan gå ner i vikt, kanske har personen precis gått ner 50 kilo, eller kanske så är personen helt glad, nöjd och tillfreds med sin vikt….alternativen är oändliga.
Poängen och summan av kardemumman är att det är NONE OF YOUR F*CKING BUSINESS och oavsett vad man vill säga om saken så ska man hålla kakhålet stängt!
Stängt, stängt, stängt!
Föregående inlägg 
Jag måste bikta mig.
Frågade en vän om hon var gravid…
…för hon såg VERKLIGEN gravid ut….
Men hon va inte gravid, bara rund o lycklig.
Har aldrig skämts så mycket i hela mitt liv!
Ok.
Vad då ok?
Ok för att det är bra att hon skäms? Ok för att du tycker kommentaren var onödig att posta? Ok för bara ok?
Så många frågor till en dryg kommentar som i sin tur förtjänar ett ”ok”. 🙄
Någon som är drygare än vad du är, får man leta länge efter.
Leta på du. TRH är inte dryg så det borde gå snabbt för dig. ?
Vad gulligt. En till PK-riddare.
Vad gulligt. En till bitterpuppa. 🙂
Heter det inte bitterm*tta?
* = u
Nej, för jag tycker det är fel att använda kvinnans könsorgan som skällsord. 😉
Kanske ”surk*k” då?
* = u (fortfarande)
Jag tycker det är en superbra tanke, men där jag kommer ifrån är puppa namnet på kvinnans könsorgan. Jag fattade inte vad snippa eller mutta var innan jag flyttade till en annan stad. Tänkte bara att alla kanske uppskattar lite onödigt vetande ?
@ Malin: Tack för det.
… och då använde väl ”gfd” ordet lite fel, ur hens perspektiv.
Fan vad bra ord bitterpuppa linda in dej i din kokong igen?
Snark, zzzz …
Vad är det som var PK med dem vilkas inlägg du svarade på?
https://youtu.be/ZxbsE00shl8
Och går det inte snabbt så är det inte hos trh felet ligger. 😉
Nja, de flesta fel ligger hos hen.
Undrar också vadå ok? ??
Undrar också, Kurt-Maria.
Det var ju en bikt som hörde till ämnet, så varför svara henne så drygt?
Hade precis fått missfall i v. 12 då en kollega frågade ”är det inte dags för syskon snart?”. Jag fräste bara något i stil med ”det är inte bara att beställa ett”.
Så får hålla med dig att det kan vara sårande att fråga sånt.
Putar magen ut när hon tackar nej till alkohol? Nu fattar nog inte jag. ..
Fast nu läste jag igen… Ha ha ha…
Hon tackar nej till alkohol= en kan anta att hon är gravid om nu även magen är svullen samtidigt.
Men i de flesta fall tackar man väl nej till alkohol (om man normalt brukar ta ett glas eller två ibland) långt innan ”magen är svullen”.
Om man planerar att bli gravid brukar man sluta med alkohol (och eventuellt också tobak) för att inte ta några onödiga risker.
När jag får den frågan så säger jag alltid att vi inte har lust på barn. Blir ALLTID ifrågasatt om varför och att ”du är bara 26 år, du kommer att tycka annorlunda snart”. ALLTID får jag höra det. Jag vet inte ens om jag kan få barn. Vi har inte försökt och som nämnt så är vi inte alls sugna på barn.
Är det så? Kommer jag att ångra mig för att jag går runt och säger att jag inte har lust på barn nu?
Jag kan helt ärligt inte se en vardag med barn, det är ingenting jag hade blivit lycklig av, men det verkar som att folk har svårt att acceptera det..
Ibland har jag dock lust att verkligen ryta ifrån när någon frågar.. lite ”JAG KAN INTE FÅ BARN” för att folk ska sluta fråga..
Det är dessvärre vardagen om man väljer bort barn. Folk VÄGRAR att acceptera detta. Men stå på er om ni inte vill ha barn. man måste vara stark för att inte bara göra som alla andra i alla lägen. lita på dig själv. Jag är 33 och har aldrig velat ha barn, inte heller min man, men fasen vad drygt det är att alltid behöva försvara detta!
Är folk verkligen sånna i verkliga livet? Att de frågar om det? Är det bara familj eller även utomstående? Är gay, jag har fått frågan då och då om hur jag skulle välja att skaffa barn, men aldrig någon som ligger på om/när jag vill ha barn. Vad jobbigt att behöva försvara sig, jag hade blivit irriterad
Japp, sånt får man höra. Vi har ett barn som var jättesvårt att få till och både under den processen och året efter har jag fått massor av kommentarer. Upp i vikt: gravid?
Ny bil: Gravid?
Skippa vinet: Gravid?
Trött: Gravid?
Lättgråten: Gravid?
Funderar på att bygga hus om ett par år: gravid? Osv osv… Många vet om våra svårigheter men inte alla, vill inte berätta om sånt för vem som helst
Åren efter ska det stå…
Men oj. Är det verkligen många som gör så? Inget av det du räknar upp skulle få mig att tänka att någon är gravid. Kanske jag som är lite efter? Mina spontana tankar:
Upp i vikt: Undra om hon är medveten om det
Ny bil: kul, grattis
Skippa vinet: Förstår dig, äckligt och jobbigt att bli bakis
Trött: Tänker ingenting, de flesta är det då och då
Lättgråten: säkert pms eller hänt något.. Bäst att vara lite försiktig och snällare än vanligt
Funderar på att bygga hus om ett par år: Najs! Låter jobbigt, men kul
Utomstående också. Jag har bara ett barn och förskolepersonalen frågade hela tiden när hon skulle få ett syskon. Skitirriterande.
Jag kan lova dig att om du säger att du inte kan få barn, då kommer kommentarer som att ”ja men läkarna kan så mycket idag, såg ett program på tv här om dagen om… mina bekanta….. Vissa människor verkar lida av tvång, de måste bara säga saker
Eller hur, man kan inte vinna. Människor är så djävulskt dumma i huvudet så det är inte sant. Inte en millimeter av självreflektion verkar de kunna producera.
Folk slutar fråga när man kommer över 30. Tror de är rädda för att en är infertil och inte vill såra. Skönt hursomhelst.
Cheers to that. Jag har haft min 6 år äldre sambo i 10 år och SOM folk har tjatat! Sjukt jobbigt då han inte ville ha för några år sedan, kanske någonsin, och jag kanske eventuellt ville ha lite längre fram. Nu när jag snart är 30 frågar ingen längre, de har nog gett upp ?
Nu har dock han ändrat sig och jag börjar faktiskt få en antydan till barnlängtan, men man vet aldrig!
Förlåt mig men Off topic,,
Jag vet det är irriterande meeen…
Osin Cantwell? (Här borde jag ha kollat stavning men orkar inte haha)
Varför är han helt borta sen #metoo påbörjades ?
Skyldig till något ? Och varför skrivs det noll om honom ?
…
Japp. Orkar ej leta upp tråden, men kolla flashback 🙂
Mmm svärfar tror alltid att jag är gravid och kollar in magen hela tiden. Tackar jag nej till kaffe en dag så tror han att jag är gravid. Han har sagt grattis flera gånger trots att jag inte är gravid… Jag är 26 år, har redan fött två barn och har en liten putmage.. Glad man blir.
Har gubben nån putmage? I så fall hade jag svarat med samma fråga tillbaka, gärna klappat lite på den och sagt att det ser ju sannerligen ut att vara någon där inne! #Less
Det är aldrig någon som frågat mig när/om jag ska ha barn. Fick iofs dottern när jag var 25 vilket är hyfsat ungt här (centrala Göteborg). Nu är hon två (och jag 27 då ;)) och än så länge inga frågor om syskon. Vi planerar syskon till 2019/2020 pga vill ha långt mellan.
Kunde dölja magen till V 27 typ sen frågade en kollega och jag sa ja, tog inte alls illa upp. Jag har heller själv aldrig frågat någon om den ska ha barn, och det är tydligen fel det med. En bekant blev skitsur för att jag aldrig frågade om hon ville ha barn. Svårt pleasa alla.
Haha lite samma här, jag måste verkligen sänt ut barnovilliga vibbar för jag fick aldrig höra nåt alls.
Efter 30 var det som om den biologiska klockan satte igång över en natt och började nästan böla om jag såg kompisars bebisar.
Kändes mycket märkligt.
Den där kollegan som blev upprörd för att du inte frågade är nog ett unikum. Tror att vi som tycker det är jobbigt med den frågan är oändligt många fler, så fortsätt att hålla den frågan inom dig.
Jag behöver inte hålla frågan inom mig. Jag är så totalt ointresserad så det skulle aldrig falla mig in att fråga haha.
Alltså, sålde en bil till en tjej och hennes kille, och det var en kombi. De sa att de behövde ”mer plats” till barnen. Och hon såg så gravid ut, alltså jag skäms fortfarande när jag tänker på hur hon ba ”eh nej jag är inte gravid………….”
Alltså FY FAN. KOMMER ALDRIG HÄNDA IGEN!!!!!!!!!!!!!
Men visst, jag och min kille har köpt hus och förlovat oss – då börjar kommentarerna ramla in ”är det kids på g?”
Jag har också råkat släppa ur mig är du gravid? kommentaren och skäms fan fortfarande nu 2 år senare. Hon stod dock i bakåtlutad ställning med hand på magen, så hon förstod varför jag frågade men ändå, kunde jag inte bara skippat det där.
Jag är gift och bor i hus.
Sjäääälvklart måste vi skaffa barn, enligt dom flesta.
Är jag på lite sämre humör så säger jag sanningen.
Har försökt bli gravid i 9år nu( är 31år gammal).
Har någon något magiskt trick eller ett barn över, hojta mer än gärna till mig!
Är rätt smal så aldrig varit med om att något trott att jag är gravid MEN många vill ändå diskutera att man är i den ”bästa åldern”, dags att sätta fart.
Har ni ställt er i kö för ivf? Finns i de flesta landsting skattefinansierat. Nio år är länge. Jag och min sambo köar nu.
Yeas, har gjort 5stycken under åren..
Men kanske inte är meningen helt enkelt.
<3
Bisolvon!!
??♀️
❤️
Man kan aldrig veta vad en person har varit med om i något läge, så vad får man då fråga?
Kan inte alla frågor som innefattar familj, vänner, högtider, sjukdomar…vara känsliga om man är på det humöret?
”Det angår inte dig” är någonting jag använt flera gånger. Man blir bara inte så omtyckt då har jag märkt.
Jag går efter att personen jag pratar med får börja prata om ett ämne som jag inte vet hur det tas emot. Visst blir en ledsen för saker som andra inte kan veta och därför inte undvika men det finns ju kända ämnen som jag vet att folk kanske inte vill prata om, tex flykt, eventuella barn, ursprung.
Om jag märker att folk undrar över min son som avviker så brukar jag få in att han har en utvecklingsstörning i samtalet så är det ur världen utan att jag får frågor jag inte orkar med.
Jag håller med dig, men samtidigt undrar jag, vad förväntar sig personer för svar? Ingen lär ju hålla ett barn hemligt, så folk får ju reda på en det kommer en bebis eller inte till slut. Vad tjänar det till att fråga för jämnan? Jag har 20+ släktingar som frågar minst en gång om året när det kommer en bebis, och svaret är samma varje gång ”när vi är redo”.
Jag tror inte att man förväntar sig någonting. Om man ”visste” svaret så skulle man inte fråga väl. Många frågor som ställs är bara för att kunna veta i vilket fack man placerar människan eller i vilket rum hen sitter längs åsiktskorridoren, och inte för att man verkligen bryr sig om människan ifråga.
Jag svarar sparsamt när folk jag inte bryr mig om frågar personliga frågor, om vad som helst. Skönt att kunna behålla viss anonymitet även i det verkliga livet.
Nej, man skulle inte ställa frågan om man visste svaret, jag menar mer att det finns inte så många svar på frågan ”när ska ni ha barn?” Man kan ju inte tidsbestämma när det ska hända, så man kan aldrig ge ett exakt datum, förutom om man redan är gravid, men har man inte berättat redan vill man nog vänta tills man är redo (det är inte så kul att behöva berätta om ett missfall). Så visst, man kan säga att man inte vill ha barn, man väntar tills man är redo, att man försöker osv. Men får man frågan igen och igen och igen så lär svaret inte ändra sig.
Det är nog två olika personer som ställer frågan dock. De som du nämner, som inte egentligen bryr sig om personen, och de som faktiskt bryr sig, typ familj, vänner osv. Det är väl de som är värst. En främling eller bekant kan ställa frågan för att se var man befinner sig åsiktsmässigt, och sen släppa det, medan familj och vänner jagar en med blåslampa.
Det fattar du väl själv att det finns vissa områden som är känsligare än andra. Man frågar inte om folk gillar analsex eller detaljer om magsjuka så varför fråga extremt personliga saker om barn? Speciellt när så många tar illa upp.
En vän till mig ville ha barn i flera år, när hennes kille äntligen var redo och de satte igång gick det bara inte. Mitt i kämpandet köpte de hus och bil och direkt kom kommentarerna om de inte hade ”ännu en grej att berätta”. Det dröjde ytterligare ett halvår (totalt 2-3 år) innan de äntligen faktiskt blev gravida, då med hjälp av IVF.
Om jag fick en krona varje gång någon frågade när jag och min make ska ha barn skulle jag fan vara rik nu. Det finns inget vi hellre vill än att ha barn, men fick missfall, och berättade det för våra föräldrar. 1,5-2 månader efter (ganska kort tid egentligen) sa min svärfar ”Se till att göra en bebis nu” och ytterligare en månad senare frågade de hur det går. Ingen stress va?
Säg till honom: ”Du som är så gammal borde väl veta bättre än att ställa sådana frågor?”
När min son var tre månader fick jag frågan första gången om vi funderat på syskon. Personen ifråga ansåg nämligen att det var elakt mot barn att inte skaffa syskon. Jag meddelade att det hade tagit oss sex år och IVF för att få till honom, så för alla är det inte bara att ”skaffa”.
Nu väntar vi i alla fall syskon och folk undrar innan bebisen ens är född om vi vill ha en trea. Jag bara exploderar lite inombords och upplyser om att jag tänkte föda innan vi börjar tänka på att få mig på smällen igen, plus att vi hade tur som kom undan med ”bara” 25000 för att få till graviditet nummer två.
Åh, vad jag känner igen mig!
Vårt barn föddes för snart fyra år sedan. Ända sedan barnet föddes har jag fått frågan ”när kommer nästa barn”, ”har du halsbränna pga graviditet” (har alltid haft problem med sur mage), ”ska ni vara så elaka att inte ge ert barn ett syskon”, ”hur går det med barnverkstan’ ”, ”bäst att passa på att skaffa fler barn innan du blir för gammal” …………………………..
Vad många inte vet är att bara att lyckas med barn nummer ett krävdes otaliga försök, hormonbehandling och gud vet vad innan det äntligen lyckades. Samma procedur krävdes nu vid barn nr 2 också.
Nu är jag äntligen gravid med nummer två och jag får fortfarande ifrågasättande och kritiska kommentarer om att vi väntat så länge mellan de två barnen. En av mina arbetskollegor har hunnit skaffa två barn mellan alla våra försök och behandlingar och jag har fått mer än en pik pga det. Att folk inte kan förstå..
Man är inte elak för att man inte ”skaffar” ett syskon till sitt barn (som om det bara var att åka till ICA Maxi och införskaffa ett till barn). Har inga syskon och har inte lidit av det. Visst i vissa situationer hade jag tyckt det vore bra att ha en bror eller syster men samtidigt vet jag inte vad det skulle innebära. Eller om man ens skulle tycka om varandra. Grejen är i alla fall att man inte är elak (oavsett skäl till att man inte får fler än ett barn).
ska man ha syskon så är det bästa att va småsyskon för då är det inte lika stora fighter med föräldrar om allt. Typ hemtider i tonåren, det bråket har redan storasyskonet fixat, eller när man får åka buss själv.
Är jag den enda som inte tar illa upp av alla sådana kommentarer. Jag bara svarar som det är ”ne jag är 26 och gör karriär så det är verkligen inte aktuellt tack och hej”.
Såklart du inte är den enda som inte tar illa upp, men för vissa är det en känslig fråga 🙂 vi alla är olika.
Tar inte heller illa upp utan tycker mest att frågorna är tjatiga och tröttsamma (finns väl annat betydligt roligare att prata/fråga om?). Men, en viktig del i att jag inte tar åt mig/tar illa upp är ju för att jag och min sambo inte ens försöker att få barn. Hade vi däremot försökt i flera år eller precis fått ett missfall så tvekar jag inte på att jag skulle reagera HELT annorlunda och det är ju detta som inlägget handlar om – du kan aldrig veta, så varför fråga en ganska så privat fråga? 🙂
Är det bara jag som ligger hemma sjuk och funderar på Blondinbellas liv med sitt fotograferande hembiträde.
Hembiträdet är alltså hemma hos henne när barnen och hon äter frukost osv. Från tidig morron alltså.
Framför allt: hur långa dagar har människan med tanke på att Bella tidigare sagt att ingen av hennes anställda får gå hem förrän jobbet är klart.
När blir det nånsin klart i ett familje-hushåll?
Får människan gå hem när barnen lagt sig, men då ska det väl plockas ihop leksaker och tvättas inför morgonen osv ? jag har aldrig haft hembiträde utan har bara städning varannan vecka och då går jag ju ut medan städfirman är där
Jag tror att människan sover/bor i garaget, typ au pair. Bella har ju byggt ett nytt gästrum inne i huset och gymmet användes väl aldrig speciellt flitigt.
Alltså, det är ett hembiträde, hon har inte kidnappat någon ?
Fick köra hela jag vill inte haaaaaaa barn-ranten på apoteket i morse när jag var på jävla apoteket för att hämta nya p-piller i morse. Apotekaren konstaterade glatt att ”när man äter p-piller blir det ju inga, men barn kommer väl sen?” Nejtack.
Men gud, vad är det med folk?! MIND YOUR OWN FUCKING BUSINESS skulle du sagt!
Jag och min man är frivilligt barnlösa och vi får höra så mycket. Folk frågar om det inte är dags snart, eftersom vi inte är unga längre. Vi är 30 och 36 år. Vi är hemska människor som förnekar våra föräldrar barnbarn, vi kommer ångra oss. Tackar jag nej till alkohol, då kommer grattisropen direkt. En anhörig brukar säga ”det finns så många fina barnkläder, men ja, vi kan inte köpa några till er. Än.”
Det är så jävla tröttsamt rent ut sagt att höra, få alla varför-frågor och pekpinnar. Nu är vi öppna med att vi är frivilligt barnlösa, men vissa dagar gör det ont att få höra all skit.
Vi är barnfriiiiiiia! ?
Jag och min sambo har inte heller barn och är i den åldern då man förväntas ha minst ett. Får höra lite då och då kommentarer kring detta och jag brukar bara svara att jag inte gillar barn (har inget emot de men har aldrig haft barnlängtan) Det brukar täppa till munnen på de flesta. Jag respekterar andras val, man är varken sämre eller bättre människa oavsett barn eller inte, men ibland blir jag irriterad över att folk tittar ner på en bara för att man tagit beslutet att inte skaffa barn. Livet kan vara underbart av många orsaker, och dessa är inte lika för alla. Skulle aldrig själv ställa frågan ”är du gravid” till någon, det kan såra oerhört, bara onödigt. Är någon gravid och vill berätta om det så kommer nyheten.
Dink life for the win så att säga!
(Double income no kids.)
Usch påminner mig bara om när min chef glatt frågade en kund ”när är det dags?”. Alla vi var HUNDRA på att hon var gravid hon var så smal med en rund kulmage, det kunde liksom inte vara något annat. Så får hon till svar att hon har cancer. SÅ hemskt, t.o.m jag mådde dåligt och min chef ville bara sjunka genom marken – efter det frågar jag aldrig huuur tydligt det än verkar.
Blev magsjuk på jobbresa. Manlig kollega: ”hehe, har du med dig en liten present hem till pojkvännen kanske?”
Ja diarré skulle du svarat.
?
En fundering. Ni som får frågan från samma personer hela tiden och stör er. Säger ni ifrån? Hugg till ordentligt och säg att ni kommer meddela om/när ni är gravida men inte vill få frågor tills dess?
Jag har inte riktigt vågat säga ifrån. Jag har sagt ifrån när det gäller helt andra saker och det har orsakat stora problem, som sitter i 5 år senare. MEN, jag har kommit på två svar jag tänker prova nästa gång nån frågar. ”Varför undrar du?” och ”Vi fick barn för två år sen men har hållit det hemligt”, bara för att visa på hur löjligt det är att ställa frågan om och om igen. Får se hur det går.
Jag hade sagt ifrån ändå. Det är din kropp och ditt beslut. Vad är det för människor som skulle bli irriterade över att man säger ifrån om det egentligen. Hugg till på skarpen om det är jobbigt för dig 🙂
Har testat allt, vissa verkar liksom se det som ett maktverktyg, typ som att jag skulle förlora makt genom att de påpekar att jag då bara var tjock, inte gravid.
Har fan testat allt ”nä jag är bara tjock” ”det kallas buk, det är vanligt även bland kvinnor” ett vanligt ”nej” ta diskussionen om det nu hade varit så att jag inte kunde få barn, då hade den där kommentaren gjort ont, hur känner du för det?
de är fan teflongåsar vissa. jag jobbar i ett serviceyrke och får många konstiga kommentarer men den här tycker jag är värst.
Jag högg ifrån ordentligt efter 2 års tjat från min svärmor, så nu ”skämtar” hon om det istället… alltså, istället för att seriöst fråga om jag är gravid när jag ej dricker vin då frågar hon skämtsamt. Som om det gör saken bättre liksom. Ibland känner jag bara för att skrika rakt ut att ”nej för din jäkla som vill inte ha barn, trakassera honom istället”. Stabilt. Hade varit uppskattat..
Är dock inte förvånad över att hon får frågan, då hon tidigare har skrivit i bloggen att de ska börja försöka med barn direkt efter giftermålet, så vitt jag kan minnas par gånger.
Verkar inte som att min kommentar kom fram så om detta blir dubbelpost får camcam gärna ta bort en av dem:
Jag och min sambo väntar barn (tjejer båda två) via spermadonation från landstinget. Därför får vi ju inte den frågan ”när kommer baaaarn dåå?” för många vågar inte fråga eftersom många inte vet om att samkönade kan få barn i Sverige. Ibland kan jag nästan önska att vi hade fått frågan oftare för då hade vi kunnat förklara och upplysa de som inte vet, istället för att folk ska trilla av stolen eller snacka skit och spekulera.
Har nån varit med om liknande eller har råd på hur man bör framföra allt? I synnerhet till den lite äldre generationen…
Borde man säga att man ”försöker bli gravid” med hjälp av donation först för att förbereda? Orkar å andra sidan inte heller hela ”men behöver inte barn en PAPPA!!!”-diskussionen heller… men kan förstå att folk undrar om vi helt plötsligt bara outar att vi har ett barn på väg.
Är själv gay, mina närmsta är intresserade i frågan själva så skulle inte vara så främmande för mig att prata om eller berätta om jag var gravid. Börja där kanske? Prata om vad ni har för alternativ med era närmsta. Om någon säger något om en pappa så avsluta diskussionen med den personen, jag skulle inte lägga tid på någon som inte respekterar min läggning och mitt val att leva.
Krångla inte till det så! Gör bara som de flesta andra och säg att ni har ett barn på väg 🙂
Grattis till kommande bebis ?
Jag tror faktiskt inte att folk vågar säga så, att barnet behöver en pappa eller liknande. Det tror jag inte. Däremot kanske de tänker det. Men det är ju deras problem.
Grattis till er och hoppas det går vägen hela vägen ?
Tack för alla svar! Ska sluta bry mig om vad alla tycker <3
Faktisk aldrig fått frågan. Inte ens när jag var väldigt tidigt gravid och höll på att sitta och somna under ett möte och kräkas vid den efterföljande lunchen. Kollegorna (merparten kvinnor) anade säkert men de var uppenbarligen väluppfostrade nog att hålla tyst.
Jag var ute och gick i vagnen med min då 4 veckor gamla son när en kvinna kommer fram och frågar hur gammal han är. 4 veckor sa jag varpå hon lägger en hand på min mage och säger- och redan en till på gång ser jag! Blev helt paff. Stammar fram, ehhh alltså, nej. Eller jag ser ut såhär. Eller, magen har inte försvunnit än. Eller va?
Var upprörd i flera timmar efteråt. Hur skulle jag ens fysiskt ha kunnat bli gravid efter fyra veckor menade tantjäveln? Till saken hör att min mamma precis dagen innan sagt att jag fortfarande var tjock och borde börja tänka på vad jag äter nu när han är ute. Så kroppsnojan var rätt stor efter det
Idioter! Usch vad jobbigt det måste varit.
Men den kvinnan kan ju inte ha haft alla hästar hemma? Förstår verkligen att du blev arg, speciellt på din mamma.
Min syster frågade mig om jag var gravid med nummer två. Då hade det gått ca 3 veckor sedan min förlossning.
??♀️
Sov hon på biologin?
I Kenzas fall handlar det ju om att hon flera gånger sagt att hon vill ha barn efter bröllopet, bland annat i detta inlägg och flera gånger till kommentarerna till det:
http://kenzas.se/2016/10/14/fall-tag/#comments
Men OAVSETT, håller med om att det är helt socialt tappat och oförskämt att fråga kvinnor om detta hela tiden, så jävla personligt ju.
Hör barnfrågan OFTA på min mans familjemiddagar. Är så trött på att komma med långrandiga förklaringar till varför vi inte ska ha barn så har bara börjat svara kort och gott ”Nej” när nån frågar om det inte är barn på gång snart, så kan de sitta där med sina förvånade ansikten.
Tycker det är helt sjukt att graviditeter ligger så otroligt mycket i folks intresse. Jag har haft ätstörningar under större delen av min tonår, är nu 23 år och ”frisk” (man blir ju aldrig helt 100 i skallen, det är iallafall min uppfattning). Stod på jobbet förra veckan och en främmande person går fram till mig och säger:
– får jag ställa en fråga?
– ja absolut.
– är du med barn?
– nej tack och lov, varför undrar du?
– du ser så rund ut i ansiktet.
Ursäkta? Det är sånt vidrigt folk som gör att man alltid kommer granska sin egen kropp. Jag kämpar varje dag för att inte bry mig om hur jag ser ut för jag vet att det sätter igång hjärnspökena direkt. Jag ligger fortfarande under medelvikten men att veta det spelar ingen roll när man har haft en ätstörning och någon lägger en sådan kommentar.
Sluta kommentera folks kroppar eller sluta gå ut bland folk om ni inte kan hålla er. Hörs hej.
<3
Ja, det där med att generellt kommentera människors vikt/utseende förstår jag inte alls. Är nätt byggd och har alltid fått höra kommentarer om hur smal jag är, att jag äter lite och så vidare, trots normalt BMI. Väldigt tröttsamt. Själv har jag fått lära mig att man aldrig kommenterar/ifrågasätter andra människors utseende och det lär jag nu mina barn.
Man frågar inte en sådan fråga. Punkt.
Är personen i fråga gravid så kommer den att berätta det om man står varandra nära, tids nog. Man vinner absolut inte något alls på att fråga och pressa personen att berätta tidigare än vad den kanske tänkt. Man har ingen rättighet att veta.
Jag har fått frågan relativt många gånger under de senaste åren. Förhoppningsvis inte för att jag sett gravid ut utan snarare för att omgivningen tycker att det är dags nu, då jag har sambo, utbildning osv. Börjar bli tröttsamt att tvinga fram ett leende och återigen förklara att jag och min sambo vill uppnå vissa mål innan det blir dags för barn. Folk blir nästan provocerade av det. ”Man ångrar aldrig ett barn!” ”Ett barn kommer aldrig vid fel tillfälle” och ”Allt sånt där löser sig” är vanliga kommentarer. En släkting kläckte ur sig ”Kvinnor ska ju inte vänta för länge”, den var nog värst.
Förstår inte varför det är mer provocerande med personer som är lite mer försiktiga och gärna vill ha både hängslen och livrem än personer som skaffar barn i en väldigt ung ålder och helt oplanerat.
Tillägg på mitt eget inlägg: Tar tillbaka det där med att folk aldrig antagit att jag var gravid pga vikten. Det har faktiskt hänt en gång.
Det var för 7-8 år sedan och jag var överviktig. Jag, min bror och hans tjej var på begravning (av alla tillfällen), och nyheten hade spridit sig att min dåvarande svägerska var gravid. Det var en relativt avlägsen släkting som hade gått bort så det är ingen underdrift direkt att påstå att få hade koll. Under mottagningen efter begravningen förväxlades inte bara jag med min svägerska, utan även min bror med en annan man. Alla trodde med andra ord att det var jag som var gravid. Jag fick väldigt många gratulationer och ett försök gjordes att ta på min mage, jag ryggade dock tillbaka. Fy fan, vad dåligt jag mådde. Men med rädsla för att *förstöra stämningen* log jag ansträngt och svalde bort gråten i halsen. I den åldern kände jag att förnedringen var mycket större gällande att säga att jag var tjock, framför att spela med och se glad ut.
Hade en vän som var riktigt elak och hånade mig när jag blev gravid i 25 års åldern. Hon sa att jag förstörde min karriär, min kropp, att jag aldrig skulle kunna resa som jag ville osv.
Hon meddelade att hon minsann skulle ha sitt första barn när hon var 35 och inte en dag tidigare eller senare. Barnet skulle produceras så det föddes tidigt på året för det var bättre.
Nu är vi i 40 års åldern och inte så bra vänner längre men det har inte blivit nån bebis än för henne. De har försökt på alla möjliga vis men det blir inget. Det blir inte alltid som man tänkt sig helt enkelt.
Men en fråga, när andra människor frågar er om ni ska ha barn eller när ni ska ha det, frågar folk på ett elakt sätt eller på ett ”snokigt” sätt? Eller är det bara att barn får man inte prata om oavsett vem som frågar eller vilken situation man är i?
En ärlig fråga! Jag är nyfiken på vad det är som gör att man inte får fråga om barn. Jag är jättenyfiken på hur mina vänner tänker (om de ska ha barn snart eller om de vill vänta) men eftersom det verkar vara sånt känsligt ämne vågar jag inte fråga.
Jag vet mina närmsta vänninors förhoppningar på, och inställning till, barn. Det har liksom kommit upp under våra samtal med varandra. Helt ok att vilja veta, men man ska inte glömma att man inte har RÄTT att veta. Mitt tips är att tänka bort att du ”ska fråga ” dem, och istället inleda ett samtal, till exempel genom att berätta om din egen inställning. De som vill haka på gör det, de som inte göra det ska inte pressas.
Bara för att DU är nyfiken på något i andra människors privatliv betyder inte att du har rätt att fråga dem om det…
Det kan vara så att man försökt men det händer inget. Jag trodde inte jag kunde bli gravid, vi försökte länge med första. Egentligen var det inte så länge, jag blev gravid efter nästan ett år men innan dess var jag hur nojig som helst.
Jag har en vän som är 38 år och har försökt i 10 år med sin man. Han är äldre än henne och har tonårsbarn sen tidigare. De har gjort IVF flera ggr och lagt ut mkt pengar, varit i USA och gjort nån IVF också, men det sker inte. Kan inte ens föreställa mig den sorgen. Längtan efter ett barn är otroligt stark och sorgen över att inte kunna få barn måste kännas fruktansvärd. Jag ser ju hur hon mår stundtals och då vet jag inte hur hon känner inom sig. Därför ska man inte fråga, det är som att vrida om kniven ytterligare.
Har aldrig frågat nån, kommer aldrig fråga nån. Förstår mig inte på folk. Vad vill man få ut av frågan?!
Om personen vill berätta så gör den väl det. Om den inte säger nåt finns säkert en god anledning. Gaaaah!
JAHA DÅ VAR MAN ARG IGEN
Har fått frågan några gånger, om det inte ”är dags snart”, ”du ser lite svullen ut, gravid?” osv. Svarar alltid kort och gott ”njäh, vi har katter :)”
Folk tappar hakan och jag känner mig nöjd 😉
Barn kommer när de kommer, om de kommer.
Jag har fått frågan om ”det inte är dags för en bebis snart…” flera gånger, bland annat hos barnmorskan för att hämta ut p-piller (varför skulle jag vilja ha p-piller om jag ville bli gravid??), av avlägset bekanta, av flera i familjen som t.o.m påpekat att jag gått upp i vikt och därför undrade om något var på g. Så ja, det verkar vara normalt att hålla på såhär! Dock har jag aldrig blivit ledsen direkt då jag inte vill ha barn just nu, men förstår defintivt att det är mer känsligt om man försöker bli gravid och det inte går. Sen får jag också känslan av att vissa bara är glada och vill visa sig intresserade när de frågar sånt, men det kommer ju ut fel.
Vi fick tvillingar för 1.5 år sedan. Folk säger ofta att ”ni ska väl inte ha fler?” Eller ”du är väl inte gravid”. Min svärmor sa till mig att hennes önskan är att vi väntar MINST 8 år innan vi ens tänker på det. Svarade då att det är inget vi planerar och att jag inte äter preventiv medel. Hon blev sur och gick iväg. ??
Blir faktiskt sur över att folk ska lägga sina näsor i blöt och ska planera våra liv.
Vi vill gärna ha fler barn men inget vi tar för givet eller planerar för – det som händer händer.
När jag köpte ett graviditetstest för 2 år sen undrade expediten om jag inte skulle ha järntabletter och folsyra oxå. Nej varför då?? Frågar jag. Hon blev typ sur. Jag var gravid och gjorde en jättejobbig abort. Kan de inte bara hålla käften och sluta anta att alla är lyckligt gravida som köper gravtest. Vet inte varför jag tog så illa upp. Blev bara så ledsen när jag visste att jag skulle göra abort om det va positivt.
När jag köpte test nyligen sa hon på apoteket ”jag hoppas testet visar det du vill att det ska visa”. Nu förstår jag inte varför de behöver kommentera vad jag köper överhuvudtaget, men det va iaf neutralt…
Ja graviditet är verkligen ett hett samtalsämne ibland. Särskilt när jag talar med nära och släkt. Alltid dessa spekulationer ”borde inte x skaffa barn snart?”, ”verkligen märkligt att x inte har barn än.” och så mycket klander i tonfallet när de säger det. Det betyder ju att de säkert spekulerar så om mig också, med varandra. Vilket är sjukt. Ha funderingar men sluta förvänta er att de SKA få barn. Tänk om de inte vill? Ibland känns det som man skaffar barn för andras skull, så att den som spekulerar äntligen ska få kunna bli faster, moster, mormor, morfar eller vad det kan vara.
En direkt riktad fråga om barn har jag inte fått så många ggr iofs. Ja min gamla farmor typ men hon lever ju kvar i tron att man ”ska” ha barn.
Kan jag sluta fråga mig själv det! #vartärmensen#nervös ?
Här är en som kämpat för att bli gravid i 2 ½ år.. När man får frågan ”Ska inte ni ha barn snart?”… Man går sönder 🙁
<3
Usch är så trött på ”är du gravid?Så fort man är svullen/klagar på att man är trött,mår illa och har cravings
Eller den andra klassiska frågan,Är det inte dags för G att få ett syskon snart”
Vi vill jätte gärna och har försökt men min kropp vill inte just nu.
Jag är nöjd med att vara bonusmamma till världens härligaste 4 åring.<3
Måste leva i värsta upp och ner världen, inser jag när jag läser andas kommentarer. Har aldrig fått höra ”är du gravid?” mer än av läkare av medicinska skäl eller av min man när vi försökte skaffa barn (och har putmage). Har EN ENDA gång fått frågan ”Ska ni inte skaffa barn?” och då hade vi försökt i tv¨å år redan så blev ju lite ledsen men samtidigt glad för att någon öht såg mig som mammamaterial i min omgivning.
Har nu faktiskt två barn och ingen har heller frågat ifall vi inte ska skaffa syskon osv. Fick en gång höra av en släkting ”skaffa inga fler nu” och då hade jag fått missfall nyligen så då blev jag ledsen och hade lust att fräsa ”tur för dig att mitt barn dog då!” men gjorde inte det för ville inte att hon skulle veta.
Konstigt att folk lägger sig i så mycket som det verkar här bland kommentarer. jag har faktiskt varit lite ledsen i livet för att ingen utgått från att jag vill ha barn innan jag faktiskt fick det! Jag sa till en kompis att jag hade svårt att bli gravid och hon svarade ”vad skönt”. Kaaaa
Skulle köpa en baddräkt sommaren 2016 och såg inget provrum, så jag sa bara lite fint till expediten som hjälpte mig att jag inte visste om den skulle passa. Skulle precis fråga om det fanns något provrum när hon avbröt mig och frågade när det var dags, för var det inte dags förrän i slutet av sommaren så skulle den garanterat! Min sambo var tvungen att gå ut ur butiken för han sekundärskämdes så otroligt mycket å expeditens vägnar och höll på att skratta ihjäl sig, haha. Jag blev så jäkla ställd och bara stirrade på henne och frågade vad fan hon menade. Aldrig sett en människa skämmas SÅ mycket, haha. Var extremt jobbigt då pga problem med vikten och tidigare ätstörningar, men nu skrattar jag mest åt det främst pga att omständigheterna var rätt komiska. Men hade nog blivit förbannad nu om jag hade fått frågan igen…