Calle Schulman publicerar en bild på dottern Pennys önskelista där hon bland annat önskar sig smink och ansiktsmasker. (Inte munskydd som tur väl är…)
Med tanke på att Penny ”lajvat” Amy Winehouse-eyeliner sedan innan hon kunde gå så är det föga överraskande att hon önskar sig smink men kommentarsfältet är oeniga i om det rör sig om barns galna nyfikenhet eller bara ren galenskap.
De flesta barn ser ut ungefär så här när de leker med smink, medan Penny har aningens mer finess och känsla för detaljer men så länge smink är någonting kul att leka med och inte står på önskelistan för att hon tror att hon inte duger som hon är så är det väl inte märkligare att hon önskar sig smink än en ansiktsmask?
Helt ärligt tror jag de flesta föräldrar som fått sina sminkväskor handgripligen undersökta av små barnfingrar önskar att det önskats smink i present.
Hur många läppstift från Wet n Wild kan man få för priset av ett från Sensai, som man inte gärna vill se uppätet av ett galet nyfiket barn?
Vi diskuterade saken 2016 men några läsare har tillkommit sedan dess som kanske har en åsikt att dela med sig av vad gäller smink och barn så vi kör igen.
Smink och barn? Hemma eller ute bland folk?
Vad är er inställning?
Team ”Kommer inte på fråga” eller Team ”Contouring kit”?
Föregående inlägg 
Va fasen lägger han ut hennes önskelista för?? Noll respekt å borde inte spridas. Låt tjejen ha ett privatliv
Well, det bryter inte mod GDPR eller någon annan lag, så varför inte? Det behöver inte vara respektlös för det. Låt andra leva sitt liv som de vill
Det kan vara respektlöst även fast det är lagligt..
Så länge barnet inte tycker att det är respektlöst så tycker jag att man inte ska lägga sig i vad en förälder väljer att göra. Man får helt enkelt lita på att föräldern känner sitt barn bäst och vet vad denne gör.
Finns mycket agerande i samhället som inte är brottsligt per definition.
Det innebär inte per automatik att det är moraliskt eller lämpligt agerande.
Men ge dig! Det är inte omoraliskt att lägga ut en extremt gullig önskelista!
Folk är så lätt kränkta idag för minsta lilla. En önskelista blir de även kränkta av. Vad är det med alla…
Finns väl ingenting i önskelistan som är kränkande eller olämpligt att lägga ut? Det är en gullig bild bara.
Vad är det för fel med det?
Hur gammal e hon? O ja de flesta barn har nog lekt mammas smink. Men kan tycka är de endast för lek o nyfikenhet när de e små är de ok ??
Jag var tretton innan jag ens fick röra mammas smink. Femton innan jag blev intresserad ens. Tycker som du att det klart är okej med lek och nyfikenhet hos små barn. Men när de blir större (hur gammal är Charlie, tio?) men inte gamla nog att välja själva, så tycker jag att intresset för särskilt concealer säger en hel del om de intryck som pådyvlas barnet…
Charlie?
Penny då, Charlie är den andra dottern.
Nej Calle har bara en dotter, Penny. Alex däremot har en dotter som heter Charlie.
Måla ansiktet är något som hör barndomen till. Sen att äldre kvinnor håller på är något annat. Koppla inte ihop vad barn gör med vad nu vuxna gör.
Fast sen kan ju barn (speciellt pre-teens) tycka det är kul när de testar som yngre, och sen vilja testa på riktigt. Förstår inte varför smink är så laddat, tycker folk seriöst att en minikyl till ett barn är mer ”vettigt” än smink? ? Herre satan vad folk ska ha åsikter.
För viss människor är smink inte ”bara” smink, det är en hobby eller ett yrke. Inget konstigt med det.
Vet inte, jag är lite kluven i frågan.
Jag tycker ändå kanske att det är lite galet att ett sånt litet barn just vill ha foundation och concealer, liksom vad ska täckas?!… Sen beror det väl på i vilken utsträckning barnet vill/får använda detta.
Jag har själv en dotter (liten ännu) och kan väl tänka mig att hon när hon närmar sig 8-9 år får ha nån fin ögonskugga/läppglans att använda vid festliga tillfällen om hon vill.
Håller helt med! Min första tanke var att foundation och concealer var märkliga önskningar medan läppstift, läppglans och ögonskugga hade varit mer förståeligt. Jag får för mig att det borde vara roligare för ett barn att experimentera och sminka med ögonskuggor och läppfärger än concealer..?
Tror för övrigt att många barn älskar att leka med smink, gillar nagellack m.m för att det ligger nära lekfullheten med att rita teckningar, måla, använda fingerfärg osv.
Som förälder får man väl ha lite omdöme och hålla det på leknivå. Och då är det inte mycket att moralisera över, kan jag tycka.
Jag tror att du överanalyserar mycket nu. Tjejen är säkert överöst med läppstift och diverse färgglada grejer.
Medan Foundation och concealer fortfarande är outforskat område.
Hon fattar säkerligen inte att det är till för att täcka saker, utan ser bara vuxna använda det. Då är det rätt så självklart att hon också vill experimentera med det. Eller?
Som om ungen inte gör annat än tittar på vuxna kvinnor som smetar på sig foundation o concealer?
Märkligt.
Det är inte ett dugg märkligt att influeras av personer i sin närhet. Det behöver man inte sitta och glo i timmar på för att bli påverkad av.
Ja självklart är det så! Dock står jag fast vid att det beror på hur produkterna används. Är det mer lekande/exprement eller vill barnet faktiskt använda produkten som en vuxen gör. Barn kan inte alltid ha eller göra de saker en vuxen gör, även om de gärna vill.
Men man får helt enkelt lita på att flickans föräldrar koll
Just nu upplever jag den svenska ytligheten och utseendefixeringen som smärtsam. Inredning, smink, träning och lite aktieportfölj på det. Fy faan, vilket samhälle. Blir så tydligt när barn speglar det.
Den svenska ytligheten??
Men nu får du väl ändå ge dig. Ytlighet har ingen etnicitet. Ta en titt på USA (hört talas om child beauty pageants?), Polacker, ryssar och syrianer är minst lika ytliga/fixerade i så fall. Eller Italien där många får en näsoperation i 18-årspresent.
Du får nog tänka lite mer ?
Det finns såklart ytligheter i alla kulturer men det finns också en ytlighet som är starkt kulturellt förankrad och överskuggar allt annat. I vissa länder finns också en större kulturell mångfald med stora subkulturer med andra värderingar. Men problemet i Sverige är kanske att andra värderingar är för svaga: “du verkar vara duktig på att sjunga opera men du är faktiskt för tjock“ „grattis till din karriär vid universitetet men du borde träna mer“ och „den där guruns skägg är alldeles för ovårdat“ osv.
Alltså i vilka umgängeskretsar håller du till i egentligen??
Jag kan verkligen inte alls relatera, överhuvudtaget
Varför är du så upprörd? Först säger du att svenskar inte är utseendefixerade, sen säger du „meeen, alla andra är också det!!“. Jag är verkligen inte den enda som upplever det så. Sen förstår jag att det är lättare att se om man har nåt att jämföra med. Du kan mäta kulturella skillnader genom att räkna ut hur mycket tid folk lägger ner på olika saker (installera nytt kök tex.). Men du kan också genom åren uppleva att folk i olika länder respekterar och beundrar olika färdigheter olika starkt. Och i Sverige är din status ganska starkt kopplad till hur „fräsch“ du är. En högbegåvad fysiker som luktar lite illa för att hen inte tvättar kläderna särskilt ofta har det svårare i Sverige.
Hejsan! Jag är inte samma person som du svarade, men jag kan inte heller relatera till det du pratar om. Tycker många är rätt ovårdade i Sverige och blir uppskattade ändå, dvs för sina begåvningar. Men det är ju såklart min personliga uppfattning om Sverige.
Jag är inte samma anonym som ovan men kan verkligen inte heller relatera. Hur många normativt snygga och välklädda forskare, professorer, lektorer osv vet du? Alla jag har kontakt med ser antingen högst alldagligt tråkiga ut eller som att de tagit på sig det första bästa plagg de hittat (vilket jag tycker är rätt uppfriskande ärligt talat). Det fråntar inte deras kompetens och ingen ifrågasätter den på basis av hur de ser ut.
Håller verkligen med. (Och är inte någon av ovanstående Anonym)
Jag kan ändå relatera en viss del. Bodde i Stockholm ett tag, och även om det aldrig var riktigt uttalat så kände jag alltid en press över att vara fräsch, snygg, trendig osv. Bor numera i London och känner inte alls samma press, eller att någon ens bryr sig hur jag ser ut/stirrar ut mig när jag har ”sunkiga dagar”. Jag gick också upp ganska mycket i vikt för några år sedan och märkte skillnad på hur jag blev bemött av många i Sverige, både i butik/restaurang men också nya personer jag träffade, medan jag inte märker av det lika mycket här. Men jag har ju ”bara varit tjock” under den tid jag bott här så känner inte till något annat, förvisso.
Jag tycker nog inte det är lika extremt som op beskriver, men jo, finns en viss utseendehets i Sverige, särskilt i Stockholm.
Det där hittar du precis överallt, till och med i Amish-kulturen. Så du kanske ska flytta ut till en ensam öde ö någonstans, bli självförsörjande och börja hemskola barnen?
Folk är så lätt kränkta idag för minsta lilla. En önskelista blir de även kränkta av. Vad är det med alla…
Håller med dig anonym 12:17. Jag är inte svensk men bor i Sverige. Jag sminkar inte, har aldrig gjort det, och är överviktig. Jag har inga fina kläder, kör mest KappAhl/Lindex/Lidl. Jag är ändå ren och hel, noppar ögonbryn och så. Jag bryr mig helt enkelt inte så mycket om mitt eller andras utseende, tycker annat är viktigare. Det är så intressant hur jag blir bemött t ex på affärer pga. mitt yttre habitus (sminkfri och överviktig). T ex kassörskan kan hälsa folk som som står på tur före och efter mig men inte mig. Det finns de som knappt säger ”tack” och ”hej” till mig men som glatt önskar ”ha en trevlig dag!” till andra. Det finns de som ser ner på mig och tror tydligen att jag inte kan se det. Det finns butikspersonal som kommer och hänger i närheten av mig när jag betalar i selfservicekassan och det händer att även väktare hänger efter mig. Jag har aldrig snattat och tänker inte börja med det heller. Jag beter mig helt normalt, är trevlig och artig, och får ändå detta bemötande. Det har inte hänt en eller två gånger utan flera gånger på olika affärer.
Precis så! Jag upplevde skillnaden (kom från utlandet) när jag gick från punkig, småmullig med orakade ben till blonda slingor, smal och vältränad. Jag var plötsligt välkommen överallt (och att jag var fundersam av mig var en lite spännande bonus)!
Kul (eller ja, kul och kul) att höra att jag inte är den enda som upplevt detta! Jag håller på att gå ner i vikt för hälsans skull och det ska bli intressant att se om jag kvalificerar för att behandlas som alla andra när jag är smalare men inte sminkar.
Bemötandet kommer bli annorlunda.
Detta kan jag möjligen relatera om, just det med punkig. Men rätt typiskt allmänt av folk (främst äldre) att reagera på stilen.
Bar svart läppstift en gång och en body med mesh tyg vid naveln och mellan polohalsen till urringningen en annan gång (alltså fanns det helt täckande tyg över brösten mer än väl). Både gångerna stirrade två äldre damer ut mig, suckade och mumlade ”Herregud”. Mitt på gatan.
Spännande tider.
Intressant! Jag är överviktig och sminkar mig sällan, märker inget av det du skriver. Blir alltid bemött som alla andra. Är hel och ren och Har snygga kläder och ”ser glad ut” typ, kanske är min löjligt muntra uppsyn som gör det 🙂 ? Eller har det med storstäder att göra? Jag bor i en medelstorstad..
Det jag har märkt (personligen, obs obs egen erfarenhet, helt subjektiv!!) är att ju dyrare affär, desto sämre bemötande som överviktig. Gick upp ganska mycket i vikt för några år sedan och märkte direkt skillnad när man går in i märkesbutiker. Man känner sig omedelbart ovälkommen och får en känsla av att butiksbiträdet bara väntar på att få proklamera att de inte har något i din storlek (det har hänt, ja) även om mina små korvfingrar kan greppa en Chanelväska minst lika bra som någon som är smal. Vet att inte all butiksbiträden är så, och mycket sitter i huvudet men jag får ofta den känslan, även om jag är klädd dyrt när jag går in på en sådan affär.
Min favoritaffär är KappAhl, sminkar mig så gott som aldrig och jag väger 20 kilo för mycket. Jag kan dock inte alls relatera till vad du vittnar om. Är det så att du bo i en liten stad och inte ser så svensk ut?
Här i Stockholm är alla i kassan jättetrevliga och jag har aldrig varit med om att någon väktare följt efter mig.
Jag ser svensk ut och bor i Stockholm (inom tullarna) jag med.
Vi kanske utstrålar en annan sorts energi då? Jag är glad, trevlig, tittar folk i ögonen, småpratar kanske lite för mycket och kan vara hemskt positiv ibland. Jag ser också till att ta plats i rummet och ber liksom aldrig om ursäkt för att jag finns.
Jag är också sån. Är överviktig, sminkar mig inte utom möjligen mina ögonbryn, bär inte märkeskläder eller liknande för anser det är slöseri med pengar ändå (aka. bär hm/lindex/cubus, som så många andra).
Har aldrig blivit dålig bemött av dessa skäl i butiker eller liknande. Blir du det har det högst troligen inte med dig att göra, du råkar bara ha oturen att stöta på arbetare under dåliga dagar.
Finns det inte roligare smink för ett barn att leka med än foundation?
Exakt, haha vad ska hon täcka över ens? Mina tjejer tycker det är roligt att leka med mitt läppstift och ögonskugga, det vet inte ens vad en concealer är….
Det är svårt att veta det man inte vet. Har man inte kommit i kontakt med en concealer förut så är det rätt självklart att de inte vet vad det är.
Men jag lovar, så fort de ser vilka häftiga grejer man kan göra med concealer och contouring så kommer de garanterat att vilja leka med det också.
Min känsla är att Penny tidigt varit avancerad kring smink och kläder och att hennes föräldrar både uppmuntrat och visat upp henne på instagram.
Så känns som att hennes intresse för smink är mer än vanligtvis när barn som vill kolla i mammans sminkväska och få egen ögonskugga.
Det kanske också är för att hon omringas av folk som inte drar sig för att sitta tre timmar för att få till en perfekt sminkning?
De hon har i sin närhet är inte direkt de som nöjer sig med en 5-10 minuters touch innan de går ut på ett event liksom.
Kan tycka att det är skillnad på att låta barn få leka med ögonskugga, mot att ge barn fundation och concealer.
Ögonskugga kan vara roligt och spännande att få leka/klä ut sig med, precis som att måla naglarna i olika färger. Det går att lägga på ett barns nivå utan att lägga vikt på att det i huvudsak användas av personer för att ”förbättra” utseendet.
Fondation och conceler använda endast till att korrigera och jämna till huden. Penny fyller dessutom nio, tycker det är vansinne att hon redan bryr sig om sitt utseende så mycket att hon vill använda foundation/concealer.
Exakt detta! Stor skillnad på att leka med smink, typ påsk-kärring, och att de facto önska sig DÖLJANDE PRODUKTER. Sen Calles dryga jävla svar får mig att vilja sparka honom i nötterna. Hur lång tid har han själv kvar till 52?!? Åldersfascism är det töntigaste jag et, vi kommer alla att bli gamla och ointressanta för andra…
Jag är övertygad om att Penny bara vill ha en concealer och en foundation bara för att hon sett andra vuxna använda den. Har svårt att tro att det är för att hon bryr sig om sitt utseende och vill förbättra och jämna ut hyn. Det har garanterat ingenting med det att göra.
Men det spelar väl ingen roll om hon nu vet exakt vad det är eller inte? Hon kommer fatta det direkt när hon får sakerna, och inse att det är för att täcka sin egen hud, och så är vi igång. Tänk ett steg längre.
Men huvudsaken är att det fortfarande inte är till för att förbättra hyn. Det är till för att det är kul.
Herregud, är det ingen som lekte med clownsmink när de var små? Målade ansiktet alldeles vitt etc.
Tänk om man kunde få slippa läsa om kändisars ungar.
Tänk om man kunde få slippa läsa alla dessa negativa gnällkommentarer, men som de säger ”man kan inte få allt” ??♀️
Tänk om man fick tycka vad man vill.
Vem hindrar dig från att tycka?
Nu handlade det ju om ”hur är er inställning”?
Det är lätt att undvika.
Tänk om man kunde få slippa läsa om alla ungars kändisar.
Och tänk om man kunde äta så mycket choklad man ville utan att gå upp i vikt
Tänk om man fick vara glad
Jag undrar mest varför barn vill ha och önskar sig smink. Kan förstå ögonskuggor och läppstift i roliga färger, för att det blir som målarfärg eller whatever. Men concealer och foundation? Varifrån kommer det liksom?
Känns som att influnecers har en del i detta och det är fan skrämmande alltså.
Håller med dig i detta. När jag var liten så fanns det ju smink för barn med en massa roliga färger. Men foundation och concealer är ju till för att dölja skavanker och jämna till hudton… Hur kan det vara nödvändigt för ett barn…
Tänkte samma sak, och ansiktsmask. Behöver barn lägga ansiktsmasker.. nej, tror inte det är särskilt bra för barn att lägga ansiktsmask för övrigt. Kanske inte så kul och uppskattat av Penny att hennes egenskrivna önskelista läggs upp här och visas på hennes pappas insta till allmän beskådan.
Jag tror det där kommer från mammor/storasystrar ofta? Typ ”nu ska mamma ha det lite skönt och sitta på balkongen/i badkaret med ansiktsmask och njuta av en tidning” osv… Då associeras liksom ansiktsmasken med att man ska ha det lite lugnt, skönt, bara mysa. Hur många gick inte runt i mammas klackar och låtsades röka sina chokladcigg för att man ville vara sådär cool som bara vuxna var? 😉 Kan tycka det är gulligt så länge inte tanken bakom är att man ska slippa rynkor av ansiktsmasken typ…
Fast jag tycker att man som förälder här behöver tänka ett steg längre. Inte bara ”åh vad gulligt hon vill härma mamma”, utan även tänka på hur många ansiktsinpackningar finns det som är gjorda för barns fina ömtåliga hud? Vad gör det för barnets hud (och särskilt i detta fallet ,vad det verkar, nära kopplade självförtroende) i framtiden om huden redan nu utsätts för kemikalier och ämnen menade för mogen hud?
Och så ska man definitivt ta och tänka tre steg längre och tänka på vilka signaler man sänder ut. Man behöver inte använda smink överhuvudtaget för att vara fin. Man behöver inte träna extra mycket när man tagit en lite för stor fika. Man behöver inte använda en ansiktsmask för att koppla av, det går lika bra med en bok och en kopp varm choklad osv osv.
Men för väldigt många kvinnor är det inte realistiskt att sluta använda smink eller ansiktsprodukter efter att dom fått barn. Det är många saker människor inte behöver göra men gör ändå.
Då är det inte realistiskt att tro att barnen inte ska vara intresserade av det heller.
Så är det, och det är svårt att göra någonting åt den saken. Man får bara acceptera att ungarna blir påverkade.
Min pappa fotograferade alltid mina önskelistor och det är galet kul att se idag.
Som det året jag önskade mig ett barbi hus, en barbi bil, klistermerken, ett gejm boj och mer presenter
Tror kanske att Penny har kollat på youtube och sett där ”hur man” ska sminka sig.
Blir väl så i förlängningen när småflickorna ser sina idoler på sociala medier ägna sig åt det.
Lägg sedan till att föräldrarna i många år har använt sin dotter som dragplåster i sina egna sociala kanaler. Har något vagt minne av att det skrevs någon artikel om att deras 3-åring satt och sminkade samt klädde upp sig och var populär på Instagram.
Några år sedan och det har avancerat till mer vuxet smink.
Trist hursomhelst med föräldrar som fullständigt struntar i den psykologiska aspekten gällande döttrarna.
Får man fråga kommentarsfältet varför så många envisas med att säga ”barn” när det är flickor det är frågan om och inte pojkar?!
[Borttagen kommentar]
Ta inte i så att du spricker nu.
Du har ingen aning om vad smeknamnet kommer ifrån eller vad det har för betydelse. Man behöver inte läsa in något som inte ens är där.
Denna kommentar bör tas bort Camilla
Kolla upp: ”harrison.s._” på instagram, är det lika hemskt då?
Kreativ och jättespännande med smink och att gå in i olika karaktärer osv.
Min dotter var helt tokig i smink i 9-12 års-åldern. Såklart fick hon inte gå ut med det. Men satt hemma. Kollade youtube och övade.
När hon väl kom in i åldern att hon fick börja ha smink så var intresset borta. Hon tyckte avsminkandet var trist. Idag är hon 16 sminkar sig ibland och då fantastiskt fint. Naturligt och proffsigt.
Tror inte på att förbjuda. Då blir det mer intressant. Nu fick hon tid att öva med restriktioner.
Jaha, så det viktigaste är att man sminkar sig proffsigt och fint? Det är lite det här som är problemet.. Då har jag hellre en tonåring som experimenterar med galna sminkningar än att man redan då ska vara behaglig för sin omgivning med sin vackra och naturliga sminkning. Fint hur hon blev fostrad in i kvinnorollen och mallen om hur en kvinna ska se ut 🙂
Hur gammal är hon?
Min mamma var väldigt icke-PQ när jag var liten gällande smink… Vid 10 fick jag ytliga blodkärl i ansiktet som mamma trodde var någon slags sjukdom, men efter ett läkarbesök där han bara konstaterade att det troligtvis var genetiskt och helt ofarligt, så gick vi och köpte 1. blekande ansiktskräm som hon då trodde skulle bleka bort blodkärlen (haha gissa om det funkade?). 2. foundation. Jag var helt beroende av foundation, att täcka över de där blodkärlen och minns att jag HATADE regn för var livrädd att sminket skulle smetas bort och folk skulle se mitt ”röda ansikte”. Ganska ledsamt att tänka tillbaks på? Men jag uppfattar min mamma som väldigt ytlig som även uppmanade mig att trampa med benen innan jag somnade på kvällen, som extra motion för att bli smalare, samt alltid bära svart för då ser man smalare ut. Tänker mig det är ovanligt att föräldrar annars försöker få sina barn så fixerade vid utseende och vikt…
Så länge det inte är sådär fixerat och ”du måste täcka dina brister!” som min mamma lärde mig så kan jag tycka smink får vara roligt och kreativt och då kan vara helt okej även för barn. Många som är kända på Youtube för smink gör jag ju väldigt färgglada kul sminkningar som inte har att göra med att man ska försöka se snygg ut. Kan tänka mig barn vill ta efter det.
Vad gör man med concealer och foundation om inte täcker ”brister”?
Nej, det var det jag menade, att färgglada ögonskuggor och läppstift kan ju vara skoj och kreativt, även för barn. Men foundation och concealer är ju lite som sånadär strumpbyxor som håller in magen; man ska dölja ”det fula” och då känns det inte helt passande för ett barn.
Fy, vad hemskt att bli matad med sånt vid en så ung ålder ? Håller med dig om allt i din kommentar.
Tänker att dottern kanske redan experimenterat med läppstift och färgglada skuggor och nu blivit intresserad av foundation och concealer som eventuella idoler/youtubers använder? Är nog upp till pappan att se till att det handlar om att hon vill experimentera och att hon inte fastnar i något tänk om att hon inte duger som hon är tänker jag ?
Ja, så jäkla onödigt… Vågade inte ens gå ut med soporna utan smink på förrän jag var över 25. La ett par tusenlappar på att få bort de där kärlen med laser, men det funkade ju så klart inte alls, och idag känner jag bara att men gud vem bryr sig? Hur många har hy som ett instagram-filter då? 😛 Får jag barn någonsin blir det nog ytterst begränsat med tid med mormor, för hon har verkligen en osund inställning till yta…
Det kan nog variera stort från barn till barn hur de ser på smink. Och de påverkar nog av allt från föräldrar till Youtube till vänner m.m… Hoppas med det handlar mer om lekfullhet än utseende hos Penny.
Riktigt onödigt! Tur att man kan lära sig hur man INTE ska bete sig mot sina egna barn i framtiden iallafall.
Tror också det. Får hoppas att det är lekfullhet, precis som du säger ?
Helt galet! Har barn som är äldre än henne och inte vet vad foundation eller liknande är. Att som barn leka med smink handlar max om att kleta runt färgglada saker i ansiktet, inte att täcka och ”förbättra”. Galet att dom uppmuntrar detta! Inga ursäkter.
Men det är väl ett intresse hon har. Kollar youtube och vill göra som de. tycker vi ska vara försiktiga i att lägga våra vuxna värderingar i vad som helt enkelt kanske bara är ett vanligt intresse ett barn har.
Vem vet om hon uppmuntras kanske hon blir en superduktig makeup-artist, konstnär eller sminkmagnat när hon är vuxen.
Det är dock inget hon behöver bli expert på som nioåring….
Såklart att hon inte kan bli det nu. Men det är en enorm fördel att ha haft intresset sedan väldigt ung om hon väl skulle vilja bli expert när hon är äldre.
Det finns utbildningar för sånt.
Låt barn vara barn!
Det är svårt att veta det man inte vet. Har man inte kommit i kontakt med en concealer förut så är det rätt självklart att de inte vet vad det är.
Men jag lovar, så fort de ser vilka häftiga grejer man kan göra med concealer och contouring så kommer de garanterat att vilja leka med det också.
Känner mig lite kluven där. Som många andra skrivit så om det gäller ögonskuggor eller läppglans och sånt – visst, kör på. Men foundation är kanske inte något barn behöver..
Sen var jag själv också intresserad av smink i den åldern, vilket senare utvecklades till intresse för hudvård och nu är jag utbildad hudterapeut. Så kan det gå.
Kan vi inte bara försöka lita på att alla föräldrar, även de som är offentliga, faktiskt gör sitt bästa? Några tycker det är fel med smink, andra rätt. Några tycker att det är fel att publicera bilder på barnens ansikten, andra rätt. Låt föräldrarna uppfostra sina barn på det sätt som de tror är bäst för just deras barn! Det som funkar för ditt barn kanske inte funkar för mitt. Om några föräldrar skulle behandla sina barn på ett sätt så att barnen far illa, finns det förhoppningsvis personer i barnens närhet (vänner, släktingar, personal på skola, idrottstränare etc) som kan slå larm, i stället för upprörda bloggläsare som egentligen inte känner familjen.
Min kommentar (anonym 13:00) var inte meningen som ett svar, den hamnade lite fel!
Som förälder kan man anstränga sig lite och läsa på om barnpsykologi och inte experimentera med sina barns psykiska hälsa.
Fasen folk stirrar ju till och med i ett instruktionshäfte när det ska skrivas ihop IKEA-möbler, men barnuppfostran ska köras lite från höften. Föreställningen att ett föräldraskap i alla lägen ska experimenteras fram utifrån en personlig uppfattning är inte riktigt klokt.
Väldigt märklig inställning! Förlängningen är att så många tjejer hellre springer till en plastikkirurg än sätter sig med en psykolog i minst 1-2 år. Att lösningen blir att ändra det yttre för sedan barnsben har tjejerna fått kladda med smink och fått höra hela livet indirekt/direkt att de inte duger och bör förändra sitt yttre.
Om det är så harmlöst varför uppmuntrar ni inte pojkar till den här ”leken”?! Kan det ha att göra med en kvinnoroll ni förbereder flickor inför. Ser ni sambandet i det ni envisas med att slå bort som harmlös ”barnlek” (trots att det enbart är flickor/tjejer det gäller)?
Obligatoriska psykologikurser (bl.a. i barnpsykologi) inför ett föräldraskap borde finnas i landet! Man blir matt när man ser hur en del resonerar här.
Jag hade oxå sminket som barn på 80talet… ett sånt som var för barn…
Klart att barn gillar att leka med det… dock om det är vuxensmink och hon går runt i det jämnt och inte bara som lek…
Exakt, haha vad ska hon täcka över ens? Mina tjejer tycker det är roligt att leka med mitt läppstift och ögonskugga, det vet inte ens vad en concealer är….
Det är svårt att veta det man inte vet. Har man inte kommit i kontakt med en concealer förut så är det rätt självklart att de inte vet vad det är.
Men jag lovar, så fort de ser vilka häftiga grejer man kan göra med concealer och contouring så kommer de garanterat att vilja leka med det också.
Jag tror att hon sett både sin mamma och Calles sambo pyssla väldigt mycket med sitt utseende och kanske har just foundation och concealer vart något hon tycker är spännande.
Sen hoppas jag att hon inte kopplar ihop det med att det är till för att dölja och ”försköna” utan fortfarande ser det som kul och spännande.
Jag var sjukt intresserad av smink som liten och lade sjukt fina sminkningar som tio-åring (eller ja, för att vara tio var det bra gjort) med de medel jag hade. Visst vart det för mycket av allt, röda läppar, lila ögonskugga osv, men tekniken var grym.
Mamma sminkade sig aldrig utan jag tittade på pappas flickvänner, tittade i tidningar och älskade smink och fick nån liten ögonskugga här å begagnat läppstift där osv.
Idag sminkar jag mig ungefär en gång varannan månad och tycker att jag är snyggast utan smink. Så man kan hoppas att hon är förnuftig nog att stanna vid att tycka att smink är kul, inte nödvändigt ❤️❤️
Ser att många tycker att hon är för ung. Vid vilken ålder tycker ni att det är okej att använda smink för mer än ”lek”?
Tycker över femton. Varför ska man tvunget inlemmas i samhällets trista utseendefixering tidigare än så?
Det är helt galet att folk tycker att ungdomar ska vänta med smink längre än vad de gör för att ha sex.
Alltså, kommer man inte själv ihåg hur det var när man började högstadiet? Då var man ändå bara tolv liksom!
Hade du sex när du var 12?!
Man börjar högstadiet när man är 12. Slutar när man är 15.
Någonstans där emellan hade jag min debut ja. Det är inte alls speciellt ovanligt att första gången sker då.
Att man ska börja sminka sig på riktigt först när man börjar gymnasiet är bara absurt. De som har den åsikten kan omöjligt ha lite äldre döttrar eller komma ihåg sin egna högstadietid.
Jag började sminka mig (eller ja, leka med smink?) redan när jag var 11 men hade inte sex förrän jag var 20. Känner att sex ger rejält mycket mer konsekvenser än foundation och maskara. Absolut naivt av folk att tro att tjejer nära tonåren inte har ett intresse för ”vuxengrejer” vare sig det är sex, smink eller kläder…
Jag är född i slutet av 80-talet och minns att många i min mellanstadieklass hade stringtrosor på under halvt genomskinliga vita jazzbyxor. Ryser när jag tänker på det idag… Men förstår samtidigt att barn i den åldern är otroligt nyfikna på vuxenvärlden.
Vi verkar tillhöra samma kull. Jag växte också upp med Vita savannbyxor, Buffalos och magtröjor 😀
Hehe och Robyn-frisyren!
Gymnasiet så 13 år
Högstadiet menar jag såklart ?
Måste han vara så otrevlig.
Han vet inte hur man är trevlig.
Som man frågar får man svar heter det ju.
Hans kommentarsfält är inte speciellt trevligt. Då blir svaren därefter.
Han är otrevligt oavsett kommentar.
Med all rätt! Jag skulle nog också bli hyfsat otrevlig om jag hade ett sådant där giftigt kommentarsfält som han hade.
Ärligt talat, varför ska han vara trevlig mot någon som är spydig mot honom? Det är inte som att han hanterar sura kunder via kundservice.
Det sitter kanske i honom sedan uppväxten(?), då han troligtvis ej fått adekvat hjälp med konflikthantering och inte blivit tillräckligt bekräftad, och då blir det tyvärr ofta så för många (antar det kan relatera utifrån vad hans bror Alexander har skrivit om deras uppväxt med dysfunktionella föräldrar).
Det tenderar relativt ofta att per automatik rent emotionellt gå från 0-100 för vuxna som ej har haft en god hemmiljö som barn. Han har såklart ett egenansvar som vuxen, men det kan vara en potentiell förklaring till varför han ofta blir väldigt otrevlig relativt snabbt (det mest effektiva är oftast att ignorera eller fråga ”hur menar du nu?” och inte bli emotionell och ägna sig åt ”men du då” och aggressivitet). Om han försöker istället, så kan han lära sig att inte ta onödiga duster med främlingar, och se det för vad det är och låta det passera utan att bli känslomässig och gå till motattack. Men som sagt det tenderar att hänga ihop och hänga kvar efter att ha levt otryggt under uppväxten (lilla barnet och allt det där). Alexander verkar ha mer insikt i sin medberoende-problematik efter alla år hos diverse psykologer.
Har ni barn så försök att inte ”trösta” er med alkohol nu under isoleringen. Det finns stödlinjer ni kan ringa! <3
https://www.forni.se/wp-content/uploads/2015/05/pennyschulman.jpeg
Tror ni Forni och Margaux fortfarande tycker pojkar är skräp? Inkluderar det även deras egna söner…?
Vad tror du?
Titta in i blogget för att få några tips om hur du kan förbättra din självförtroende.
https://www.devote.se/Dagensdamer/5-saett-du-kan-oeverkomma-laag-sjaelvfoertroende-31343564
xoxo Dagens Damer
Min dotter var tokig i smink och kunde sminka sig hemma och knycka sambons högklackade. Men bara hemma. Jag tycker Calle är en engagerad pappa och vill sina barn allt väl.
Ett barns psyke tar inte hänsyn till en förälders välmening! Även en välmenande förälder kan göra saker som ett barn mår dåligt av i stunden, eller längre fram. Allt som har negativ påverkan på ett barn behöver inte ha gjorts med ett ont uppsåt. Man får helt enkelt tänka mer än ett varv gällande en del saker rörande barnuppfostran, och ta hjälp av böcker som har en bra förankring i barnpsykologi. Det går inte att i alla lägen utgå ifrån sitt eget psyke och vad man själv tål när man har att göra med barn.
En vuxenhjärna tål bra mycket mer än en barnhjärna!
Smink är en kul grej för de flesta barn, låt de vara kreativa och ha kul! Så länge det inte går till överdrift och att en typ 8-åring måste ha smink varje dag i skolan så är det ju lugnt ?
Är det bara jag som undrar varför ett barn önskar sig en kyl?! ?
Jag har önskat mig mycket tokigare saker än så!
Kylen såg väl häftig ut i Teknikmagasinets broschyr? De är liksom experter på att få de mest tråkiga sakerna att se roliga ut.
Tycker inte det är konstigt. Både jag och mina syskon önskade oss det när vi var yngre (ingen fick dock någon ?) Som ovan nämner, hon har väl sett den i broschyren och tycker det vore coolt att ha.
Min spontana tanke gick till Rebecca Stellas minikylar hon använde för marknadsföring. Har sett fler hoppa på det och förvarar sina produkter i små kylar.
Mina barn har smink. Regeln är: inte på fsk/skola. De är med andra ord helblå/helgröna/randiga på helgerna. Jag låter de måla hur de vill och säger inte hur de bör göra. Det ska vara lekfullt!
Mina barn har smink. Regeln är: inte på fsk/skola. De är med andra ord helblå/helgröna/randiga på helgerna. Jag låter de måla hur de vill och säger inte hur de bör göra. Det ska vara lekfullt!
Skillnad på att som barn önska sig ”smink” och att önska sig concealer?! Knappast till för att leka med eller använda till påsk…
En sax är inte heller något man leker med, men nog fan tycker barn att det är skitkul att leka med om de får tag på en.
Samma sak med kastrullock, såg, borr, toapapper, fjärrkontrollen, motorcykelhjälm, pappas stövlar, gräsklipparen osv i all oändlighet
Min mamma har aldrig varit särskilt intresserad av smink, hon har så länge jag kan minnas bara använt foundation som smetats på med händerna och mascara. Min storasyster har heller aldrig varit intresserad och sminkar sig bara ibland vid särskilda tillfällen. Men JAG har alltid ÄLSKAT smink! (är dessutom inte så ung att jag växte upp med bloggare och instagrammare som förebilder) utan det var något som kom till väldigt naturligt. brukade låna mammas eyeliner, som hon själv inte visste vad man skulle göra med, och experimentera och var fascinerad över vilka resultat man kunde åstadkomma.
När jag var 10 hade jag en glittrig ögonskugga som jag använde varje dag, även i skolan. Det hade ju varit hur tråkigt som helst om jag inte hade blivit tillåten att hålla på med smink som jag tyckte var så kul. Dessutom led jag av mildare acne, så foundation blev också viktigt vid en ganska ung ålder – dock så var det ALDRIG någon som hade sagt till mig att jag skulle använda det! Varken föräldrar eller klasskamrate.
Sminkar mig fortfarande i vuxen ålder varje dag – för att jag tycker det är kul!
Har en lillasyster som precis fyllt 4 – hon är precis som jag. Hon har fått ett helt smink set med ögonskuggor och läppstift och kan sitta och sminka sig hur länge som helst, ibland blir det ett monster, ibland en prinsessa.
Låt barn leka så länge det inte blir ett tvång. Vissa kan ju faktiskt ha det som genuint intresse.
Med tanke på hur ytlig den där Sandhra är, med sina tutorials är det väl inte så konstigt att penny tar efter… har nog inte sett någon som är så utseendefixerad som Sandhra.
Måste faktiskt ifrågasätta dig här. Vad är det som är så ytligt med Sandrahs videos? Hur skiljer de sig från andra makeup tutorials?Hon är ju utbildad makeup stylist enligt egen utsago. Om hon har varit med och influerat Penny har jag ingen aning om.
Ganska trött på att kvinnor som gillar makeup ska benämnas som ytliga.
Tillägg: Tror absolut att Penny har tagit efter henne men kan inte uttala mig i frågan och det är inte det jag reagerar på i din kommentar utan det faktum att du tycker Sandrahs videos är ytliga. Undrar varför du anser det 🙂
Kanske för att hon redan från början spökat ut Penny i smink. Och för att hon verkar tycka att det viktigaste på jorden är att vara snygg… liksom Calle.
Det är väl inte konstigt att hon får såna intressen när Hon typ matas med de.. Hennes pappas tjej är frisör och tycker om och sminka sig göra tutorials etc och leker väl så med P också. det blir väl naturligt för P och intressera sig för sånt som finns nära henne… Om jag hade en dotter i Pennys ålder hade jag kanske köpt sån barnsmink eller clown smink för henne och LEKA med hemma. Men absolut aldrig riktig smink eller lära henne och göra eyeliner etc eller låta henne gå ut med det… Dessutom sminkar jag mig själv inte ofta, så vill tro att mitt barn skulle vara lite mer skyddad ifrån det och den världen typ.
Penny stapplade runt i högklackat, fuskpäls och knalliga läppstift från 4-5 års ålder.
Hon filmades oavbrutet av föräldrar som uppmuntrade henne att säga (för hennes ålder) avancerade och ekivoka påståenden, för att sedan lägga upp det på nätet.
Alla får f.ucka upp sina barn bäst dom vill. Jag struntar ärligt talat i Pennys framtida bekymmer.
Men det kommer. Det kan alla som har ögon se.
Att exponera sina barn på det här sättet är äckligt. Att Penny har givit Calle sitt ”samtycke” är en sanning med modifikation.
Hon ser inte 10 år framåt i tiden.
Hjälp barn att få vara barn! Länge. Ok att man tester om man leker, hemma mm. Men definitivt inte smink utanför huset, tex skola innan man fyllt 13 år (högstadiet). Det är allas ansvar.
jag är 35 och vet fan inte vad foundation och concealer är? jag fattar ju att det är det sminket du använder typ som spackel, men vad är skillnaden på de två? jag sminkar mig varje dag men bara med ögonskugga, mascara, rouge och eventuellt läppglans, skulle min 7-åring önska sig smink skulle hon eventuellt få en sån där barnsminklåda från leksaksaffären…
Läppstift, skuggor, rouge och annat med starka färger har jag inget emot, det är en kreativ lek som jag tror få små barn kopplsr ihop med krav utifrån men foundation och CONCEALER…? Det är ju faktiskt produkter gjorda för att dölja skavanker så där lägget jag ett Nej och planerar in en heldags workshop om självkänsla och identitet med barnet.