Efter att ha blivit gravid i somras, en graviditet som tyvärr slutade i missfall med flera olika komplikationer som slutade med en skrapning, så meddelar Gabriella Possler på Instagram att hon är gravid igen.
Jag håller alla tummar och tår för att det går vägen den här gången, och att familjen får tillökning här vad det lider.
Stort grattis!
Föregående inlägg 
Hoppas det går vägen! Såg att Fjodors son gick bort för två veckor sedan ???
Men va? Herregud vad tragiskt!!! Hur gammal var sonen? Stackars föräldrar…
Nyfödd.
Vilken mardröm…önskar dem tålamod och styrka.
Samma sak hände Ronaldos son va?
Det var bara några dagar sedan
Ja juste, ena barnet dog. Tragiskt.
Det här hade jag helt missat. Fick han alltså tvillingar igen? För jag har för mig att han redan har det sen innan, men jag kan absolut blanda ihop honom med någon annan.
Det har han, med hjälp av surrogatmamma.
Ja men just det, så var det!??
Så jäkla vidrigt att utnyttja kvinnor så. Riskera sin hälsa och sitt liv för att någon vill ha barn. En tvillinggraviditet är en hög risk. Inte för att han på något sätt förtjänade detta PSD är alltid fruktansvärt. Tack och lov har vi låga siffror i Sverige.
Min syster har varit surrogat åt sin bästa vän, och kan även tänka sig att vara det igen åt ett annat par. Vi har bott i USA tidigare hela familjen och där är det lite mer förekommande i Sverige, så när situationen uppstod var det inte ett sååå stort steg, även om det var stort, för min syster att ta.
Min syster har en vän i USA som var surrogat så hon talade med henne mycket, hon har varit surrogat mamma två gånger åt par som hon inte känt på förhand innan de fick kontakt.
Tror nog det är väldigt individuellt hur det där fungerar, lätt att döma på förhand.
Alla bor inte kvinnohus i Indien och ligger och väntar på att föda.
då tycker jag det är sjukare att någon frivilligt donerade ägg till 3 av barnen, surrogat är ju frivilligt och du är bara ugnen så att säga. men att någon eller några hjälpte honom få hans son och sedan tvillingarna och bara avsäga sig all kontakt och vårdnad är ju lite skumt
Verkligen inte.
Är extremt tacksam för donationer ??
frivilligt och frivilligt…. jovisst i någon enstaka procent av fallen, men varför bor det hemskt många frivilliga just I de fattigare delarna av t ex Indien och Ukraina tro?
men du tror väl inte att ronaldo har valt ägg från en fattig kvinna i ukraina? han har förmodligen valt ut någon som han tyckte var attraktiv och hade bra drag med friska & atletiska gener och dessutom betalat henne a bucketload of money får att hålla tyst om det resten av livet
Du tycker det är et ”enklare” jobb att ”bara vara ugnen”?
Att du skulle vara mindre fäst vid ett barn du burit i nio månader än vid en äggcell du donerat?
Citatet från dig är ”surrogat är ju frivilligt och du är bara ugnen så att säga”. Att det inte specifikt handlar om Ronaldo utan om surrogat generellt är verkligen inte tydligt.
Dessutom handlar det ju om att upprätthålla en efterfrågan. Även om Ronaldo kan betala någon inhemsk ofattig svinmycket kan de flesta inte det utan vänder sig till kvinnor i fattigare länder.
Fast nej, i detta fallet, om jag förstod det rätt var det hans frus ägg och hans spermier. De gjorde IVF och valde ut ägg med olika kön bara.
Första tvillingparet var surrogat.
tror dom gjorde ivf och valde ut en flicka och en pojke så det känns extra tragiskt eftersom dom verkligen ville ha just detta! måste vara svårt att njuta av en nyfödd när man precis förlorat den andra
Är det verkligen extra tragiskt för att de valt ut en flicka och en pojke? Det är väl lite vansinne att hålla på att välja så?
Eeeeh, ”extra tragiskt” för att de ”valt” sina barn?
Så för oss med helt ovalda slumpbarn hade det varit liiite mindre tragiskt?
men måste man analysera precis allt man säger? det är givetvis fruktansvärt men ja, min personliga åsikt var att JAG upplevde detta lite extra tragiskt pga detta precis som att jag tycker det är mer tragiskt tex om en kändis går bort om det var någon skådis eller musiker jag tyckte om, mot hur jag känner om det var någon man aldrig hört förut. givetvis sorgligt båda två men man behöver inte ifrågasätta allt.
Om man kläcker ur sig dumma kommentarer får man nog räkna med att bli ifrågasatt ? väldigt märklig åsikt
vad skönt det hade varit om folk gjorde så irl med så man hade lärt sig om sina åsikter är fel eller inte ??
Bemöts du aldrig av motargument när du säger något irl? Hade någon sagt som du vid vårt fikabordet hade hen också blivit ifrågasatt.
Det handlar inte om att dina åsikter rätt eller fel utan att jag och kanske fler tycker annorlunda. Varför tror du att din åsikt är fel för att du blir emotsagd?
Va! Gud vad tragiskt.
Men va?! Herre gud så fruktansvärt hemskt!!
Nej men snälla vad hemskt. Usch! ?
Nä men fyfan jag klarar inte av sånt där, så jävla hemskt och ofattbart när små bebisar dör
Kanske inte ska säga att du inte ”klarat av det” om du inte ens varit med om det. Vi är många som har varit med om det och klarat av det gör man mot sin vilja.
Usch, jag blir så fruktansvärt ledsen för Fjodors skull. Började gråta nu när jag läste detta. Vilken oerhörd sorg. Vila i frid lilla ängel ??
Ja så sorgligt, det var ledsamt att läsa. Är det inte lite okänsligt då av Gabi att lägga upp denna bild just nu tänker jag, varför inte vänta lite med det, men det ger henne värdefull uppmärksamhet att lägga ut en sådan bild så därför är hon snabb med det.
Nä hon ska verkligen inte behöva vänta för det. Det är fruktansvärt, men man måste kunna få glädjas åt sitt egna ändå.
Om hon inte hade varit snabb på att dela med sig alla de andra gångerna hade det kanske varit anmärkningsvärt men nu gör hon ju helt enkelt bara som hon brukar. Vet inte heller om hon och exet följer varandra längre på sociala medier?
De som längtat, planerat och försökt att få barn var ju en gång lika glada även de. Även om man nu är i sorg eftersom just den glädjen tragiskt nog försvann.
Hon har kommenterat på hans bild ang hans döda son, så hon var iallafall om det.
Ja såg det blev så ledsen. ??
var kan man följa honom? eller alltså, var såg du det?
Han heter fjodorjoss på instagram
Helt ärligt, förstår man inte att man typ skriver namnet och sen Instagram, så kommer man rätt?
Oj, hur då? Hur gammal var han?
???? men så hjärtskärande
Grattis till dom!! ?
Önskar grattis och lycka till ?
Hmm fast om ett barn föds stilla så har man inga andra foton än när barnet är dött. Kan på något sätt förstå att man vill sprida bilden av sitt barn då (både bokstavligt och symboliskt bilden av det).
Detta är för övrigt ett kulturellt fenomen. I Sverige är vi paniskt rädda för allt som har med döden att göra. I mitt hemland är det öppen kista på begravningar och man fotar ofta den avlidne, barn eller vuxen spelar ingen roll. En annan relation till döden där det inte anses särskilt konstigt att se en död person.
I Mexiko har man ju fest på gravarna på de dödas dag, och tar med kakor och spelar musik på kyrkogården. ”Day of the Dead is a two day holiday that reunites the living and dead. Families create ofrendas (Offerings) to honor their departed family members that have passed. These altars are decorated with bright yellow marigold flowers, photos of the departed, and the favorite foods and drinks of the one being honored. The offerings are believed to encourage visits from the land of the dead as the departed souls hear their prayers, smell their foods and join in the celebrations!”.
Jag gillar att läsa om andra kulturers relation till döden då jag inte riktigt uppskattar att det är så hysch hysch och dämpat i Sverige. Tror många skulle må lite bättre av att se det ur ett annat perspektiv.
Oj skulle vara som ett svar längre upp men jaja…
Handlar nog mer om integritet. Skillnad på att dela bilder med familj offline, ha öppen kista för deltagare osv och att dela bilder offentligt med allt och alla.
Men det är väl inte konstigt att man vill dela bilder på sin nyfödda bebis?
Tror du att det är skillnad på kärleken och stoltheten man känner till ett levande vs. ett dött barn? Det är det inte kan jag berätta.
Fast det där med att man bara i Sverige är paniskt rädda för döden är inte sant. Jobbar med hospicevård och det är otroligt vanligt att de som kommer från icke-svenska kulturer har en stressad relation till döden. Absolut är det min personliga reflektion men de som allra minst vill släppa taget/prata om döden är icke svenskar. Palliativ vård finns ju inte ens i alla länder och för många är det helt otänkbart att säga till den som är döende att den ska dö, eller att man avbryter en behandling som inte hjälper. Det finns ju SÅ många kulturer och traditioner och många av dem har absolut INTE en avslappnad syn på döden.
Nej men jag tänkte på de kulturer som just har en mindre panisk inställning till döden. Jag jobbade som handläggare för korttidsboende bland annat (det är ju inte hospice, men samtidigt blev många av dem snabbt dåliga och gick bort på dessa boenden) och upplevde då att det skilde sig mellan individer oavsett bakgrund, men just på en generell nivå är väl svensk inställning till döden ganska uppskrämd? Nämner man öppen kista tycker de flesta det låter ”väldigt obehagligt” har jag märkt. Väldigt få svenskar verkar ha sett en död person, förutom så klart de som arbetar nära äldre eller vård. Men ja, så klart det skiljer sig mellan individer överallt.
Det där är inte alls min uppfattning. Snarare en fråga om kulturella traditioner. Det är absolut inte ovanligt att anhöriga vill se den döda innan de begravs men det görs i regel på sjukhuset/boendet osv inte på själva begravningen. Vi pratar även död med barn i en större utsträckning. Vi låter barn besöka döende familjemedlemmar och vi har flera olika barnböcker och filmer osv som talar om döden med barnen.
Vad bra isf. 🙂 Jag tror det kan bara sunt att inte sopa sådant under mattan.
Mina barn försökte öppna kistan på min mormors begravning och frågade flera gånger när man fick se henne. Hade jag vetat det innan hade de givetvis fått göra det. Brukar gå bra i kapellet vid kyrkan. Jag har alltid velat göra det även som barn (men var då äldre än mina). För mig har det varit lättare att acceptera döden då.
Men vänta nu, det är väl inte jättemånga som har en avslappad syn på sin egen död?
Bra att du skrev om den vinkeln! Jag har tänkt at det känns fel att dela bilder på dödfödda men nu tänker jag annorlunda. Det är ju så sorgligt med de som aldrig får leva och att andra kanske inte ens vill se en bild på den fina lilla ängeln som varit så efterlängtad är ju fruktansvärt. Sen är det klart att det känns konstigt att få upp bilder på döda i sitt flöde, det är vi ju inte vana vid. Men livet kan vara så hemskt och hur pass obehagligt det än är för den som ser bilden så är ju smärtan för den som förlorat barnet så otroligt många gångerna värre. De som föda döda måste också få finnas i våra minnen, man kan inte bara sopa undan en människa sådär.
Skulle du lägga ut bilder offentligt på din mammas lik när hon dör?
Skulle du vilja att någon la ut bilder på dig som död för alla att se?
Det du gör nu är att jämföra en bild på någon som levt ett helt liv och därmed haft många, många, många år på sig att få till ett foto på sig. Jämfört med någon som aldrig levt utanför en livmoder och därmed bara hunnit fastna på ”bild” via ultraljud.
Är det verkligen relevant och jämförbart tycker du?
Fast nog är det väll skillnad på att lägga ut bilder på en död vuxen och ett spädbarn som föds dödfött/dör vid födseln. En stor skillnad är att ett dött spädbarn föds inom samma tid som det dör, det får aldrig leva utanför magen och därför finns inga bilder att sprida på det som levande.
Kom ihåg att föräldrar till dödfödda barn har burit dessa barnen, känt dem sparka, hört deras hjärtljud och gått igenom en förlossning precis som alla andra föräldrar. Att dela bilder på sina nyfödda barn, som troligtvis är det största som hänt de flesta föräldrar, är ju inget ovanligt. Skillnaden är bara att dessa föräldrar har inga andra bilder att välja på. Visst är det fruktansvärt sorgligt att se så små bebisar som aldrig fick en chans till liv utanför magen men samtidigt är det så lätt att dessa barn glöms bort och inte ses som individer av just samma anledning.
Nä fy, fattar inte hur man kan lägga it bilder på döda barn. Usch det gör så ont i mig att man publicerar det. Håll det för er själva eller gör kontot privat.
Så fruktansvärt förminskande kommentar. För de flesta föräldrar är detta inte deras barns död, utan deras födsel.
Jag har aldrig varit o den situationen själv att jag fått ett dödfött barn tack och lov men är man i den situationen och vill dela en bild tycket iallafall jag att det är väl det minsta man kan ge dessa stackars föräldrar, få dela en bild utan att folk ska komma och tycka det är otäckt.
Eh? Men levande är helt ok? Förstår di inte en förälders sorg förslår jag att du läser på innan du uttalar dig. Du som aldrig behövt begrava ett barn lever i ett privilegium.
Och jag är så trött på folk som tar en bild på sin hand med den döde mor/farförälderns hand i sin från sjuksängen.
Vad skönt, då slipper hon göra fertilitetsutredning efter att inte ha blivit gravid på typ 4 månader. 😉
Janne Fors budar på Toftbys möbler på Tradera. Finns det inte regler mot detta?
Han kanske vill ha kvar dom?
Hahahahahah?
Girigt, pinsamt och väldigt otillåtet. Eftersom det är Johanna är jag inte ett dugg förvånad, hycklare. ?♀️
Vilken succé den försäljningen var… Ett bud. Från StekarJanne. Efter fem dagar.
Fast det där med att man bara i Sverige är paniskt rädda för döden är inte sant. Jobbar med hospicevård och det är otroligt vanligt att de som kommer från icke-svenska kulturer har en stressad relation till döden. Absolut är det min personliga reflektion men de som allra minst vill släppa taget/prata om döden är icke svenskar. Palliativ vård finns ju inte ens i alla länder och för många är det helt otänkbart att säga till den som är döende att den ska dö, eller att man avbryter en behandling som inte hjälper. Det finns ju SÅ många kulturer och traditioner och många av dem har absolut INTE en avslappnad syn på döden.
Hamnade fel.
Man kanske är paniskt rädd för att ingen budar på Tradera?
Jag har för mig att det står i reglerna att familjemedlemmar inte får lägga bud på auktioner.
Polisanmäl!!!!!!!!
Tradera är sjukt slappa med sina regler…. Som säljare där har man stött på ett och annat och varje gång man rapporterar in det så händer exakt nada. Trist, dock bra och viktigt att fortsätta rapportera in!
Jag tycker tradera bemöter anmälningar bra. Hade en super dryg användare som prutade på några av mina annonser. Sa att nej, tyvärr priset som gäller men han fortsatte pruta. Anmälde tillslut till tradera och efter någon timme var han avstängd ??
Grattis ?
Undra hur många dagar det hinner gå innan hon klagar ihjäl sig på att vara gravid…
Lika snabbt som det tog för dig att hitta något att klaga på antagligen.
Har du inte aft den gravidåkomman så man spyr varje dag och mellan det mår illa konstant så behöver du inte ens yttra dig.
Faktiskt. Det är så jävla hemskt. Gravidillamående hade nog sänkt vem som helst… Mvh levde på äpplen i 4 månader.
Jag har också gnällt på gravidåkommor, men gabjoss senaste graviditeter har varit en klagan på exakt allt i varje blogginlägg. Men sen har hon ju själv sagt att hon är hypokondriker.
Det är klart man får gnälla, men till en vis gräns.
Hon får väl gnälla hur mycket hon vill på sin instagram, vill du inte läsa hennes gnäll behöver du ju inte gå in och läsa på hennes instagram?
Varför skulle man inte få klaga? Det är fan inte kul att vara gravid. Jag har känt mig döende båda gångerna. Så jäkla vidrigt. Givetvis sa vården att det var väldigt osannolikt att det blev så med nästa graviditet. Det blev så klart samma skit ?
är ett klago-inlägg på bloggen nu ?
Varför lägger man ut det så fort i sociala medier? Jag berättar inte ens för min mamma såhär tidigt!
för om hon inte uppdaterar på två dagar eller så så undrar vi ju vaaaaaad har hänt med gabriella var äääääär hon
Exakt!!
Eller hur haha men hon skulle ju iväg på två resor nu också snart, skrev hon ju också.
Antagligen för att man är olika.
Eller för att Gabi vill ha uppmärksamhet helt enkelt, det ger henne värdefull uppmärksamhet. Sist hamnade hon ju till och med i kvällstidningarna.
Man är väl olika, helt enkelt. Jag väntade några veckor med att berätta just för att jag ville berätta i person, för min mamma tex, som bor långt bort. Blev långt innan 12 veckor iaf. Men hade annars kunnat berätta i princip direkt, så snart man smält fet själv liksom. Ser personligen ingen anledning att vänta men förstår att andra vill.
En del lägger ut direkt, andra när ungen är född. Att du gör på ett sätt betyder varken att det är rätt eller att andra gör likadant.
Förvånar mig också men samtidigt kanske det är bra? Så får vi ett mer öppet samtalsklimat vad gäller missfall.
Känner mig dock som en hycklare då jag bara berättade för min bästa vän. Fick missfall vecka 11 och när det slog mig vad som precis hamnat i toaletten var en av mina första tankar ”Gud vad bra att jag inte berättat för någon!”. Vet inte 100% varför? Kanske för jag gråtit varje dag sedan dess och det hade känts ännu mer jobbigt att få frågor om graviditeten när den var över. Nu 2 månader senare känns det också rätt skönt att inte behöva få frågan ”Nå, blivit gravid igen?!”… Jag önskar nog mest vi kunde prata öppet om missfall utan att pressa kvinnor på att de ska ”upp i sadeln” direkt igen…
Förstår dina tankar. Jag tycker också att vi ska jobba för ett öppnare klimat, samtidigt gick jag själv inte ut med nån av mina graviditeter särskilt tidigt. När jag fick missfall pustade jag också ut för att vi inte berättat för så många, blev liksom enklast så… Och det är väl precis det – att inte berätta gör det ”enklare” för det medför inget merjobb utöver att själv processa händelsen. Alla hanterar väl missfall olika också, jag var jätteledsen och ville absolut inte prata med nån om det. För andra hjälper det att ventilera… Tycker det är otroligt modigt och starkt att put yourself out there vad gäller t.ex IVF, ofrivillig barnlöshet, missfall, mm, samtidigt som det är otroligt långt ifrån min egen värld.
Beklagar ditt missfall. ❤️ Det är verkligen en hemsk situation att vara med om.
Jag har också enorm respekt för t.ex. Annica Englund, Hanna Theorin m.fl. som delar med sig om hur deras ttc-resa går. Verkligen inget för mig men så fint av dem. Man känner sig mindre ensam då. En vän hörde av sig till mig och berättade om sitt missfall som var i nästan samma vecka jag varit i, och det var verkligen en enorm tröst. Kände mig mindre ensam och var skönt att få bekräftelse på hur vidrigt det var att det hände. Hade själv gärna räckt ut en hand till vän/bekant om jag visste de var med om missfall.
Nej men den osunda relationen ska väl inga barn in i 🙁
Finns ju redan 2 barn?
Så då är det lika bra att det kommer fler menar du?