Gissa priset

Influencers konsumerar högt och lågt och jag tänkte att vi kunde leka en liten lek som jag för enkelhetens skull valt att kalla ”Gissa priset”.
Jag lyfter fram saker som influencers köpt och ni ska – you guessed it – gissa priset.
Ibland är det högt, ibland är det lågt. Idag – mest högt.

Sandra Beijer har köpt ett par blå sommarskor från Miu Miu.
Gissa priset!
Du hittar rätt svar här. (Ej adlink)

Victoria Törnegren baddräkt från Balmain kostar?
Gissa priset!
Du hittar rätt svar här. (Ej adlink)

Sara Bidermans zebraväska från APT Atelier är slutsåld med hade annars kostat dig?
Här hittar du rätt svar. (Ej adlink)

Bianca Ingrosso i en ny variant av Roberta Einers klänning ”Bianca” som nu heter ”Chloe”.
Kostar?
Här hittar du rätt svar. (Ej adlink)

Kenzas drömmiga gula klänning från By Malina hade platsat på Ellegalans röda matta.
Tyvärr verkar även den vara slutsåld, men annars hade den gått loss påååååå?
Här hittar du rätt svar. (Ej adlink)

202 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Vissa av dessa priser är högre än min hyra. Helt sjukt.

      Då måste du bo väldigt billigt ändå

        ja 5000 betalar jag för en 50 kvm.

          Där ser man.
          Jag betalar typ 8000 för 45 kvm.
          Men då är 2600 avgift, resten är amortering och ränta

            Men då är ju 2600kr hyran?

              Nej avgiften är 2600kr. Hyra betalar man inte på en bostadsrätt.

                Ja men då kan du ju inte jämföra äpplen och päron då.

                  Ska man jämföra månadskostnaderna för hyresrätt och bostadsrätt är det väl mest rimligt att jämföra hyran med avgift + ränta.

                  Avgiften består i brf:ens räntekostnader samt underhåll mm. Hyran består av hyresvärdens räntekostnader, underhåll, vinst osv.

                  Amorteringen däremot tycker jag man kan bortse från eftersom det ej är en kostnad utan man får tillbaka den i en eller annan form (ökad vist eller minskad förlust vid försäljning).

      Då känns det som att du har en ganska bra hyra, inget av det överstiger min hyra tyvärr ?

      För PLAST-skor?!?
      Crocs med klack, liksom…

        Exakt vad jag tänkte. Kan tänka mig göra jävligt mycket annat roligt för 6000

        Så gött. Jag betalar 16.500 i hyra på en studio på typ 20kvm haha

      Det kan absolut vara rimliga priser om man använder sakerna ofta. Men det gör ju iof inte dessa personer..

        Sandra använder väl sina saker länge?

    Kenzas klänning är helt amazing! ?

      Älskar allt från by Malins ?

        Ja By Malina har verkligen jättevackra kläder!

          Tyvärr svindålig passform om man inte skräddarsyr dem ?

            Agree. Beställde hem den och passade inte alls. Har flera olika By Malina plagg. Var besviken på färgen, materialet och printet. Ser mkt finare ut på alla influencersbilder.

    Jag gissar på att Sandras skor kostar runt 11.000kr
    Victorias baddräkt kostar 8.000kr
    Kenzas klänning kostar 3.000kr
    Saras väska, 5000kr (har ingen aning om vad det är för märke)
    Biancas klänning 1500kr

      Jag hade uppenbart inte koll på vad Roberta Einer är för märke heller…

    Tycker skorna Sandra shoppat är snyggare i lådan än på produktbilden. Gissade på 2500 så var ”lite” fel ute….

    Gissade fel på allt, inte ens i närheten. Helt sjuka priser. 4000 för en baddräkt, nu var den iofs lite på rea. Men har man pengar så har man. Biancas klänning ?

      Fan vad snygg den var, haha. Jag funderar GENUINT på att köpa den. Älskar baddräkter! Däremot måste jag hejda mig och mitt j*kla shoppingberoende… 🙂

        Fattar inte vad som är snyggt på den? Loggan? Känns inte som att någon hade reagerat på den om man tar bort BALMAIN från bröstet. Låter lite märkes-kåt ?

      Jag tycker Biancas klänning var riktigt ful.

    Biancas IG story där hon visar Caiais everyday makeup….. Som är typ 28 olika produkter och steg. Vem gör det varje dag? Everyday makeup för mig är max 3 produkter… Max 10 när det vankas fest

      Drog på lite mascara i morse och sen var det klart.

      Spf 50 och concealer under ögonen. 2.5 min, klart.

      Idag fixar jag bara till ögonbryn och fransar med lite gel till vardags, kanske lite rouge om jag ser riktigt död ut. Men mellan 18-25 var det fundation, puder, rouge, bas på ögon, ögonbrynspenna, mascara, ögonskugga, läpppenna, läppstift.. Och då var jag ung innan alla trender idag. Finns nog många yngre där ute som känner igen sig i Biancas upplägg.

      Skulle älska att enbart använda 3 produkter men tyvärr gör så få produkter ingen skillnad för mitt utseende. När jag var yngre kunde jag sminka mig med få produkter och se fräsch ut. Nu är jag dock 33+.

      Min vardagsmake består av bb-cream, concealer, blush, bronzepuder, vanligt puder, eyeliner, mascara och ca 3 olika ögonskuggor i neutrala färger (använder även ögonskugga till brynen) och ett nude läppstift.

        Jag är säker på att du fortfarande är lika snygg med tre produkter som alla de du räknade upp. Vacker med 0 produkter också ? men förstår vad du menar, jag har dock blivit så ”lat” med åldern att jag dragit ner på allt och tänker äsch de jag träffar är ändå ingen jag ska gifta mig med eller imponera på ?

        Är 31 och funkar gott väl med få produkter. Hoppas inget händer på två år ??.

        Jag är också 33+ och använder cc cream, puder, mascara och ögonbrynspenna. Ev lite bronzer om jag känner mig blek. Det blir enormt stor skillnad från att jag är osminkad, jättekonstigt att det inte skulle göra någon skillnad alls? ?

        Det beror väl på vad man är ute efter och vad man är van vid. Är 33 och använder bryngele och läppglans. Lite consealer om jag har en blemma.
        Är jätteljus med vita fransar och bryn, superblek hy och dessutom inte särskilt snygg.

        Jag är 37 år och lägger bara concealer lol. Är ganska dålig med smink så sminkar mig sällan. Några gånger per år gör jag hela ansiktet. Men på mig så blir både concealer och foundation torrt på min hy. Har en primer från lumene som heter blur, tycker inte alls det funkar bra. Har dock mer intresse för pc/tv-spel och kläder, så lägger mer fokus på det haha.

        Samma här! 🙂 Men jag har iofs alltid gillat smink, särskilt ögonskugga, så lägger gärna en stund på det och se en större skillnad än typ lite mörkare fransar…

        Tycker tvärtom, ju äldre man blir desto finare med så få produkter som möjligt. Tycker man ser äldre ut när man spacklar på foundation, puder och allt möjligt som lägger sig i och framhäver alla fina linjer/rynkor. Mvh 40+

        Själv är jag 45+
        Tvättar mig, tar serum och dagkräm på med maskara och jag är klar!
        Mina tonårsdöttrar sminkar sig i en timme innan de skall till skolan. De behöver enligt mig inget sminka alls, men blir jäkligt fina när de är klara. Men orka lägga ner så mkt tid när man kan sova istället 🙂

          Är så imponerad av dagens unga tjejer som är så bra på att sminka sig, en helt ny värld från när jag var ung (mvh 33 år). All contouring, baking etc. Sån konst att kunna ? när jag var ung såg man typ ut såhär: https://whostolemylipgloss.files.wordpress.com/2015/04/7.png

            Samma här … en hel vetenskap!
            Hade en praktik på jobbet, var Alltid så sminkad, jättefint. En dag när jag kom frågade jag min kollega vem det var. Det är våran praktkant. Hon hade inget smink på sig då ?
            Jag skömdes!!

      Ge mig en hederlig gammal foundation i ask med svamp ( Typ max factor 1999), en bra ögonskugga, mascara och brynpenna.
      Då ärjag näjd. Inte behöva spruta förespray eller efterspray, bronza, spraya med klet, brynborstar och 100 olika borstar.
      Alla är inte 20 och har tid eller lust att sitta och kleta in fejjan varje dag. Jag är också ”karriärskvinna” jag har inte tid att hålla på med 20 steg när jag ska sminka mig.

        Fast att du är ”karriärkvinna” är väl ingen ursäkt. Är du duktig på att applicera makeup så går det fort. Jag använder i snitt 9 produkter och det tar ca 10 min att applicera. Max Factors gamla foundationstyp känns ju inte helt hygienisk heller (nu tänker jag modellformen). Dock finns det ju en moderna variant med ”cushion” idag som är lättare och ger fräschare intryck.

      Haha fattar inte heller. Jag slänger på lite foundation där jag har pigmentfläckar, smetar ut det med en beauty blender och sedan lite mascara. Om jag vill spicea upp dagen så lägger jag någon rouge på kinderna (en 3 år gammal rouge som jag fick i någon Glossybox).

      primer, foundation, concealer, puder, rouge, highlighter, ögonbrynspenna, fransböjare, mascara, läppglans. 10 steg för mig!

        oh glömde setting spray, 11!

      primer, cc kräm, puder, rouge, highlighter, ögonbrynspenna, mascara och typ hälften av gångerna ögonskugga. Så, 7-8 steg? Tar dock max 5 min. Är 35 år om det spelar någon roll ;). Men med bra produkter behöver man inte så mycket av varje och behöver heller inte vara så noga. Tar lite av varje sak och det ser rätt naturligt ut (även om det såklart inte är naturligt!).

    Tror inte att ByMalina är köpt faktiskt. Antingen gåva eller presslån.

    Vilka av de här var lägre priser? Känner mig plötsligt fattig.

      Jag hittade inga den här gången, så allt är höga priser. Så din känsla är fullt naturlig. ?

    Biancas klänning var så fin på henne ?

      Ser ut som något från billigbasaren…

        Visa mig gärna till den basaren i så fall! Ser dösnygg ut.

          Random tant-designer med lite olika tygsorter på snedden och inblandat virkade detaljer och kanter.

            Det där var väl inte ett svar på min fråga?

              ”Låt mig ta dig i handen och leda dig varsamt till närmsta knallemarknad. Se där! En henna-tant som knåpat ihop lite stuvbitar med gamla bordsdukar och applikationer av tovade hjärtan och spets! Kom, vi går närmare! Korva in dig i den här kreationen! Perfekt! Betala 250kr till tanten, sådääääär ja. Duktigt! Hittar du hem själv, eller ska jag hjälpa dig?”

                Förresten, 14:22 under har rätt. Jag ska leda dig till en sydeuropeisk gatumarknad istället. Där hittar vi klänningen!

              För det första ställde du ingen fråga. Och ingen har sagt att den finns, på en basar. Man menar att den ser ut som kläder som finns på en basar. OK?

        Håller med, ser ut som den kommer från en spansk basar.

    Tur att det finns fina kläder på hm, Lindex, Kappahl ect för oss dödliga ?

      Nja alltså förstår hur du tänker men när det kommer till fast fashion med låga priser är det alltid någon i produktionsledet som får lida för att du ska få det billigt tyvärr…

        Du tror inte det gäller med dyra kläder också? Sorry men pengarna går knappast till de som syr kläderna om de är från tiger of sweeden eller Filippa K.

          Märkena som visas här hittas väl inte på MQ? ?

          Tvek på att Miu Miu och Balenciaga görs i samma fabriker som HM.

            Wake up sister……

              Pallar inte gå in på alla, men den enda jag kollade upp – Balmains baddräkt gjordes i Italien. Du tror HM har sina fabriker där också eller?

                ATP väskan är gjord i Toscana. Biancas klänning är också gjord i Italien. By Malina har upprättat en code of conduct som alla deras leverantörer måste följa. Under det här året har de som mål att anlita en tredjepart som granskar att leverantörerna verkligen följer deras CoC. De kommer också under det här året börja redovisa var varje plagg är tillverkat.
                Mui Muis skor tillverkas för det mesta i Italien, men de har även en liten produktion i Turkiet.

                  Bara för att det är tillverkat i Italien betyder det inte att det är lyxkläder.
                  I Grekland kan du hitta mycket billiga kläder som är tillverkade i Italien.

                    Stämmer. I södra Italien finns massor av fabriker som producerar billigt skräp. Jag känner en familj som äger en sådan fabrik, de skulle aldrig ha på sig de kläderna själva.

                Har du besökt en klädfabrik i Italien?
                De flesta är Asien inuti, dvs inte en enda sömmerska är italiensk, samtliga är kineser. Do the maths…

                  Källa på detta? Har en vän som jobbar med mode i Milano och har gett en helt annan bild av produktionen av lyxmärkeskläder än den du beskriver. Läser gärna på men kan inte hitta något som styrker vad du säger efter en snabb googling, men du kanske kan tipsa?

                    ”Gli asiatici in Toscana producono per i big della moda – In Toscana, nel distretto tessile di Prato, l’80% delle imprese è a conduzione cinese.” – asiaterna i Toscana tillverkar för de stora modenamnen. I Pratos textildistrikt i Toscana drivs 80% av företagen av kineser.

                    Detta vet alla i Italien, konstigt om din vän missat det.

                      Nja, nu blev det nog lite fel. Att det är en majoritet av sömmerskor och skräddare som är asiater är det inget som är förvånande eller nytt. Kina är kända för att vara otroligt duktiga på att sy.

                      Jag undrade om du kan styrka att de som syr för t.ex. Balmain i Italien skulle jobba under dåliga förhållanden och få betalt slavlöner som det ser ut i fast fashion. Det är såklart olika arbetslagar i Italien och Kina t.ex. men du verkar mena på att dessa inte följs och att i fabrikerna behandlas arbetarna likadant ändå? ..Och detta styrker du med att det är kineser som jobbar där..? Jag hänger inte riktigt med dina argument och kan inte se att de skulle behandlas dåligt styrks i den länkade artikeln.

                      Det står ju ordagrant att de får svarta löner och arbetar 12-timmarspass.

                      Inte ens italienska arbetsgivare följer alltid sina egna lagar. Jag fick i stort sett aldrig avtalad eller vit lön i Italien och då är jag en vit välutbildad europé. De kinesiska företagen i Italien är ännu värre.

                      12 timmar om dagen 6 dagar i veckan för 500 euro svart. Som ska räcka till mat och hyra i Italien. Är inte det slavlöner menar du?

                      Google translate lämnar en del att önska och känner inte till tidningen/källan. Vissa saker verkar referera till väldigt specifika fall, mycket läder och skor. Rapporten de refererar till i artikeln gjordes av https://cleanclothes.org/ (som tack o lov även skriver på engelska) där man även kan kolla upp specifika klädmärken och hur de arbetar. Ska skicka över den länken till min vän då det absolut inte verkar se ut som den bild hon gav i det stora hela. Tack för länken, den var inte optimal, men ledde mig rätt ändå. 🙂

        Det är ofta samma fabriker!

          Nej, det är det inte

            Jo det kan det vara. Även dyrt och billigt smink kan komma från samma fabrik och ha samma ingredienser.
            En vän till mig som jobbar i modevärlden har tipsat mig om vad man kan köpa till en billig peng som faktiskt är i grunden samma produkt som de stora märkena. Alltså de tillverkas i samma fabrik av samma material. Sedan skiljs produkternas vägar, etiketter och namn ger helt olika signaler, reklamen ser helt annorlunda ut och så vidare, men kvaliteten är alltså exakt samma.

              kan man få exempel?

                Vågar inte skriva det eftersom jag fick lova att inte göra det vidare och OM min kompis läser här skäms jag ihjäl

        Så naivt att tro att de extra tusenlapparna du betalar går till folk längre ner i produktionsledet.

          det finns ju dock de som i alla fall försöker vara transparenta. t ex Filippa K som nämndes här ovanför. Går man in på deras hemsida finns info om tillverkningsland och kontaktuppgifter mm till fabriken där varje plagg tillverkades.

            Jo, självklart finns det märken som gör jobbet och vars priser faktiskt kan förklaras av bättre material och tillverkningsförhållanden (förvånansvärt mycket polyester hos FK dock) – min kommentar handlade om naiviteten att tro något är bättre _för att_ det är dyrt.

              agree

    Jag tycker det är komiskt med alla dessa influencers som inuti är helt ointressanta och totalt obildade hela högen. De har inte investerat en enda minut i att skaffa kunskaper om något som inte är kläder och smink, men de lägger tiotusentals kronor på plagg för att imponera på varandra och på följarna. Obalansen fascinerar mig.

      Hade de varit smarta och intressanta då hade ingen följt dem. Hur många följer vetenskapsmän, matematiker, ingenjörer och affärsmän liksom? Folk vill se lyx, inte intelligens. Lyx känns som någon man kan uppnå men intelligens är mer..de som har hoppat av det tåget kommer aldrig att hoppa på igen.
      Tycker också att det är trist. Jag följer bara Bianca på Youtube resten är roliga kanaler om allt från vetenskap till konst och psykologi. Man lär sig lite om allt och hittar alltid något att se. Det trista är att jag lätt glömmer allt jag sett/lärt mig.

        Jag följer inga influencers men flera konton om vetenskap och kultur, tror knappast jag är unik i det.

        Folk och folk, tala för dig själv. Jag följer mest konton som handlar om mat, det är mitt stora intresse. En del humorkonton också. Och denna blogg för det är kul med skvaller, men följer ingen av influencersarna den handlar om.

      Det säger rätt mycket om den tid vi lever i. Utseendet slår hjärnan och lyckan finns i det dyraste man kan visa upp. Den verkliga världen kommer kanske att knacka på och då blir det krokodiltårar och elände

        Varför skulle den världen vara mer ”riktig” än deras?

    Tänk hur mycket kläder man hade kunnat få till priset av ett av dessa klädesplagg

      På shein hade du nog kunnat få ca 30 plagg för priset av baddräkten. Visst, polyester, slavarbete och fast fashion men ja, 30 plagg…

        Baddräkten kan vara från samma fabrik som Sheins grejer, det vet du om eller? Material och fabrik är inte vad som påverkar priset. Det är märket och marknadsföringen som avgör priset.

          Om du tittar in på Balmains hemsida så ser du i produktbeskrivningen att deras badkläder är gjorda i Italien. Tror knappast Sheins är det ?…

        Baddräkten består av:
        80% polyamide, 20% elastane

        Men, visst, det är inte polyester, utan polyamide – värt sina tusenlappar!

          Vad vill du en BADDRÄKT ska vara gjord av? Ekologisk bomull? Funkar säkert finfint i vatten ?

            Det var ett svar på kommentaren om att billigare kläder är gjorda av polyester…
            Men ???

              Var kanske inte optimalt att dra upp vad baddräkten är gjord i då eftersom material som funkar i vatten är minst sagt limiterande. ?‍♀️

                Bra att Sandra plastskor också funkar i vatten!
                Det betalar man ju gärna 6000 för!

                Ursprungligen var badkläder gjorda av ull: elastiskt och funkar lika bra i vått tillstånd.
                Kanske något att ta upp av lyxmärkena?
                Kaschmirbaddräkt, någon?

        Får ångest av att de finns de som beställer hem 30(!?) plagg. Hade aldrig velat få in 30 nya plagg i min garderob, och ännu mindre av plastskräp som håller 5 tvättar.

        Önska fler tog sig tiden att optimera sin garderob, hitta sin stil, satsa på tidlösa plagg (eller som passar deras stil) i bra material och kvalitet. Ta hand om sina plagg och laga de om de går sönder. Det ger en sån harmoni att ha en garderob där man gillar och vill bära allt och allt är uttänkt och matchas enkelt.

          Det är svårt om man viktpendlar mycket.. önskar jag kunde ha en liten garderob.

            Hmm.. Nu har jag inte det problemet men spontant känner jag att det inte är ett jätteproblem och att man enkelt skulle kunna forma garderoben efter det? Stretchiga material och plagg som även är snygga oversize när man går ner kanske. Gissar att pendlingen inte är 30kg och då kanske det är ok att saker är lite stora ibland och lite mer tight ibland? Att välja hållbara plagg som funkar år efter år är det väl inget som hindrar dig från?

            Det sköna är ju att ha relativt lite att välja på och bara saker man tycker om, så om viktpendlingen är så stor att du behöver två uppsättningar är det väl bara att plocka undan den ena som inte passar?

              Förstår inte varför det skulle va skönt med få valmöjligheter och lite kläder? Låter tråkigt för mig.

                Enkelt – Kvalitet över kvantitet.

        Hur är det förresten med Vero moda eller Vila? Har de bättre hållbarhet och miljötänk än H&M, lindex. För att jag tycker oftast att veromodas kläder har bättre kvalite och är lite dyrare.

          Samma skit. Läs på materialbeskrivningen istället.

    Kajjan och Stina skenar vilt just nu.
    Jag förstår att man med erfarenhet av ätstörningar har svårt att behålla kontrollen när det pratas övervikt, men de kan verkligen inte se nyanser.
    Jag har själv haft en ätstörning men jag kan ändå lyfta blicken och förstå att även övervikt har sina nackdelar.
    Just nu inne hos dem är det som någon sorts desperat förnekelse att personer, särskilt barn, kan behöva hjälp att gå ner i vikt, kan vilja gå ner i vikt, att det kan vara fel att inte låtsas om övervikt.
    Särskilt Stina med så stor plattform är helt rabiat mot skolsköterskor. Det kan inte vara lätt som utbildad vårdpersonal att behöva hantera hennes följare i verkligheten, som hon hetsar.

      Tack detta funderade jag också på igår när Stina postade något (igen) om faran med att påpeka övervikt. Alltså deras kritik verkar få ut på att det är farligt att prata med barn om högt BMI/att de måste ge ned i vikt/att de har för mycket kroppsfett, och jag förstår kärnan i kritiken. Men de ställer den faran mot faran att folk riskerar utveckla ätstörningar, kropps- och vikthets, till följd av att ex skolpersonal påpekar att ett barn har eller riskerar utveckla fetma i unga år.

      Alltså, JAG FATTAR Stinas argument, absolut. Men det verkar nästan ha övergått till en häxjakt mot alla som över huvudtaget påpekar det faktum att fetma är en hälsofara ur många aspekter. Alla i hennes kommentarsfält har dessutom blivit diskriminerade i vården trots att de ”faktiskt lever ett hölsosamt liv och har fel på sköldkörteln”. Väldigt många har garanterat problem med sköldkörteln/hormoner etc, men det minskar väl inte risken med fetma för det? Det kan stundvis kännas sjukt onyanserat.

        Jag tycker man borde lägga fokus på hälsa istället för ett barns kropp. Att påpeka ”du har för mycket kroppsfett” skapar enbart en känsla av att ”det är fel på mig” hos barnet. Och hur är det bra? Om barnet anstränger sig för att äta mindre socker och mer morötter och på nästa invägning inte har gått ner i vikt, vad gör det med självkänslan och självförtroendet? Pratet om vikt är inte det viktiga (no pun intended!), utan att uppmuntra till rörelse, smarta kostval och även göra det lätt för barnet att äta rätt (t.ex. alltid ha frukt hemma men undvika att ha en godislåda).

          Jag håller helt med, fokus borde definitivt vara på hälsa och rörelse. Jag upplever dock, dryga 30 år, att man i speciellt skolan men även i andra dammanhang har sen jag var liten pratat extreeeemt mycket om tallriksmodellen, frukt istället för godis, godis och läsk endast på lördagar, att man ska röra på sig på fritiden, rasten etc, äta grönsaker osv osv, under så många år nu (jar flera syskonbarn i förskole- och skolålder samt vänner som arbetar som lärare så har viss insikt i hur tugget går i skolan nu för tiden). De som är jämngamla med mig har barn i unga åldrar nu. Ändå står vi här med ökad barnfetma (och vuxenfetma för den delen) och bArn som äter på tok för mycket sötsaker och rör sig för lite. Fetma är en tveklöst den moderna tidens folkhälsosjukdom som medför en massa annan hälsorelaterad problematik. Hur ska vi få barn och tonåringar att förstå vikten (once again, no pun intended) av att äta hälsosamt och röra på sig när årtionden av sådana insatser visat sig ha begränsad effekt långsiktigt?

          Rörigt och Vet knappt vart jag vill komma haha. Känner mest uppgivenhet. Förstår båda sidor av lritiken dock och förstår absolut de som anser att man inte bör prata om vikt och fetma med barn, utan att det ska göras med vårdnadshavarna.

            Ja jag håller med dig, det är frustrerande. Jag är rädd att nästa steg är att operera barn (gastric bypass) på löpande band innan de ens fyllt 15. Det är ju enda effektiva sättet att gå ner i vikt på lång sikt… Om än inte utan biverkningar tyvärr.
            Det är svårt att anpassa sig till ett samhälle där man knappt behöver gå 100 steg per dag och har godis runt sig konstant…

              Va, nej det är inte ett bra sätt att gå ner i vikt. Man kan få bristsjukdomar av gastric bypass. Jag gick ner i vikt genom att äta färre men näringsrika kalorier, har hållit vikten och mått fysiskt och psykiskt bra i 20 år nu.

                Okej fast nu pratade vi om framtiden för barn med fetma. Vad gör man när information och samtal om hälsa inte hjälper? Fler och fler barn blir feta. Jag tycker inte det ska ignoreras men jag tycker heller inte man ska säga som någon och skrev ”du har för mycket kroppsfett till barn”. Det orsakar bara dålig självkänsla och försämrar relationen till kropp och kost. Men frågan är hur man i framtiden ska komma tillrätta med problemet. Jag tycker personligen INTE att gbp-operation är en lösning men inom vården vill man ha snabba resultat som håller så det skulle inte förvåna mig om vi är på väg dit.
                Det finns många studier som visar att gbp är en effektiv operation som ger långsiktiga resultat. Medan kaloriunderskott och traditionell bantning enbart ger långsiktig viktnedgång för ett fåtal procent av personerna som försöker gå ner i vikt.

                  Information fungerar dock. Fetma hos barn är ovanligt i de övre sociala skikten där föräldrarna är välinformerade om mat och hälsa.

                    Tror den stora majoriteten är tämligen välinformerad om näringslära idag, med vissa undantag såklart.

                    Dock kostar den bästa maten ofta både mer pengar, tid och ork och det är ju ingen hemlighet ett människor i övre samhällsskikt ofta har bättre förutsättningar att uppnå samtliga punkter.

                      Menar inte att en lägre socioekonomisk status rättfärdigar en slapp syn på barns hälsa, utan endast att jag tror skillnaderna i huvudsak har andra orsaker än bristande kunskap hos de grupperna.

                      Jag tror tvärtom att många i de lägre socialgrupperna faktiskt inte vet vad som är bra mat och faktiskt tror att de ger barnen bra mat.
                      Dagarna har 24 timmar för alla, så om kontorsarbetande medelklassmamman Mimmi har 60 minuter efter jobbet för att laga hemlagad middag till sina barn så har hemtjänstanställda arbetarklassmamman Sara också det.
                      Men Sara kanske inte är lika informerad om bra kost eftersom hon inte har vanan inne att läsa artiklar och lyssna på program om hälsa och mat. Mimmi läser två dagstidningar om dagen och följer med i nyheter om hälsa och mat. Sådant påverkar.

                Det är därför man gör insatser när de är barn. Man hjälper barnen med sunda vanor (desto tidigare desto bättre effekt). Inte för att barn ska gå ner i vikt utan för att avstanna viktökningen medan barnet växer på längden. Det ger en långsiktig effekt.

            Det måste börja med föräldrarna. Det är.i grunden föräldrarnas fel att deras barn lider av fetma. Det räcker inte bara att prata med barnet utan hela familjen måste bli involverad.

              Verkligen! Det är föräldrarnas ansvar, inte barnens. Är oerhört tacksam för att vi fick information tidigt och att bvc tog det på allvar. Mitt barn skulle ha bmi på 38 när hon var 18 om hon fortsatt följa sina kurvor. Hon är fortfarande gravt överviktig men hennes ISO-bmi har börjat gå ner (hon ligger på samma vikt men växer på längden).

            Men den ökande fetman är ju i de lägre socialgrupperna. Så information och utbildning fungerar uppenbarligen. Jag bor i ett typiskt medelklassområde och på låg-och mellanstadieskolan här – med ca 600 barn – finns inte ett enda överviktigt barn. Mina barn är större nu och under hela tiden de gick på de skolan fanns ett enda barn med övervikt! Hen var liksom känd som ”hen som är tjock” eftersom ingen annan var det. Så det är en kulturfråga.

              Läste ett reportage om en familj som fått hjälp med sitt barns övervikt och som berättade att de fått lära sig att ingredienserna står i storleksordning i innehållsförteckningen, så nu köpte de inte produkter där socker stod som någon av de tre första. Det fick mig ändå att tänka att det kan göra god nytta med information för det är ju sånt man tänker att ”alla vet”, men det kan nog bara dumt att utgå ifrån. Och väldigt enkelt åtgärd att lära ut sådant.

              Sen tror jag kanske de flesta med överviktiga barn vet sånt väldigt väl. Men inte alla uppenbarligen.

                Verkligen inte alla! Jag är själv högutbildad och ja övervikt har en stark koppling till socioekonomisk nivå). När vi fyllde i en matdagbok till dietist insåg jag hur mycket mat jag gett. Vi vuxna missbedömmer ofta hur mycket mat vi ska ge barn. Vi åt och äter ändå väldigt nyttigt men portionsstorlekarna var helt fel. Exempelvis gav jag min 6 åring 2 dl fil med en dl havrefras. En barnportion för henne skulle varit en dl fil och en halv dl flingor. Till mellis gav jag en macka och en frukt. En normal portion är en halv macka och en halv frukt. Visst är barnen hungriga får de en halv macka till men de behöver be om det. Men mängden de äter beror oerhört mycket på hur mycket vi vuxna serverar.

                Sen är det jätte skillnad på fläskkött och kyckling, yoghurtsås och bearnaisesås, äpple och bananer, grädde och matlagningsgrädde, listan är lång. Man kan verkligen äta allt men små justeringar gör jätte skillnad. Jag hade aldrig reflekterat kring det innan. Sen finns de dem som låter barnen äta massor med fika, läsk och godis. Men jag tror sällan det är där problemet ligger.

            Vi är inte skapade för stillasittande jobb och ständigt lättillgänglig mat i överflöd. Det ÄR svårt. Massor av vuxna lyckas inte, varför skulle barnen lyckas på egen hand?

            barn har väldigt olika medfödda egenskaper när det kommer till att t ex känna av mättnad och reglera kommande portionsstolekar där efter.

            I en del familjer kanske det fungerar att ha snacks hemma i kylskåpet, för barnen är måttligt intresserade. I andra kanske man får tänka på att inte laga favoritmaten flera gånger i veckan eftersom barnen överäter när det är gott. Då kanske man får laga mat så det blir lagom med en portion till alla, och sen erbjuda grönsaker om någon vill ha mer. Generellt sett tenderar föräldrar att överskatta hur mycket mat barn behöver få i sig.

            Jag tycker det är bra att man tar BMI redan på treåringar, eftersom begynnande övervikt ofta inte syns på små barn, men är lättare att åtgärda om man börjar tidigt. Det handlar inte om att man ska banta ner dem, det handlar om att för matglada barn kan man behöva skapa en värld som inte är minerad av saker de har svårt att avstå.

            Barn som lämnas själva med att hantera sin övervikt (vilket är vad som händer när vi lådsas som det regnar) mår sämre psykiskt än barn som får hjälp av sina föräldrar.

            För mig är det viktigaste att ansvaret ligger på föräldern. Det är skitsvårt att ta det ansvaret som barn. Och att vi mildrar skammen i samhället kring övervikt, för den försvårar bara för att hjälpa dessa barn.

            Sen tycker jag absolut inte man ska säga till barn att ”du är överviktig hejdå” och sen skicka hem dem. Då kan man lika gärna hålla truten. Utan man ska hjälpa dem med verktyg och ändra hela familjens vanor. Och inte skämmas, för det är inte säkert att man erbjuder ens barn särskilt mycket mer glass än i familjer med pinnsmala barn, utan precis som för vuxna finns det dem som klarar att ha en godispåse hemma och dem som inte gör det. För ett underviktigt barn kan det vara ett hälsosamt beslut att servera favoritmaten 5 ggr i veckan, men för ett barn som älskar mat kanske det är ett hälsosammare val att utnyttja glädjen och nyfikenheten till att upptäcka många sorters grönsaker och server pannkakor bara ibland.

            Det låter ibland som att skammen kring vikt på något vis skulle skydda oss från viktuppgång, men min tro är att det är precis tvärt om, skammen hindrar oss från att se saker nyktert, hitta lösningar ich bli motiverade. Jämför t ex hur många fb grupper det finns för föräldrar till barn som är SK selektiva med maten (äter för lite) jämfört med hur många som engagerar sig och delar tips kring barn som äter för mycket. Det finns inte ens trots att problemet är större? Om vi var lite mer avslappnade kring dessa frågor skulle vi inte förblindas av skam utan kunna vara mer konstruktiva.

      Jag förstår henne dock. Den här behandlingen av barn i unga år där det nämns om vikt och hälsa kan skada barnet mer än de tycks tro. Jag fick ätstörningar som barn och det var inte för att en skolsköterska sade någonting. Det var för att en kompis ringde varje morgon och triggade mig. Däremot vågade jag aldrig gå till skolsköterskan för hon hånade mig för att jag i sexan var plattbröstad och inte lika utvecklad som alla andra.

        Min skolsköterska sa att mina 53 kg till mina 160 cm gjorde mig mullig. Då var jag 11 år. Detta var på 90-talet. Tror inte att skolsköterskor uttalar sig på det sättet nu, känner några stycken och det verkar vara en helt annan miljö och ett annat tänk nu.

        Mitt barn är överviktigt. Skolsköterskan och vården pratar inte vikt med henne. De pratar de med oss föräldrar.

        Vi pratar mycket om vad kroppen behöver för att må bra. Att man behöver grönsaker för att kroppen ska må bra och man ska växa och bli stor och stark. Att godis är gott men för mycket socker inte är bra för kroppen men lite lagom gör inget utan är något man kan unna sig. Hur man lägger upp mat (en knuten näven kolhydrater, protein och grönsaker och är man fortfarande hungrig fyller man på med grönsaker). Sen att det är kul att röra på sig, mina barn vill gärna bli snabba och starka.

        Givetvis ska man inte prata övervikt med barn! Skolsköterskan får kontakta föräldrarna om barnet är under 16 år eller när det är man får tillgång till vård utan föräldrars samtycke.

          Sen äter ju vissa barn absurda saker varje dag. Läsk, energidrycker, donuts, godis, fika och annat är knappast något kroppen mår bra av oavsett vikt. Mina barn är drillade sen de var små att man äter frukost, frukt, lunch, mellis och kvällsmat. Fika och godis är sånt man äter på helgen. Skulle aldrig låta dem sitta på espresso house och fika varje dag. Inte bara för vad man fikar men även för att det inte är ett rimligt sätt att spendera pengar.

      Folk kommer vakna upp om 20 år och ifrågasätta varför vår tid förnekade att många överviktiga är det pga ätstörningar. Likt många idag ifrågasätter size 0-idealet som tidigare rådde. Att överäta är ju inte heller hälsosamt.

        Precis! Övervikt är ju ett modernt fenomen. Inte som att lika många på 1800-talet hade problem med sköldkörteln och blev tjocka pga det. Jag tycker det är viktigt att normalisera alla kroppar och tycker kroppspositivism är toppen, men vi ska väl ändå inte sträva efter att barn ska vara tjocka? Jag vill inte att Sverige ska bli USA. O det är skillnad på att vara överviktig och obes. Övervikt har många utan att det är farligt, men att vara obes är ju inte toppen någon stans.

        Tycker absolut att terapi med inriktning på stört förhållningssätt till kosten skulle vara något som frikostigt erbjöds inom vården. Inte för att det alltid hjälper till 100% gällande vikten, men för att ge självinsikt och förståelse för varför man har en så laddad relation till sitt matintag och hur man kan försöka ta sig ur jojo-bantningsfällan så smått.

          Terapi erbjuds väl alls som ber om det? Finns massor av KBT-terapeuter på vårdcentralerna.

            Det erbjuds om man har problem med depression, ångest och liknande men inte om man har övervikt (och nej alla överviktiga är inte automatiskt deprimerade).

              Fast det stämmer ju inte. Finns betydligt fler indikationer för att skriva remiss till terapi.

                Ja fast görs det? Remisser till dietist har jag drunknat i när jag arbetade på VC men till terapi var det inte alls lika vanligt på den indikationen.

                  Det är bara att be läkaren om en ?‍♀️ Tror att läkarna själva ofta föreslår dietist eftersom de antar att problemet är information. Det är det säkert I flera fall men tror att det betydligt oftare handlar om känsloreglering.

      Jag tycker de gör rätt faktiskt. De upplyser om hur besattheten av vikt skadar barns psykiska hälsa och relation till sin kropp/kost/motion. Har du själv erfarenhet av viktproblem? Av att vuxna skulla ”ta itu” med din vikt när du var barn?

      För det är fruktansvärt kan jag säga dig.

      Jag är idag fet, har BMI 33-34, och jag är fullt ut övertygad om att det beror på att all vikthets från vuxna när jag var barn har skadat mig för livet inklusive skadat min kropp. Jag låg en liten bit ”över kurvan” (vi snackar alltså 1-2 extrakilon, inget mer) och min mamma såg det som sitt stora projekt att lösa det så kallade problemet. Jag fick gå från matbordet hungrig, fick se mitt syskon (som var underviktig) äta glass och godis medan jag bara fick några äppelklyftor, och det som fastnade mest i mitt huvud var att det var FEL på mig. När jag kände hunger så var det fel, när jag åt för mycket för att stilla hungern så var det fel, när en tröja satt åt så var det fel…

      Jag lärde mig att mina kroppsliga signaler inte stämmer och det bästa jag kan göra är att gå emot dem. Det ledde till en livslång cirkel av att banta, släppa taget, gå upp i vikt, banta och gå ner, släppa taget, gå upp i vikt och sedan fortsatte det så om och om igen. Jojo-bantning at its finest. Automatiskt slår min hjärna på en röst varje gång jag äter, den rösten berättar om jag är duktig eller dålig, om jag gör rätt eller fel… Jag kan inte ha en normal och sund relation till mat. Och ja, jag har gått i terapi! Flera omgångar! Men jag lyckas inte omprogrammera de skador som min uppstod i min barndom. Jag kommer att boka in mig på gastric sleeve då jag drömmer om att kunna äta mig mätt på små portioner och äntligen slippa en oförstående omgivning som delar ut pekpinnar jag aldrig bett om. Men enligt mig är det största misstaget och övergreppet någonsin mot mig att vuxna började banta mig när jag var barn. Jag är fullt övertygad om att jag hade mått bra och varit mer eller mindre normalviktig om de slappnat av kring mina 2 extrakilon och låtit mig lära känna min kropp innan jag lärde mig hur man späker den.

        Jag har en liknande historia som din, Koala. Mina problem med maten började när min mamma kommenterade min viktökning och mitt utseende. Jag hade sedan stadigt ökande vikt och problem med ätstörning i många år.
        Idag är jag frisk! Helt frisk. Jag är normsmal, äter god mat men det tar inte över mina tankar. Jag kan pendla några kilon upp och ner, det ger mig noll ångest. Och det som gjorde skillnad för mig var att jag slutade tänka på mamma och uppväxten som orsak till mina problem. Jag tog liksom flera steg bakåt och såg mig själv. Jag såg att mamma gjorde vad hon trodde var rätt, det blev fel men det ligger långt tillbaka i tiden nu och jag är vuxen. Jag släppte taget om hela bagaget, så att säga, och började om. Jag bestämde att jag äter vad jag vill, när jag vill utan att må dåligt. Började fokusera på bra mat och sömn, träning etc men utan regler. Sakta men säkert blev mitt psyke friskare och jag kunde komma på mig själv med att INTE tänka på mat på en hel dag, förutom just vid måltider för att få i mig energi.
        Mitt råd är SLÄPP DET GAMLA. Acceptera att din mamma inte menade något illa men att det blev tokigt. Gå vidare. Du är vuxen och fri.

          Tack för tipset. Vad skönt att du mår bättre. 🙂 Jag har redan gått igenom det mesta av det där i terapi, som sagt. Ett problem är att min mamma fortsatt är likadan, varje gång vi ses kommenterar hon min vikt/kroppsform m.m. Det är svårare att skaka av sig fullt ut när man fortsätter utsättas för det.
          För ett år sedan gjorde jag som du, efter en misslyckad bantningsperiod med medicin som var aptitdämpande, och gick till en superbra nutritionist som förespråkar intuitivt ätande. Det blev bättre då vad gäller mitt förhållande till mat och jag slutade vara lika”besatt”, kunde förhålla mig bättre till aptit och hunger. Tyvärr ökade min vikt då med 10 kg på ett år eftersom jag jojo-bantat kroppen så mycket. Jag känner att den psykiska biten är bättre än den varit på länge och jag fortsätter jobba framåt, men än så länge tyngs jag tyvärr fortfarande av det jag utsattes för som barn. Jag hoppas jag kan släppa allt det bagaget som du säger men vet inte när och om det kan bli verklighet för mig.

            Även min mamma är fortfarande likadan men i och med att jag tänker att hon gör det hon tror är rätt, så kommer det inte åt mig längre. Jag accepterar att hon tror en sak, jag vet en annan. Om jag går upp några kilo säger hon som vanligt: har du blivit lite rundare?
            Ja, svarar jag och tar en bulle. Jag vet ju att det inte är ett problem för mig. Jag vet att hon får tycka att jag borde låta bli bullen. Allt detta är helt ok för mig! Hon får säga och tycka precis vad hon vill. Jag är en egen fristående person och får också tycka och göra vad jag vill.

        När jag var 16 år gick jag upp 6 kg. Alla mina mostrar, min syster, mamma, ja basically hela släkten tyckte att det var så Groteskt att jag gick upp dessa kg. De kalla mig ful, och fet (jag var inte ens överviktig) osv. Så det hände att jag började överäta istället och då gick jag ännu mer upp i vikt av självhat som de gav mig. I över 10 år höll de på med att attackera mitt utseende och vikt. Så det hände att jag till slut utvecklad ätstörning och bantade i flera omgångar i mitt liv. Blev ganska smal en period i mitt liv för att jag kände mig så stolt som åt så lite och tränade 3 dagar i veckan, vilket är helt sjukt, såklart fick min kropp nog och jag gick upp massor i vikt. Jag hade 31 i BMI och för nästan 3 år kontaktade jag en dietist som hjälpte mig enormt mycket med min självhat och viktnedgång. Är normalviktig idag och har bättre relation med mitt utseende och mat.

          Fy vad hemskt. 🙁 Fruktansvärt när ens familj beter sig så.

          Är det inte ganska normalt att träna 3 ggr i veckan? (Förminskar inte dina erfarenheter av en fruktansvärd familj).

            Mina tonåringar tränar fotboll 3-4 dagar i veckan och gymmar övriga dagar, det är högst normalt enligt mig. I den åldern har de extremt mycket energi.

              Ja alltså även för vuxna. Så länge man inte är småbarnsförälder och inte ens får gå på toa ifred.

            Ja alltså jag tränar 3 dagar i veckan idag med, menade att jag åt väldigt lite och samtidigt tränade. Det blev för mycket. Jag tog det som en komplimang då när folk började påpeka att jag blev för smal.

              Tack för förtydligander! Undrar om någon förstår våra kommentarer när vi har samma namn ?

                Hehe ja det unika namnet A ?? /E

            Alltså det var inte att hon tränade tre dagar hon menade var sjukt, utan att hon kände sig stolt över att hon åt lite och tränade vilket gjorde att hon gick ner. Extra absurt såklart när motivationen till det var andras elakhet och inte någon som kol från henne själv.

        Ät mat som får din kropp att utsöndrar hormoner så du blir mätt dvs fett och protein.

          Så tråkigt med oombedda råd.

            Så tråkigt oombedda recensioner av ens kommentar;)
            Istf att göra en gastric bypass med massa risker gav jag ett råd som inte går ut på att svälta. Du får tycks det är tråkigt.

              Men detta är ett problem – att överviktiga alltid dumförklaras. Jag har bokstavligt talat provat ALLT. Jag har räknat kalorier, tränat hårt, LCHF, paleo, viktväktarna, veganskt, Tim Ferriss 4 timmars diet, varit hos nutritionist, fastat, och till sist även injicerat liraglutid (givetvis via läkare). Jag vet enormt mycket om kost men att hålla mig till t.ex. LCHF går inte utan jag slutar upp i att jag återigen jojo-bantar. Jag är 35, känner min kropp väl, och jo jag har kommit fram till att jag antingen fortsätter vara fet (med risk att gå upp ännu mer), eller gör en gastric sleeve. Det är inte en metod som bör rekommenderas lättvindigt men jag har verkligen tänkt igenom mitt val, och jag har verkligen prövat ALLT. Så det är tröttsamt när vissa antar att man inte hört om just den metod som de älskar. De allra flesta överviktiga har redan testat det mesta och vi är less på oombedda råd som ändå inte kommer fungera.

                De flesta testar ju att svälta sig själva och kära stenhårt med lite kalorier. Har man dessutom testar så mycket olika metoder är kroppen jävligt stressad med högt kortisol.
                Statistik för gastric-operationer är inte jättebra och stor risk att du går upp igen om du inte kommet till botten med varför du överäter och gör ngt åt det. Hoppas du inte får brister, tarmvred och går ner.

          Svara aldrig på en fråga som inte blivit ställd är en bra tumregel.

            Då skulle det vara rätt tomt i kommentarerna här va?
            Frågade ngn vad man skulle skriva eller valde du att skriva om regeln själv?

        Fast det där händer inte idag! Säger inte att man inte ska dela med sig av sina hemska upplevelser. Beklagar verkligen vad du gick igenom och det är en viktig röst att lyfta. Men vården idag fokuserar på hälsosamma förändringar för hela familjen. Jag har ett barn som är normalviktigt och ett som är överviktig. De ska äta samma mat och röra på sig lika mycket. Det handlar om sunda vanor. Man gör inte skillnad på barn inom en familj.

          Låter annorlunda hos Stina Wollter och My Westerdahl som har vittnesmål på att det tyvärr händer även idag. Men jag hoppas det är få som råkar ut för sådant

            Då hoppas jag att man gör en anmälan till den som är verksamhetsansvarig! Sen är man som förälder ansvarig för sitt barns vård. Jag är oerhört tydlig med att ingen pratar om vikt med mina barn. Har fått svaret att de inte arbetar på det sättet oavsett. Jag har pratat med skolsköterskan och följt med mitt barn vid flera tillfällen.

      Fetma är så dåligt, lite övervikt är det inget fel på, då kan man fortfarande må bra, men fetma kan ingen må hra av. När feta människor säger att de är lyckliga och mår bra då tror jag inte på dem. Har själv varit smällfet 100+ kg och fy så dåligt man mådde, ont i kroppen, värkte överallt, andfådd av minsta lilla, lättirriterad, svajigt psyke, osv. Jag vägrar tro på att folk med fetma kan må bra. Inte när det handlar om fetma. Jag hade ingen sjukdom som gjorde att jag blev fet, jag sket bara i att träna och äta bra, var lat och matglad/glupsk, satte inga gränser för mig själv, livet var en matfest varje dag ungefär.

        Stämmer bra. Jag har också varit rejält tjock och kroppen är helt enkelt jobbig när man har stor mage, lår som skaver mot varandra, så många saker blir tunga och svåra.
        Jag var precis som du tjock på grund av ren och skär överätning.
        Jag förstår så väl alla som vill hjälpa feta att gå ner i vikt för det är verkligen negativt för en individ att vara fet.
        Detta tycker jag Stina missar. Att övervikten faktiskt innebär ett lidande i sig, även om inte en kotte säger något elakt eller pressar en att gå ner i vikt.

          Haha som om en person med kraftig övervikt bara har lår som skaver mot varandra? Nej

            Hur i hela friden läste du in det?

            Jag förstår inte vad du menar. Tjocka lår skaver mot varandra på ett helt annat sätt än smala, ja?

      Mitt barn är överviktigt. Skolsköterskan och vården pratar inte vikt med henne. De pratar de med oss föräldrar.

      Vi pratar mycket om vad kroppen behöver för att må bra. Att man behöver grönsaker för att kroppen ska må bra och man ska växa och bli stor och stark. Att godis är gott men för mycket socker inte är bra för kroppen men lite lagom gör inget utan är något man kan unna sig. Hur man lägger upp mat (en knuten näven kolhydrater, protein och grönsaker och är man fortfarande hungrig fyller man på med grönsaker). Sen att det är kul att röra på sig, mina barn vill gärna bli snabba och starka.

      Givetvis ska man inte prata övervikt med barn! Skolsköterskan får kontakta föräldrarna om barnet är under 16 år eller när det är man får tillgång till vård utan föräldrars samtycke.

        Låter sunt, att de främst pratar med er vårdnadshavare eftersom det är där problemet ligger (eller i vart fall där problemet inleds, är min uppfattning).

          Det är ju föräldrarna som är ansvariga för sina barn. Det är inte så att barnen vaknar upp en dag och är överviktiga. Det är föräldrarna som lagar och ger barnen mat och sätter upp gränser och ger barnen sunda vanor. Hemskt när det ansvaret läggs på barn.

      Tror inte de mår så bra. Det är liksom antingen tjock och älska sin kropp eller så är du ätstörd och dum i huvudet. Faktaresistent och rasar mot cancerformen som skriver att fetma ökar risken för vissa cancertyper pga av hormonrubbningar och inflammationer som triggar cancerceller. Varför skulle de hitta på det? För att de vill att folk ska få ätstörningar eller för att upplysa om faror. Älskar man sig själv och sin kropp ger man den väl bra förutsättningar eller åtminstone är medveten om konsekvenser. (Å självklart kan du drabbas av cancer ändå, det säger inte Cancerfonden ngt om).

    Instickare om My.
    Hur tokig känns det inte att hon fejkar migrän men ligger på sjukhus och spelar in ett samarbete från sjukhussängen?
    Hon försöker dölja att hon ligger på sjukhus men säger sig vilja vara öppen med hur hon mår.

      Kommer aldrig förstå hur hennes följare kan hylla henne!
      Dem måste vara sjukt blåsta!

      Varför ligger hon på sjukhus?

        Bra fråga.
        Om hon inte vill att folk ska spekulera kan hon ju antingen skippa samarbete från sjukhussängen eller bara skriva ut att hon behöver en paus och bli frisk en tid.

        Det här blir bara jättemärkligt.

          Medömkan och nyfikenhet från läsarna = mer kommentarer.

      Jag tror ändå att hon vill att vi ska se och undra. Det är väl typiskt henne (och andra influencers) att locka besök så.

    Jag tycker 500kr är dyrt för en klänning ?

      Det tycker nog fabriksarbetarna som syr klänningen också tyvärr.

        Tack för att du skrev det jag tänkte. Känner med fabriksarbetarna som ska sy all fast fashion.

      Hur tror man att 500 kr ska kunna stå för: lokalhyra, driftkostnader och butikspersonalens löner, plus marginal för vinst. Lokalhyra, driftkostnader och löner på företagets huvudkontor, plus marginal för vinst. Transportkostnader från logistikhub till butik, plus lön till lastbilschaufför, plus marginal för vinst. Transportkostnader från fabrik till logistikhub, plus lön till lastbilschaufför och fraktfartygspersonal, plus driftkostnader för fraktfartyget, plus marginal för vinst. Alla kostnader fabriken har med lokal, driftkostnader, personal, utrustning och material, plus marginal för vinst.
      Någonstans i det här ledet behöver många betala för att ett klädesplagg ska kosta mindre än 500kr.

        en klänning ska självklart inte täcka allt det?

          Du förstår ju tänket. Eller?

          Skulle du själv sy en klänning med tyg från tygaffären:

          – du behöver minst ca 2m tyg, ett billigt tyg går på ca 200kr/m = 400kr (till Kenzas klänning har det lätt gått det dubbla)
          – extra detaljer: dragkedja, knappar, band etc – lågt räknat = 100kr

          Vad tänker du att du skulle vilja ha i timlön om detta var ditt jobb?
          Inte under 200, kanske?

          Är det en superenkel klänning klarar du kanske att sy på ett par timmar, fler detaljer, tillpassning etc gör att det fort går en dag eller två = 400 – 3000kr.

          Skulle du sen packa och skicka den så går det snabbt ett par hundra i tid + material + frakt.

          Så någonstans mellan 1000 – 4000 i ”kostnader”.

          Självklart är delar av detta effektiviserat i textilindustrin och tyg köps en gros till lägre priser, men varför det skulle kosta en tiondel eller mindre i handeln tänker du?

          (Då skall det också täcka kostnader som 11:07 räknar upp: lokalhyra, maskininvesteringar, lön till ägare, butikspersonal i tillägg till den som konkret sytt etc etc.)

          Nej, inte precis allt såklart. Men det ska absolut täcka sin del i det hela. Även fast en enda klänning är en liten, liten bråkdel i det stora hela så är ändå den lilla bråkdelen en hel del med tanke på vilken extrem summa det handlar om när man slår ut alla kostnader.
          Eller vad menar du ska gå in och täcka kostnaderna?

          Vad tror du ska täcka kostnaderna?
          Det man tillverkar och säljer, eller nån sorts magi?

    Vilka summor de spenderar och detta var bara för ett plagg eller ett par skor.
    Bianca har så mycket kläder att hon inte behöver tvätta på månader utan att det märks i garderoben. Helt galet! Influensers är verkligen en dålig förebild på alla sätt och vis.

    Victoria Törnegren känns som världens tråkigaste människa.. Har sett hennes vloggar så tycker att hon är ganska härlig och flummig, helt olik som man tror att hon ska vara. Men på instagram är hon så fruktansvärt tråkig och hela hennes liv känns anpassat efter hennes flöde, hennes barns kläder tex och att hela familjen alltid ska matcha. Så stela och tråkiga photoshoots dem har jämt!

      Ja, hon behöver verkligen slappna av när det gäller hennes flöde. Man kan nästan ana hur mkt ångest hon har för att få det där ”perfekta” flödet med matchande outfits i svartvitt. Var lite spontan och lägg upp en bild utan att behöva planera outfit och location flera veckor i förväg…

        jaa! som när hon drog med en stor svart tyllklänning till paris typ mitt i vintern för att ta en bild med dem på, helt galet

        https://www.instagram.com/p/CXszff1om6h/?igshid=YmMyMTA2M2Y=

    Texten till Victoria och Kenza verkar ha blivit lite förväxlat!

    Jag hoppas för Sandras skull att hon inte råkar ut för samma sak som jag – att fötterna växer efter graviditeten. För min del hände det typ 1,5 år efter att jag fött barn, då började jag inse att jag gått från att ha strl 39,5 till nästan 41. Så alla skor jag haft tidigare är helt enkelt för små!

      Köper man ett par skor i plast för så mycket har man nog råd att köpa nya om de blir för små ?

      Alternativt att hon är en normal person som provar skorna innan hon köper dom,

    Jag gissar på:
    Sandras skor 6000kr
    Victorias baddräkt 4000kr
    Kenzas klänning 3800kr
    Saras väska 4000kr
    Biancas klänning 8000kr

      Imponerande nära!

        Blev nästan imponerad av mig själv, man kan ju tro att jag själv shoppar i dessa prisklasser ?

    Det står på produktinfon att handväskan är tillverkad av pony hair… ?

    Sandras skor är så gulliga!

      Så stört att köpa plastskor för 6000 kr

    Men fyfan vilket tröttsamt inlägg. Vi som tjänar mer, har råd med mer. Punkt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.