Dasha Girine om pengar och föräldraskap

Dasha har haft en frågestund på Instastory, och jag tycker den är befriande att läsa.
Hon verkar ha en avslappnad inställning till sitt och Douglas föräldraskap, men är samtidigt ärlig med att även hon bryter ihop ibland när det är Actimel överallt. 🙂
Vid en första anblick trodde jag att Dasha hade gått ut i köket till ett kakpaket som visat sig vara tomt, men så verkar inte ha varit fallet.
Det var då för väl…
Hon avslöjar även att hon fakturerade för 220 000 kr förra månaden, som svar på frågan om hon behöver få pengar av sin sambo.

Ni småbarnsföräldrar, vad tycker ni om Dashas svar? 
Håller ni med mig eller är ni av en annan åsikt?

73 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Trodde ungen hette Actimel… tyckte det var lite udda 🤣

      ”när det är Actimel överallt ”, trodde det var att ungen härjade runt…

      Vet inte om det är så mycket mindre udda än Atlas och Cosmos ändå. :p

        Perfekt namn till trean!
        ”Atlas! Cosmos ! Actimel! Det är maaaat!”

    Tycker Dasha verkar så sansad och härlig. Fin mamma och ger mycket tid åt sina barn. Hon gillar kanske flärdfulla saker men verkar ha fötterna på jorden och veta hur man jobbar för att nå dit man vill.

      Håller med! Hon är mycket med barnen, prioriterar dom och hon och Douglas verkar så kära i varandra. Japp jag är avis!

    Folk verkar ju ha svårt att förstå att det inte är antalet följare utan engagemanget hos följarna som gör att de kan ta ut mer för samarbeten.

      Nja båda är relevanta och mätandes KPI:er

    Det är så deppigt med föräldrar som beskriver sina barn som trotsiga. Det handlar inte om trots och vägran. Beteendet är bara ett uttryck för att barnet försöker navigera genom livet och göra det begripligt. ”Hur långt får jag bestämma själv och var tar mammas bestämmanderätt vid?” Och att mamman i det här fallet serverar ny middag när den första inte passar är ett ypperligt exempel på att hon har svårt att dra en rimlig gräns. Det är inte barnet som kör med henne, utan hon som låter sig köras med. Gränssättning som görs med empati och kärleksfullhet är en grund för att barnet ska lära sig om hur relationer och livet fungerar.

      Lätt att säga när man inte har barn. Det är absolut ett rimligt resonemang som du beskriver men som Dasha beskriver så är det inte lätt med barn som testar alla Gränser när man själv är trött osv är sjukt jobbigt och då kan jag absolut se att man säger att barnen är ”trotsiga” även om jag tror att de flesta föräldrarna förstår varför barnen är det. Tror alla föräldrar någon gång i ren trötthet ger barnen det de vill ha, ”hur fel det än är”.

        Jag har barn och stämmer helt in i vad M säger. Om barnen får utbrott på det jag serverar behöver de inte äta, men skulle aldrig ställa mig och tillaga en ny rätt bara för att (om jag vet att det är helt rimlig mat som barnet äter)

        Det handlar också om personlighet hos barnet, utveckling mm. Och hur vi hanterar det.
        Jag håller med M. Och jo jag har flera barn.

      Ja, helt galet att laga en ny maträtt!

    ”Trotsiga barn är trygga barn”, ja då har jag världens tryggaste unge 🙃🙃
    Nej men jag håller med henne i det mesta hon säger.

      Det stämmer absolut inte. Dock stämmer det att barn visar känslor när de är trygga. Trots är en annan sak.

    Tycker hon verkar vettig i sina svar. Vet inte vem det är så hur hon är i övrigt har jag noll koll på

      Håller med dig! Blev faktiskt glad över hur vettiga svar hon gav till skillnad från många andra influencers.

    Fakturera 220 000 ≠ tjäna 220 000. Men fortfarande ruskigt mycket pengar på en månad.

      Jag tänkte på samma sak. Hon får ju inte 220’000 kr rakt ner i fickan. Skatt, sociala avgifter etc ska ju betalas in. Jag tror ca hälften försvinner iväg om jag minns rätt. Bra inkomst men inte extremt på något sätt.

        Hon kan ta ut en lön på ca 120 k eller skatteplanera och ta ut mindre. Absolut en jättebra lön!

        Är inte 120 tuss i månaden en extrem lön??

        Ja precis, sen kan man väl tänka sig att en del övriga utgifter också ska täckas av det hon fakturerar. Ex. utrustning/material, resor, lokalhyra, boende, abonnemang lön till anställda etc. Men ja hon kan nog fortfarande ta ut en bra månadslön.

      Nej men tillräckligt mycket för att ens kille inte ska behöva försörja än ändå.

    Är det en stockholmsgrej att alltid skriva bebis i obestämd form i stället för bebisen? Man skriver väl ändå ” inte skadar bebisen” inte ”inte skadar bebis”?

      Samma sak när folk skriver ” jag ska hem till han, jag älskar han” när man tar upp det så kommer folk med kommentarer som ” det är skrivet på dialekt”.
      Rikssvenskan börjar bli Riksdialekt.

      Eller när folk och företag blandar svenska och engelska. ” Söt unicorn tröja passar alla” det ser bara knasigt ut och att det ser ut som att vi inte har ett svenskt ord för enhörning.

        Jag tycker att dialekter är charmigt och så länge man inte skriver på obegriplig bondska så tycker jag inte att det gör något. Speciellt inte i en personlig blogg. Annat så klart i en mer formell text. Men sådan är jag, jag uppskattar och vill bevara dialekter i alla former.

        Själv är jag från Norrbotten och är själv skyldig till ett flertal ”han” som jag helt enkelt inte märker av när jag skriver i farten.

          (Och jag skriver rapporter mest varenda dag i mitt arbete men då håller jag mig från dialekter och har klarat mig bra i livet trots att min dialekt kommer fram i andra skrivna sammanhang.)

          ”obegriplig bondska ” Jag som östgöte tog direkt åt mig av den meningen hahah

            Haha jag hade mer min farmor från Överkalix i åtanke när jag skrev det 😅 men ja, det finns obegripliga bondskor (?) överallt. Och det hoppas jag att vi kan bevara även om jag tror att det nog dör ut med någon generation.

          Anonym 13:17
          Dialekter är mysiga att lyssna på och att prata.
          Det blir problem när man skriver på dialekt, skulle jag skriva på min dialekt så skulle folk tro att jag har fått en stroke på fyllan. 😅

            Fast enstaka ord eller uttryck på dialekt är väl inte så hemskt om någon använder i en personlig text tycker jag.

          Jag tycker också att man bör skilja på hur man skriver kommentarer på en blogg, eller sms till en vän, och hur man skriver sin doktorsavhandling (det har vi ju alla gjort här, am I right?!).
          Det behöver inte vara så himla seriöst att kommentera på ett inlägg om en ny klädkollektion, däremot kan jag reagera på hur dålig svenskan är i dagstidningar idag. Kan se märkliga syftningsfel och liknande ganska ofta, gärna när det skrivs t.ex. ”Här ses Bianca på Elle-galan tillsammans med hennes mamma Pernilla”. Det har blivit så vanligt så jag tänker att snart ser ingen hur fel det är…? Som sagt, jag hade inte brytt mig om det blev fel i ett sms, men tidningar, böcker, vetenskapliga artiklar, då kan de väl gå en kurs om de inte behärskar skrivregler?
          Samma tänker jag med dialeketer, helt okej i kommentarer här eller sms, men herregud, Sydsvenskan bör ju kanske kanske inte skriva att någon ”blivit bestulen på sin rullebör fylld med jorbär”…? 😉

            Jasmine
            På Aftonbladet är det väldigt ofta som det står fel i rubriken. Ibland undrar jag om de kör allting i Google translate.

            Det är en intressant fråga Jasmin, jag känner mig som en tant när jag korrar yngre kollegors texter!

        Det där med unicorn har gått förbi mig. Mina syskonbarn på 3 och 4 år kallar enhörningar för unicorn och detsamma med alla deras vänner. När bytte vi ord på det och varför fick inte jag det mailet?

          Hahaha! Jag fick inte heller det mailet! 😀

        ..som särskrivning, om man nu ska va sån 😏

      Nope, det är inte en Stockholmsgrej.

      Jag förstår att paret tjafsar om allt som rör bebi om hon kallar den för bebi, jag skulle inte heller kunna hålla sams med en sån person.

        Försök hålla sams med någon som kallar sina husdjur för pälsbarn. Eller ännu värre, pälskling.
        Eller ännu, ännu värre: Hundbarnbarn

          Pälskling kan vara det värsta ord som finns!

      Just bebis har jag dessvärre sett på engelska också. Trodde det var nån ”gullig” Sverigegrej men tydligen finns det de som skriver ”baby is hungry” också.

      Nej inte en Stockholmsgrabb.. Jag känner mer att det är en småstadstjej. Eller ”mamma är min identitet-grej”. Och att man inte är så smart/pluggat mycket.

        Grabb och tjej ska båda vara grej här.. autocorrect..

    Nej alla tjaffsar. Jag och min sambo har varit tillsammans i 11 år. Ett barn på 2 och vi har bråkat en handfull gånger och tjaffsar väldigt sällan. Så trött på ”i en sund relation bråkar man”

      Kanske har med antalet år man har varit tillsammans också? Jag har varit tillsammans med min sambo i 21 år, har tre barn tillsammans och det var stundom ganska turbulent där i början. Numera bråkar vi aldrig.

      Beror kanske på vad man menar med ”bråk”. Jag tror att en del räknar in det jag kallar diskuterar, tjafsar, tjatar, vara oense, inte kunna komma överens osv i att bråka.

      Men ja, i en sund relation ska man kunna lufta det dåliga också och inte hålla med varandra. Kalla det bråk eller tjafs eller vad man vill.

        Det tror jag nog. Har kompisar som ”aldrig bråkar” fast de enligt min definition bråkar 2 ggr om dagen när jag är med dem.

        Tror egentligen inte det säger jättemycket om relationen, varken bra eller dåligt (så länge man inte bråkar väldigt mycket/ destruktivt). Utan kanske mer om vilken typ av personer som ingår i relationen.

      Hon sa väl just det, att alla tjafsar? Eller missade jag att hon skrev att det är sunt att bråka? Svårt att läsa all text så här tycker jag.

      Håller med. Jag och min man bråkar 2-3 gånger per år. Skrik, gap osv. Sen sitter vi och pratar om bråket och hittar lösningar. Bråkar sällan om samma saker.
      Dock så kan man ju tjafsa utan att det ska eskalera till ett bråk. Tjafsar väl varannan vecka om vardagssaker/barnen men när vi är klara då går vi vidare och gör ingenting stor grej av tjafset.
      Känner folk som gör slut och har stora bråk varannan vecka. Inte hälsosamt…

      När man tror att man själv är normen…

      Nej.
      Sambo sedan nio år och aldrig ett tjafs, bråk eller kalla det vad du vill. En gång himlade han med ögonen åt nåt jag sa, då fnös jag tillbaka och sen var det inget mer med det. Varför skulle det vara så självklart att bli osams?

        Antagligen är det så att en av er (skulle tro han) är konflikträdd och inte står på sig utan låter den andra få viljan genom. Bruka vara så hos par som aldrig är osams.

          Tack för den fina analysen. Skulle visserligen säga att vi är överens i mycket men annars konstaterar vi att vi tycker olika och så gör vi inte mer av den saken.

          Man måste skrika åt varandra åtminstone en gång i veckan ANNARS ÄR MAN KONFLIKTRÄDD! Vuxna människor, ja jävlar.

        Det är väl inte konstigt när man umgås med andra människor överlag att man tycker olika. Med vänner dock så kan man ju dra sig undan och behöver egentligen inte bråka eftersom man inte behöver umgås. Men när man lever ihop måste man ju konstant ta beslut som kommer påverka båda och ibland är det svårare att hitta en kompromiss. Visst kan man ta ert steg tillbaka och diskutera lugnt och båda förstår varandra och man hittar en lösning. Men ibland kanske skillnaden i hur man ser på saker är för stor och man kanske är under tidspress eller allmänt trött, faktiskt inte konstigt att det kan bli tjafs, precis som på en arbetsplats eller vad som helst.

        Kanske tycker ni väldigt lika (vilket kanske inte alla ens eftersträvar i en relation), din partner kanske inte visar känslor utåt utan håller med för att undvika bråk eller så har ni fixat en livsstil som ger möjligheter att undvika bråk (tjänster om ingen vill göra ett jobb, ekonomi nog att båda kan få sin vilja igenom). Men om du försöker se andra par som två individer med egna åsikter och viljor och vardagens beslut så förstår du nog varför det kan uppstå tjafs. Men visst, ”de flesta bråkar” kanske är mer korrekt.

          Ja och det var egentligen bara din sista mening mitt inlägg handlade om. ”Inte alla par” osv 🙂
          Med det sagt, vi har under alla våra år inte hittat något värt att riva upp världen för. Stor kompromissvilja utan att för den sakens skull känna sig överkörd. Spelar det någon egentlig roll om vi bor i X eller Y när allt kommer omkring? Om köket är beige eller grå? Om middagen är kött eller fisk? Jag hävdar nej.

            Nej alla är ju olika i hur viktigt saker och ting är och tja, en del personer är i min mening klart överdrivna i att få sin vilja igenom vad gäller allt och onödigt konfliktbenägna.

            Sen är jag övertygad om att i de flesta fall där det ”småtjafsas” hela tiden finns en större konflikt i bakgrunden som gör att smågrejer blir större och det är ju inget som ska normaliseras, även om det på ytan kanske inte verkar så allvarligt.

            Men ja, inget konstigt om det blir konflikt då och då heller i situationer där man faktiskt inte kan kompromissa eller där känslor blir stora pga stress, trötthet etc.

      Tjafsa är ju inte bråka.

      Bråkar eller tjafsar aldrig någonsin med min man. Gifta 20 år 3 barn

      What was your secret 🥸

    Återigen, små barn trotsar inte. Även om det definitivt känns så.

      Vet att jag en gång nämnde högt att det inte finns någon trotsålder bara självständighetsfaser och fick tillbaka hånskratt och ”vilket jävla påhitt” 🙃

      Potato potato

        😂 Eller hur? Håller med.

        Nja, det tycker jag väl inte. Att trotsa betyder ju att man vet vad som är rätt, men gör aktivt tvärt emot för att vara elak. Alltså att man aktivt väljer att göra ”dumheter” och försöka provocera fram en reaktion. Om man ser så på barnets beteende/handlingar är det ju klart att man blir förbannad och lättare skäller och gormar. Men om man ser det mer som att barnet undersöker och försöker lära sig är det lättare att ha tålamod och inte slita sitt hår i förtvivlan för att man har ett ”olydig barn”.

          Min unge tittar mig rakt i ögonen och fortsätter slå sin lillebror efter att jag sagt ifrån. Hon är självklart medveten om att hon inte får slåss. Är det inte trots? Självklart i form av att testa gränser och se vad som händer om man inte lyder, men det måste väl fortsatt benämnas trots?

            Ja men ovanstående är en person so säkert inte gillar att ordet ”nej” sägs till barn också så…

    🐺🐰🐶🐻

    OT, någon som vill hjälpa till med namnunderskrift? För att bekämpa uppfödning av djur som lever under vidriga förhållanden för att människor vill ha deras päls.

    https://www.djurensratt.se/eci

      Done!

        Tack! 👍

      En självklarhet att skriva på ✅

    Dasha Girine säger att hon fakturerar över 200 000kr per månad blir ju himla märkligt när hennes bolag omsatte 677 000kr 2020.. alltså ca 50 000 per månad.. vad har hon gjort med hennes sociala kanaler för att nu kunna fakturera 150 000kr mer per månad? Hon är knappt aktiv på Youtube längre och knappt några samarbeten på Instagram, någon som kan förklara hur dettagår ihop?

    Samt någon som vet varför hon startar upp nya bolag som hon sedan likviderar? känns väldigt suspekt hela biten kring hur hon håller på..

      När man frilansar går det ju lite upp och ner med intäkterna, en månad kanske man inte fakturerar något alls och en annan månad en hög summa.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.