Nina Glimsell om sin förlossningsskada

Nina Glimsell födde sonen Phoenix för fem veckor sedan och har nu haft en frågestund på Instastory om sin förlossning och tiden där efter.
Bland annat berättar hon om den förlossningsskada hon drabbats av pga bebisens stora huvud, och hon skriver vidare att hon kommer vara helt öppet med allting som handlar om den. Förhoppningen är att det ska kunna hjälpa någon annan efteraom hon själv inte visste vad det var. Hon tycker inte man pratar om sådant alls och ska göra sitt bästa med att dela tips och info, för att ingen ska känna sig ensam om man drabbas av detta.

Jag visste inte riktigt vad en sfinkterruptur var, så jag googlade.
Wikipedia beskriver det så här:

Analsfinkterskada eller analsfinkterruptur (ofta bara sfinkterskada)innebär en skada eller spricka i kvinnans underliv mellan slidan och ändtarmsöppningen (i det så kallade perineumområdet). Det är en allvarligare form av de vanligare förlossningsbristningarna. Denna typ av skada kan uppstå i samband med vaginal förlossning. Svårighetsgraden kan variera mellan lindriga skador till att de som ger upphov till livslånga svårigheter och symptom som analinkontinens. Lindriga skador på huden uppstår ofta och läker av sig själva. De kan uppstå utan att någonting felaktigt skett under förlossningen, medan allvarligare bristningar behöver sys och ger inte alltid symptom förrän en tid efter förlossning.

294 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    FÖDER ALDRIG BARN VAGINALT! ?
    Varit bestämd med det sedan jag var 12. Något snuskigt med att mannen ska stirra in i firty och kvinnan skrika. I dont get it, vi bestämmer över vår egna kropp! Pönkt!

      Om han står där för att stirra in så är det en väldigt märklig man ….Tror både kvinnan och mannen har fullt upp med att tänka på annat i det ögonblicket. Barnet exempelvis

      Har fött två barn och aldrig ägt min kropp som då. Inget stirr, inget skrik.

      Löjligaste jag hört.

      Bor du i Sverige när du ska föda så är det absolut ingen självklarhet att du får välja..

        På vissa ställen måste man tyvärr stånga sig blodig. Som tur är kan man ibland komma runt hårda läkare genom att kräva second opinion eller skriva sig i annat landskap och få beslutet prövat där. Finns ökända ställen t.ex. Östra i Gbg. Har sett kvinnor erbjuda sin adress till andra kvinnor så de kan få beslut i Skåne eller Sthlm istället. Hemskt att det ska behövas.

          Ja verkligen hemskt det ska behövas. Jag vägrade vaginalt, fick kämpa lite men sen så blev det ett akut snitt.

          Min läkare där för 11 år sedan sa att ingen kunde tvinga mig föda vaginalt. Att de försöker övertala en, och man blir skickad till psykolog osv men att ingen kunde tvinga mig.
          Jag vägrade även psykolog, sa att de inte var nån idé.

          Så kvinnor där ute, stå på er om ni verkligen inte vill. Det är er kropp och borde vara en självklarhet.

            (Att det blev ett akut snitt kunde jag såklart inte påverka, blev sjuk så de var tvungen till ett akut snitt).

        Jo !!! Du har rätt att stå på dig och vägra vaginal!
        Säg det på inskrivningsmötet. Berätta att du kommer välja abort annars . Se till att få ett tidigt möte . Låt allt handla om detta från första stund.
        Om du vill ha ett snitt så får du ett snitt .
        Fattar faktiskt inte hur man kan välja vaginalt .

          Menar med min kommentar att ”tyvärr är det ingen självklarhet”
          Sjukt ändå att det är 2022 och kvinnor får inte välja.

      Vilken man stirrar in i muffen? 🙂

      De har ju fullt upp med att stötta kvinnan för bövelen. 😛

      OKEJ! INGEN BRYR SIG! Men har du en man som bara kommer stirra dig rakt upp i fiffi eller i ditt snitthål kanske du ska se sig om efter någon annan som följer med på din förlossning.

      När jag förlöste min dotter hade en hel armé kunnat stå och stirrat på min muff jag hade inte brytt mig ?, alldeles för upptagen med smärtan

      Då får vi hoppas att du aldrig blir gravid eller att du har råd att betala för ett kejsarsnitt privat. Vi skattebetalare ska inte behöva betala för dina fixa idéer.

        Det kanske är jag som tänker märkligt men om jag får välja vart mina skattepengar går till så känns förlossningsvården som ett utmärkt alternativ. Varför skulle ett kejsarsnitt kosta dig mer än en vaginal förlossning tänker du?

        Lilla snärta, vadå fixa idéer. Varför ska vi kvinnor ens behöva ha ont

      Behöver du inte heller iom guds gåva till kvinnan planerat KS bästa som hänt universum o kvinnan ffa.

    min största mardröm att det ska hända mig!! verkligen så pass att man funderar på att inte skaffa barn pga sådana skador som kan hända ?

      Så klart kan man inte påverka om barnet har väldigt stort huvud eller om det sker en komplikation. Men jag har väldigt bra erfarenhet av barnmorskor som guidar under förlossning och vet precis vad hon själv, och jag, ska göra under kryssandet för att minimera risken för skador!

        Var också jätterädd för det! Skulle dessutom föda två stycken efter varandra, så risken var verkligen stor (enligt mig själv). Men jag minns verkligen hur måna barnmorskorna var om det här utan att jag ens sa nåt om det själv. De var SÅ noga med när man skulle pausa och sa uttryckligen ”krysta INTE nu” flera ggr trots att huvudet var typ halvvägs ute o det enda man ville var att få ut det pga smärta. De la också en handduk med varmt vatten (kändes det som?) över hela området vid flera tillfällen vilket jag upplevde som nån sorts förebyggande grej. Blev bara en mini-bristning på huden som inte ens behövde sys. Kanske lite tröst i det hela!

        Hmmm…. Har fött 2 barn. Första förlossningen extremt traumatisk. Tog nästan 3 dygn och bebis var livlös så blev inlagda på intensiven. Andra var enligt normen ”en snabb och bra förlossning” men jag slås ändå över jävla ont det gör att föda barn??? Kan tänka på det ofta och häpnas över att man låter kvinnor lida så när de ska föda barn? Ja, jag är för starkare smärtlindring och tycker det är ett skämt vad man tvingades genomlida… ?

          I Tyskland får man det. Tjoho! Hade dock en traumatisk förlossning ändå men fan vilket team jag hade hos mig. Blev klippt och allt och bara körde på det de sa.

            Jag är övertygad om att om män födde barn skulle kejsarsnitt vara standard. Helt sjukt att det är 2022 och kvinnor fortfarande förväntas genomgå denna tortyrliknande upplevelse varje gång man vill utöka familjen… och dessutom riskerar skador som inte ens är ovanligt förekommande. Evolutionen har gjort människobebisars huvuden för stora för vår vagina, så egentligen borde via inte föda vaginalt alls.

              Fast det är ju verkligen inte ofarligt eller riskfritt att få buken öppnad.

                Inte heller smärtfritt…

                Heeelt ofarligt att få ”buken” som du kallar den öppnad. Själv gjort snitt, o ungen va ute efter ngn sekund bara. Skulle kunna gjort om det igen. Läkningen en baggis, ett litet ärr som inte syns knappt men som jag är stolt över gm att tänka, att där inne bodde det finaste jag har i 9 månader. Detta var Norrköpings lasarett, väldigt gullig personal. Glömmer dem aldrig.❤

          Jag fick extradoser av EDA så jag kände inget överhuvudtaget, fattade inte ens att barnet var ute när jag fick upp henne på bröstet. Var heeeeeelt bedövad. Hade en fantastisk förlossning där vi hade otroligt roligt hela tiden! Tycker att det är märkligt att alla inte får det valet eftersom det faktiskt är möjligt (sedan ska det såklart informeras om riskerna med stark bedövning också).

            Jag kände inget i muffen heller, hade ingen bedövning för smärtan hade slagit över så var helt bortdomnad, gjorde ont över allt annars i och för sig. Hann inte få bedövning. Däremot kändes det som att röven skulle vändas ut och in. 😛

            Är man rädd tycker jag man ska satsa på bedövning, det är ju därför det finns!
            Och sen är ju smärtan en annan typ av smärta än om man skadar sig, det spelar ju också in.

            Lustgas fick jag förresten, min bästa vän!

            Åh, kan du inte berätta mer? 🙂 Jag går på Aurora samtal för extrem förlossningsrädsla. Ska föda om 7 veckor (BF), har hittills bett om:

            1. Tidig EDA
            2. Bäckenbottenbedövning vid krystning
            3. Påfyllning av EDA vill krystning.

            Men vad innebär det att få extradoser av EDA? Är det någonting du bad om precis innan du skulle krysta? Får du vägledning innan du ska pusha eller hur vet du vad du ska göra när du inte kände något?

            Sorry de många frågor, men vill så gärna veta haha! och SÅ nice att allting gick bra för dig <3

              Jag hade en traumatisk första förlossning som tog tre dygn utan något smärtlindrande förutom lustgas (EDA:n tog inte och tillslut ville inte narkosläkarna föröska mer). Den förlossningen slutade med akutsnitt pga att jag var så påverkad. Jag fick därför inför den här förlossningen träffa en förlossningsläkare och göra upp en plan (fick välja om jag ville ha planerat snitt men det ville jag inte av olika anledningar). Där gjorde vi en plan där det bland annat stod att jag skulle få maximalt med smärtlindring, tidig EDA och vara prioriterad av natkosläkarna.

              De satte EDA:n så fort jag kom in. Precis som förra gången så hjälpte den ingenting, men den här gången hade jag fantastiska narkosläkare som direkt sa att ”vi sätter in en extra stark dos, på vissa krävs det högre medicinering” vilket de inte hade brytt sig om att göra under min förra förlossning. Mycket riktigt så tog den EDA:n och den tog ner smärtan från en 10:a till en 7:a. Barnmorskan frågade då om jag var nöjd då eller om jag ville ha större dos, vilket jag ville när jag hade möjligheten. Jag fick till en början ”barnmorkedoser” som de kallade det, vilket är påfyllnad varje kvart istället för varje halvtimme. Efter en stund så förlorade de effekt varpå en narkosläkare kallades in för att sätta in en ännu högre dos (10 gånger starkare än normal EDA enligt narkosläkaren). Denna får endast narkosläkare fylla på till skillnad från EDA som barnmorskor får fylla på. Tror att hon sa bolusdos? Detta tog bort aaaaallt. Krystade ut barnet två timmar senare och kände ingenting. Skrattade och hade normala samtal genom allt. Var helt bedövad, tror att viss bedövning höll i sig ett par dagar för kände inget när jag kissade osv som andra sagt ska svida så mycket ?

              Hade verkligen en fantastisk förlossning andra gången där jag kände att jag var helt i kontroll. Så fort jag sa att jag kände mig smärtpåverkad fick jag stöd av barnmorskorna och gavs alternativ för vad som kunde göras.

              Detta blev jätterörigt men skriver och gör 1000 andra saker samtidigt. Kortfattat så FINNS DET ALLTID MER EDA ATT FÅ om den inte tar tillräckligt! Önskar sååååå att jag vetat detta till min första förlossning för i så fall hade jag krävt mer bedövning.

                Kollade i min journal, marcaindos hette ”häst-EDAn” som tog bort precis all känsel

                  Vilka är riskerna med den?

              Är du rädd att föda vaginalt, kontakta BB o meddela direkt att du väljer snitt pga förlossningsskräck. Det är DIN kropp det handlar om, stå på dig!

      Hände en kompis till mej. Hon blev opererad direkt efter förlossningen. Andra barnet fick hon med kejsarsnitt.

      Planerat kejsarsnitt. ?

        Man kan få problem efter kejsarsnitt också. Lite skevt att så många utelämnar de skräckhistorier.

          Alla förlossningar innebär risker, det är ingen hemlighet och en normalfuntad person förstår det. Men att spräcka upp allt där nere händer INTE vid ett kejsarsnitt, det är vi nog överens om?

            Nej din mage blir istället uppskjuten.

            Nej, men det är inte jättekul att få infektioner där inne och ärrbildning som kan ge försvagad livmodersvägg och vara en risk om du ska ha fler barn.
            Det är en stor bukoperation, med stora risker även där.

            Båda förlossningssätten är riskfyllda och vanligtvis går även båda bra i vårat land.
            Däremot borde eftervården vara bättre , barnmorskorna betydligt fler så att de slapp öka droppet när de sätter igång.
            Och sluta sätta igång förlossningar bara för att mödrarna är trötta och less på att vara gravid.
            DET är stor risk för akut kejsarsnitt om man sätter igång med värkstimulerande, sedan bedövar med morfin osv osv, hela processen. det talas det mkt lite om.

              Vården ska givetvis informera om riskerna med samtliga sätt att föda barn. Vill man slippa förlossningsskador, oavsett om det är från snitt eller vaginal förlossning, så är inte skaffa barn det bästa alternativet.

              Man får ju dock hjälp om man får en infektion i såret tex, kvinnor som inte kan hålla tätt blir för snävt ihopsydda (de berömda pappastygnen du vet) inte kan bajsa ordentligt osv får ingen hjälp eftersom det anses vara normalt och inga skador.

          Ja! Jag förstår inte varför alla förskönar kejsarsnitt så mycket! Jag har gjort bägge och hade valt att föda vaginalt varje gång! Läkningen efter ett snitt är inte att leka med…

            stackare ! jag had elöjligt lätta återhämtningar efter samtliga snitt.

          Man kan få problem/skador efter kejsarsnitt, men med den skillnaden att väldigt få har problemen kvar efter 6-12 mån. Till skillnad från vaginal födsel där många dras med problem mycket länge efter och ibland resten av livet, som tex inkontinens, samlivsproblem, smärta osv. Men de sakerna ses inte lika allvarligt av vården som tex ett brutet ben eller idrottsskador. Samt att det blir färre förlossningsskador av kejsarsnitt (cp-skador, tex).

            Så du tänker utelämna det fakto att med kejsarsnitt så kan mamman få allvarliga skador på urinblåsan, livmodern kan växa fast i ärret och spricka sönder vid eventuell framtida graviditet? Gör man ett kejsarsnitt så finns risken att man aldrig kommer kunna föda barn vaginalt då ärr och livmoder kan spricka. Jag gick göra snitt och det var det absolut värsta jag någonsin varit med om. Fick psykiska komplikationer då jag har grov rädsla för nålar och sjukhus överlag. Att ligga i en operationssal vid medvetande när de skär i en förstår jag inte varför någon hellre går igenom det.

            Känner mig rånad på att föda barn, känner mig förråd av min egna kropp som inte kunde föda vaginalt och känner att jag svek mitt barn för jag inte kunde föda utan de fick slita ut henne ur min kropp när hon inte var redo själv att titta ut.

            Glorifiera INTE kejsarsnitt! Den fysiska återhämtningen må kanske vara ”lättare” men den psykiska i mitt fall kommer man aldrig återhämta sig ifrån….

              Du inser att jättemånga har den motsatta situationen och känner sig traumatiserade och är skadade av en vaginal förlossning de har tvingats till av sjukvården? Ta ut huvudet ur ditt eget arsle och förstå att DIN unika situation inte speglar kejsarsnitt generellt. Tittar man på ren statistik så är skadorna fler vid vaginala förlossningar, både på barn och kvinnor.

                Du är en sån där som verkar tycka att föda med kejsarsnitt är inte att föda barn va?

                  Har man varit gravid och fått ut ett barn ur kroppen så har man självklart fött barn? Tillvägagångssätt spelar ingen roll, det är lika äkta oavsett om man haft smärtlindring eller ej, snitt eller ej, o.s.v. Min ståndpunkt är för alltid att kvinnor ska få välja själva och ha makt över sin egen kropp. I Sverige finns en vidrig kultur av att kvinnor anses vara lite för dumma för att fatta egna beslut och då blir många tvingade till förlossningssätt de inte vill vara med om – det är oacceptabelt.

                Ursäkta, men jag måste få säga en sak. Sjukvården kan omöjligt ”tvinga” någon till vaginal förlossning! Det är ju inte sjukvården som gör kvinnor gravida, och om sjukvården inte fanns alls så skulle det oundvikliga slutet på varje kvinnas graviditet vara en vaginal förlossning (mer eller mindre framgångsrik såklart). Så SNÄLLA sluta upp med att säga att sjukvården tvingar kvinnor till vaginal förlossning! Sjukvården kan däremot erbjuda ett alternativ när det inte är möjligt med vaginal förlossning. Over and out…

              Det är dock viss skillnad på riskerna (och men efteråt) vid akut snitt eller ett planerat snitt. Däremot presenteras statistiken för dessa två sammanslaget.

              MEN FY!!!!!! Gumman sitt ner i båten, vet du. Vi MÅSTE glorifiera snitt då det är görsvårt att få det ?

            Exakt, vaginala förlossningsskador anses inte vara skador. En infektion i ett snitt på magen får man hkälp med omgående.

          Har ALDRIG haft något ENDA problem vid mitt planerade kejsarsnitt! Ingen i Sverige har ens avlidit pga ett kejsarsnitt!!!!! Skräm ALDRIG förstagångsföderskor!!!!!! För du vill bara framstå som tuff!!! Moget???? 2022!!!!!

      Stort barn betyder inte förlossningsskada. Jag fick ett stort barn och ett jättestort barn utan några rupturer eller suturer efteråt. En förlossning tog 36 tim från första värk till barn, den andra 14 timmar. Andra gången gjorde jag fler rätt – var uppe och rörde mig mer och åt mer bla. Alla är olika. Lyssna på barnmorskorna under förlossningen för den absolut säkraste guidningen. (Och ingen skuld på mammor med rupturer! Alla förlossningar är olika)

        Samma här, min dotter vägde strax över 4 kg och jag fick ingen förlossningsskada ?, förutom några bristningar men inget som är någon större skada

          Förmodligen har du en större o vidare höna än Nina!!!!! Olika storlekar på dom också förstår du, plus att Nina hade förmodligen också för trångt bäcken.

    Skönt att hon vågar gå ut med sina problem.

    Förlossningsskador är otroligt vanligt och hashtaggen #alltserfintut är skrämmande läsning om hur jäkla inkompetent kvinnovården är…

    Själv mer eller mindre krävde jag snitt båda gångerna och har klarat mig från skador.
    Men min systerdotter som är 10 år yngre blev igångsatt och kissar på sig ibland..

    Det är normalt säger vården..
    Nej.. Det är för fan i helvetet inte normalt och läcka kiss som 25åring…. ????

      Det är faen inte normalt att kissa på sig när man är 25 år!!! Kräv en second opinion på ett Universitetssjukhus, o begär en operation så detta upphör genast!

    Jag tycker att det är viktigt att prata om sina förlossningsskador och stort av henne att ta till sina sociala medier till det. Upplever tyvärr att det tystas ner mycket från vården, man ska inte ”skrämma” förstföderskor osv. Jag blev klippt och totalt överkörd under min första förlossning. Fick kriga mig till ett snitt med andra barnet. Har fortfarande problem efter klippet 7 år senare…

      Håller med!

      Som en liten parentes. Det pratas en del om att klipp är typ det värsta som kan hända en kvinna under en förlossning. För de allra flesta läker ett klipp ihop fint. Statistiken hjälper såklart inte er som drabbats av komplikationer av klippet, men det kanske kan lugna någon som går och är orolig över just detta.

        Vid tex. sugklocka är klipp synnerligen att föredra eftersom läkaren då kan kontrollera skadan istället för att det spricker helt vilt på naturlig väg. Klipp minskar skadans storlek särskilt på djupet.

          Nja, det där är inte riktigt sant. Pågår ju just nu en randomiserad studie angående klipp eller inte klipp vid sugklocka hos förstföderska. Detta just för att ta reda på om det är bättre att klippa eller inte klippa.

            Sant, det pågår en studie nu för att utrönautröna om klipp vid sugklocka är att föredra framför spontan bristning! 🙂 Väntar med spänning på resultatet! Är själv för klipp.

              Jag väntar också med spänning på resultatet! En viktig studie som förhoppningsvis ger svar för framtiden och gör vården bättre för kvinnor!

              Åh, fick vara med i den studien med mitt första barn!
              Vet inte hur jag, nu i efterhand, vågade men dom skulle typ dra en lapp med ”klipp vid sugklocka” eller ”ej klipp vid sugklocka”.
              Som tur var behövdes ingen sugklocka eller klipp.

            Jag var med i den studien och blev klippt, så glad över att jag blev det!
            Med andra barnet födde jag vaginalt utan sugklocka, har fått muskelskador som inte syntes direkt efter, det är betydligt värre än mitt kontrollerade och ordentligt sydda klipp.

          Jag födde för första gången för två månader sen, bebisen fastnade så de fick ta med klocka och klippte inte. Jag sprack grad 2 men djupt dock är jag själv ganska så säker på att jag sprack en stund innan dom tog fram klockan då det kändes i hela kroppen..

          Jag förlöstes med sugklocka och klipptes 2 cm utåt benet. Syddes med 4 stygn.

          Är helt säker på att detta gjorde att Hagberg sprack.

          Mina barn var stora men med 35,5 och 36 i huvudmått.

          38 är stort för förstastavgångs.

            Att ” jag ej sprack”

    Jag är har inga barn men vet vad sfinkterruptur är, tycker det har rapporterats om det en hel del i media under de senaste åren.

    Googlar man som gravid förlossning? Eller vågar man inte det?

      Jag har tre barn och visste innan jag fick barn vad sfinkterruptur är.
      Men nu är jag i klimakteriet och har jämnåriga som inte vet riskerna med östrogentillskott. Så tydligen är det många som aldrig söker egen information.

        Bioidentiskt östrogen också?

        Finns inga risker. Uppdatera dig.

    Modigt av henne!!!!

    Så många mammor som ”inte hade en aning” om det ena och det andra. Jag har så svårt att sätta mig in i hur man inte har kunnat läsa på om sådant innan, men förstår att alla såklart är olika.. Det enda rådet jag vill ge blivande föräldrar (oavsett kön) är att läsa på om tamejfasen allt, både det som kan gå bra och det som kan gå dåligt – det blir mycket enklare att hänga med, fatta snabba beslut (om det krävs) och ha koll på sina rättigheter om man har lite kunskap i vad som än ska behandlas just då.

      Jamen eller hur!
      Jag vet redan allt om Alzheimers också, OM jag skulle råka drabbas så har jag läst på. Men folk verkar leva i förhoppningen om att aldrig någonsin drabbas av något.

        Väldigt underligt resonemang

          Va? Nej.

        Om du får Altzheimer så har du ju glömt vad/att du läst om det.

          Du får nog göra som ovan och läsa på om Alzheimer…

            Har en väldigt nära vän som har Altzheimer, så jag lever i verkligheten behöver inte läsa på.

      Men hur ska man veta om man läst allt då? Det är ju omöjligt att veta. Rätt märkligt resonemang måste jag säga.

        Ja bokstavligt allt blir nog svårt att ha läst, men jag tänker att om man läser ett gäng böcker, följer barnmorskor på sociala medier, tittar in på instagramkontot ”Tyst jag föder” så får man ändå en hel del samlad erfarenhet som man bara behöver ta till sig.

        Folk läser på till förbannelse när de ska köpa en ny bil eller ny hudkräm – då ska man testa, läsa recensioner osv. Så jag tycker det är rätt märkligt att folk inte läser på mer om förlossningar, amning och tiden därefter om det är så att man är gravid/ens partner är gravid.

          Jag tycker inte att ”tyst jag föder” är ett bra ställe att inhämta kunskap under sin graviditet. Så otroligt många citat ryckta helt ur sitt sammanhang och utan förklaring, påhejade av ett kommentarsfält där alla bekräftar den hemska upplevelsen(som kan ha varit att ha fått kateter när man inte kunde kissa efter förlossningen för att förhindra att urinblåsan skadas).

    Finns det kanske någon barnmorska som kan förklara vad hennes skador innebär enligt journalen och hur ”illa” det är? Fött två barn med endast mindre skavsår så jag är genuint nyfiken över skillnaden mellan grad 1-2-3 och även det som står beskrivet. Hoppas på svar!

      Anna, du spricker från rövhålet till fiffelin i grad 4 så du läcker bajs / svårt o hålla tätt

      Vet bara att jag fick 8 stygn, 4 inre och 4 yttre, grad 2. Men vet inte om det är antal, var de sitter, hur stor skada eller vad det är som avgör gradering.

        Förlåt missade att du ville ha svar från barnmorska.

      De olika graderna beror på hur stor skada det är mellan vaginan och rektum (oerhört
      Enkelt förklarat nu) skador på slemhinnorna räknas som grad 1. Är det muskelruptuter klassificeras de från 2-4. Grad 4 är att muskeln är helt av mellan vaginan och rektum. Det kan leda till inkontinensproblem. Jag är ingen barnmorska men har varit på operation och hjälpt kvinnor med smärtlindring och dylik. Oerhört smärtsamt för kvinnor att gå igenom en sån bristning.

      Grad 1: ytliga bristningar i huden
      Grad 2: bristningar i muskler och vävnad i slida och mellangård
      Grad 3: skada på inre och yttre ändtarmsmuskeln
      Grad 4: svårare skada där både ändtarmsmuskel och väggen på tarmen har skadats.

      Förlossningsskada grad 1 och 2är mycket vanliga och nästan alla kvinnor får en sån skada av förlossningenen. Denna sys i regel direkt efter förlossningen av barnmorskan.

      Grad 3 och grad 4 drabbar cirka 2-3 % av alla glödande kvinnor, vanligast för förstföderskor. Dessa skador sys på operation av läkare.

        Jag kommer aldrig förstå kvinnor som väljer att föda barn. Jag kommer aldrig göra det, skulle aldrig utsätta mig för det där. Never.

          Ditt val, men alla människor i världen inkl du själv har ju kommit till genom barnafödande, så det är ju lite större än en crazy grej vissa gör

          Tycker det är värre att ha svår tandvärk.

            Eller stora gallstensanfall.

          Vad bra att det är frivilligt då!

          Jag tyckte att föda barn var de häftigaste jag varit med om. Även fast de gjorde sjukt ont .

          Då har jag också förlöst ett stort barn ?

      Undrar också. Sys man direkt efteråt? Får man vara kvar med bebisen när man sys eller hur funkar det?

        Bebisen får vara med mamma om mamman vill. Görs oftast ganska omgående efter förlossningen (inte på minuten då men inom närmaste tiden beroende på hur mamman mår)

          Okej, tack för svar! Vet en som blev ivägkörd till operation ganska direkt efteråt och bebisen fick inte vara med, tyckte att det lät så brutalt att sära på dom direkt efter och sen tog det lång tid innan hon fick komma tillbaka till bebisen. ? Hade inte hört alls innan att det kunde gå till så.

            Det händer tyvärr det med. Men då anser läkaren att man inte kan vänta då moder är i behov av akut vård. På operation får tyvärr inte barnet följa med men brukar få möta upp mamma på uppvaket. De har jag iaf alltid upplevt på mitt jobb.

            Så var det för mig. Fick inte se min bebis eller sambo på över fyra timmar :/ Jag rullades iväg relativt omgående efter förlossningen. Men jag sprack rätt rejält kan jag tillägga.

              Så bra att du fick ditt barn så fort. När jag föddes fick min mor vönt i 12 h innan hon fick hålla och amma sin nyfödda bebis -mig .

                4 h utan sin nyfödda bebis är länge det också.

                Dessutom beror allt på hur mamman upplever det. 4 h kan kännas som 12 h. 12 h kan kännas som 5 min. Man behöver inte förminska någon annans upplevelse.

                  Vem har förminskat någon?

                    Alma.

                      Då har du lite problem med läsförståelse.

        Man sys direkt på rummet vid enklare, och körs iväg till operation vid svårare bristningar/klipp (då följer inte bebis med).

          Både jag och två av mina vänner blev sydda i förlossningsrummet efter klipp, så det verkar vara lite olika rutiner. Ingen av oss har fått några komplikationer av klippet.

            Då måste det varit ”enklare” klipp som motsvarar bristningar som kan sys på rummet 🙂 Inte grad 3 eller 4.

              Sant, läste ditt svar som att ordet ”svårare” bara syftade på bristning.

              Jag fick en ganska komplicerad grad 3 (tredje förlossningen). Var helt knäckt då det var min revansch-förlossning på alla sätt. Den här tron rubbades ett tag av att jag fick min skada. Var väldigt ledsen och läkaren hade möjlighet att sy mig på rummet. Hon var OTROLIG. Alla berömde hennes arbete och hennes noggrannhet med att få ihop alla slemhinnor. Innan hon gick sa hon ”du ska bli helt bra igen ska du se, jag har gjort ett ordentligt arbete på dig”. På alla efterkontroller sa de ”wow vad fint sytt!”. Jag blev 100% återställd. Är övertygad om att hennes arbete gjorde så mycket. Att jag slapp op och fick behålla mitt fina minne av förlossning bär jag med mig hela livet. Detta var i Lund 2019.

              Grad 3 sys inte alltid på operation, det sker även på förlossningsrummet. Med dålig bedövning. Japp, i nutid.

          Ett klipp görs inte rakt ner i perineum utan görs snett kl 5 eller 7 (tänk dig vagina som en klocka). Så därför blir ett klipp en grad 2 då man klipper i hud/slemhinna samt muskler. Klippen sutureras på förlossningssalen ? / barnmorska

        Jag fick vara kvar i förlossnings salen, när de sydde mig fick min dotters pappa hålla henne, men de satt precis bredvid mig . Fick använda lustgas som smärtstillande

    Otroligt starkt av henne att vara så öppen med sin skada! Man ska inte skämmas men tyvärr gör nog många det ändå. Och vem fan är dåren som frågar om hon tappat alla mammakilon än????
    Känner mig otroligt lyckligt lottad som klarat tre vaginala förlossningar utan en enda skada, bristning eller stygn.

      Duktig, fan heller.

    Gick in på hennes insta nu och kollade stories. Såklart har det redan börjat pumpas ut adlinks till bebisattiraljer.

      Dum vore hon väl annars.

      Det är hennes jobb?

      Men vad störd du är, inlägget handlar om enorma skador hon har drabbats av och du börjar gnälla om reklam?

      Och hur är det relevant i sammanhanget? Kom igen. Hon arbetar med sina sociala medier och behöver väl också tjäna pengar nu när hon varit inaktiv under så lång tid?

      Jag var en av dem som frågade om den stickade dressen som hennes barn hade, vill gärna köpa en sådan själv och har verkligen inte kunnat hitta den sedan hon postade den för första gången för 4 veckor sedan. 🙂 Eftersom det är hennes jobb förstår jag helt och hållet att hon lade till en adlink.

    Följer alltserfintut på Instagram och blir mörkrädd över vad kvinnor får höra och vara med om. Hoppas verkligen att vården förbättrar sig fort.

    Får sympationt bara av att läsa detta. Kände mig plötsligt lite glad över att vara så ful att ingen kille någonsin velat ha sex med mig, för risken att det här skulle hända mig är lika med noll.

      Klart du inte är så ful att ingen vill ha sex med dig! Har ingen aning om hur du ser ut men exakt alla är vackra på sina sätt. Enda som gör en person ful är en ful personlighet tycker jag, oavsett hur fina käkben eller midja man har.

      Kärlek till dig!

      Fula har också pojkvänner och får barn.
      Jag köper inte att ”alla är vackra” men det är inte sant att fula inte förälskar sig och får familj.

      Här är en annan ful tjej. Man ler kärleksfullt men en gång var det en kille som spydde när han förstod att jag ville hångla

    Men herregud vilken söt bebis ?

      Jag tycker att alla bebisar ser likadana ut, mer eller mindre.

        Duly noted ?

    Hennes barn är inte större än normalt. Förlossningsskador kan ske ändå. Speciellt med sugklockan…

      hans huvud var enormt & det är huvudet som gör ont att trycka ut, kroppen glider ju bara ut sen. jag födde en stor bebis på bf, 4,6kg & 55cm lång. hans huvud va 38cm när han var 5 veckor.

      om huvudet är 38 cm och det brukar ”normalt” vara i genomsnitt 35 cm, så är ju hennes bebis helt klart en stor bebis trots att vikten ”bara” var knappt 4 kg. huvud beats vikt!!

      Haha så dryg som skriver precis som det hon svarat på redan… men jo, faktiskt, iom att huvudet var stort. Om källan (från Barnläkarföreningen) jag kollade på är aktuell (snabb googling bara), så är genomsnittet för huvudomfång vid födsel 35 cm med sd på 1.5 cm. Det betyder att 38 cm som Ninas bebis hade är större än ca. 98% av barn som föds.

        Nu litar jag på att dina uppgifter är rätt och då var ju huvudet rent definitionsmässigt stort. Reagerar mest på hennes argumentation ”om jag tycker det är stort så är det stort”. Det är ju hela problemet med den här ”om jag känner att det är på ett visst sätt så är det så”-kulturen. Nej, du känner/tycker något, det betyder inte att det är en objektiv sanning. Känner ju med henne vad gäller förlossningsskadan men den där typen av idiotargumentation gör mig bara irriterad. Men som sagt, dags att det börjar pratas om förlossningsskador så att kvinnor vet att de inte är ensamma och att det läggs fokus på att sjukvården ska börja prioritera denna typ av vård. Det är inte ”normalt” gå med livslånga problem för att man fött barn.

      Skit på dig

      Hon sprack från ena sidan till andra och du är mer upptagen av att diskutera huruvida barnet var större än normalt eller inte?

      1. Barnet var stort.
      2. Barnets huvud (vilket är det som man bör avgöra vaginala födselns svårhetsgrad på) var större än 98% av alla barn som födds.

    Varför ”blir” det så? Kan man skylla ”skadan” på vården eller är detta något som anses normalt förekommande när man föder?

      Med tanke på att mer än hälften (80% har jag för mig att jag läst) får någon bristning, även om det inte alltid behöver sys, får det väl betraktas som ”normalt”. Förr dog ju många vid förlossningen också. Utifrån vad man vet idag gör nog alla barnmorskor sitt bästa för att det ska gå bra.

      Att använda sugklocka medför risk för rupturer.

        Oerhört konstigt om den som la sugklockan inte klippte för att just förhindra en sån allvarlig skada!

          Ett klipp görs inte på rutin vid sugklocka utan oftast bara när det är påverkade fosterljud och inte ”bara” värksvaghet.

        Är inte sugklocka vanligare efter EDA också. Iom att EDAkan ge värksvaghet

      Sugklocka som användes här ökar chansen. Man ser även att hon blivit igångsatt, alltså har inte födseln startar organiskt. Det kan i sig förlänga förloppet och orsaka tröttheten som sedan kräver sugklocka. I USA så kör man ofta kejsarsnitt om mamman blivit för trött och det tagit lång tid men här åkte sugklocka fram alltså.

        På många ställen i Sverige gör man ALLT för att inte göra kejsarsnitt och sedan skryter man om sin ”fina statistik” om man har gjort få snitt det året. Att kvinnor lever med ett livslångt lidande i form av inkontinens, konstanta smärtor, förstört sexliv m.m. är det ingen av dessa sadister som tänker på.

          Kejsarsnitt kan riskera att barnet har svårt att få igång andningen, de är oftast därför vården avråder från kejsarsnitt ?

            Pillsan, du vill att mamman kissar och bajsar på sig istället? Nå stopp upp den där förlegade infon

        Vet inte hur det är i USA men det kanske är som i bl.a. Brasilien. Där görs snitt väldigt ofta. Det beror på att läkaren har inte tid/ lust att vänta ut en vaginal förlossning, eftersom han/hon får betalt per förlossning.

          Har vi ju inte i Sverige heller? Här går vi med värkstormar pga uppjagad bebis och dropp som skyndar på

      Finns inte den personal som behövs inom förlossningsvården. Barnmorskorna får gå emellan kvinnor som föder. Deras mål är att kvinnan och barnet överlever, inte skydda kvinnan från bristningar. Det spricker mer än dubbelt så mycket kvinnor i Sverige, som i våra grannländer. Kvinnor får gå längre med barnen i Sverige, och helst bara komma in till förlossningen när fostret redan tittar ut i livmodern. Fort som fan ska det gå, sen bye. ”Det är naturligt med sprickningar, sånt man får räkna med”. Ja, sånt man får ränka med. I Sverige.

        Instämmer. Jag kände mig direkt utföst efter jag blivit tillsagd under värkarbetet att de egentligen inte hade tid med mig. Sveriges vårdkvalitet är verkligen kass Nu.

    Men oj, himmel vilken söt bebis ?

    Tacka vet ja planerade kejsarsnitt!
    Och ja- det finns säkert massa nackdelar med det också men själv är jag otroligt nöjd med tre planerade snitt!

      Tycker de kunde ha gått in med kejsarsnitt här också eftersom man kan läsa att hon blivit trött och det tagit lång tid. Bara för att undvika skador från sugklockan.

        Man kan tycka det ja… På många ställen i Sverige gör man ALLT för att inte göra snitt och sedan skryter man om sin ”fina statistik” om man har gjort få snitt det året. Att kvinnor lever med ett livslångt lidande i form av inkontinens, konstanta smärtor, förstört se*liv m.m. är det ingen av dessa sadister som tänker på.

          Exakt. Helt sjukt hur mycket mer skador vi har i Sverige än i andra länder!!!

    Samtiden i ett nötskal.
    Person A lägger fram fakta: ”3900g brukar inte räknas som en särskilt stor bebis”.
    Lättkränkt Person B: ”Men jag känner så och då är det så!!!!”.

    Precis som när forskare lägger fram fakta och SJWs eller andra nutida fenomen skriker sig hesa för att de inte håller med känslomässigt.

      Sjws? Vad är det?

      Fast vad ska hon dra för slutsats när personalen på förlossningen sa rakt ut att det var en stor bebis med stort huvudomfång? ”Nää du doktorn, jag har googlat, kom här ska du få se vad stor bebis är på mediciiiiiiiiiinskt språk!”

    Samma här! Sprack hela vägen och fick opereras efter jag fött. Men aldrig haft något problem med det efteråt. Dock kan man knappt sitta efter operationen vilket är förståeligt.
    Åh ja, det vart sugklocka.

      Sugklocka här med! Kunde inte sitta på nästan tre månader ? själva förlossningen var en barnlek i jämförelse med efteråt

        Fy vad jobbigt! Synd att det inte talas mer om det och att det tas på allvar. Att inte ens kunna utföra basala saker som toabesök eller att sitta. ?

          Undrar genuint vad du menar med att det inte tas på allvar? En skada uppstår och därefter lagas den med bästa möjliga förutsättningar på operation med bra bedövning, optimalt ljus, en op-sköterska som räcker operatören alla instrument som behövs. Patienten ska få uppföljning under lång tid efter hos fysio. En traumatisk förlossning ska leda till erbjudande om samtal med läkare/barnmorska i ett lugnare skede efter förlossningen (vanligen 2-3 månader senare).
          Vad är det som inte tas på allvar?
          Sen finns det hjälp att få med senkomplikationer. Dock är det ett faktum som suger men det tar ett år att läka efter en skada, oavsett om det är en förlossningsskada, operation eller ett sår på armen som måste sys. En måste ge det tid för att kroppen ska hinna gå igenom samtliga läkningsstadier. Med detta sagt betyder det inte att en ska läcka avföring utan då ska en ta kontakt med vården för hjälp med bedömning.

          Släng er inte med uttryck att det inte tas på allvar. Det är INTE sant.

            Det stämmer inte det du skriver. Om en muskel går av går den inte ihop igen efter ett år utan operation. Kvinnor går omkring o kan inte bajsa på 20 år och det tas inte på allvar

              Du missförstår. Det tar tid innan man kan säga hur slutresultatet blev. En muskel som inte är ihopsydd läker inte av sig självt, men en korrekt lagad muskel behöver tid att läka och det kan ta upp till ett år innan man vet hur slutresultatet blir. Därför kan man behöva vänta innan man säger om något mer behöver göras eller inte, om man söker med symtom tex 4 månader efter förlossningen

                Precis så! Tack för ditt klargörande!

            Jag har följt kontot Alltserfintut på Instagram och det visar otroligt många kvinnor som inte får den hjälp de behöver.
            https://instagram.com/alltserfintut?igshid=YmMyMTA2M2Y=

              Men det blir också en selekterad grupp som skriver där. Alla som får hjälp, som får bristningar lagade och inte har besvär efter sfinkterskada skapar inte instagramkonton och facebookgrupper. Alla som hade en helt normal helt okej förlossning skapar inte grupper om detta.

              Ja, det är ett problem att för många inte får rätt hjälp. Men det görs mer en någonsin för kvinnors underliv, och förlossningsskador tas på större allvar än vad de tidigare har gjorts.
              Utvecklingen går åt rätt håll. Men det är inte så det framställs.

                Så länge vi bor i ett land där det råder ett naturlighetsideal kring vaginala förlossningar och kejsarsnitt inte är en rättighet har utvecklingen tyvärr inte gått någonstans.

                Att dessutom nedvärdera de kvinnor som berättar om sina förlossningsskador, ett fortfarande tabubelagt ämne, som att de skulle vara undantag är problematiskt. Snarare undrar jag hur stort mörkertalet är. Hur många kvinnor går med problem kopplade till vaginal förlossning i år efter år utan att söka hjälp eftersom de skäms?

                  Jag har inte nedvärderat någon som berättar om sina förlossningsskador. Jag säger bara att det är en selekterad grupps erfarenheter när man läser i en grupp som handlar just om att ha drabbats av förlossningsskador. Att man behöver ha med sig att det inte är hela verkligheten av kvinnosjukvården.

                  Sfinkterrupturerna minskar i sverige. det ÄR positivt. FLER kvinnor får rätt hjälp med felläkta bristningar, kunskapen kring hur grad 2-bristningar ska sys ökar.

                  Två sidor av myntet kan existera samtidigt. Det finns garanterat kvinnor som lider i det tysta och inte söker vård, men det finns också många som inte har kvarstående problem. Det finns många som har bra vaginala förlossningar. Att kvinnor blir hjälpta är ju bra för alla, och förminskar inte erfarenheterna hos dem som inte har fått rätt hjälp.
                  Det är jättebra att det pratas om förlossningsskador, det är jättebra att personer med gemensamma erfarenheter kan mötas. Men om man tror att hela bilden av förlossningsvården är representerad i grupper som ”tyst jag föder” eller ”allt ser fint ut” så har man inte hela bilden klar för sig.

                  Men det naturliga är att föda vaginalt. Kejsarsnitt är en stor bukoperation med många risker knutna till sig på kort och lång sikt. Att bära och föda barn oavsett förlossningssätt förändrar en kropp och acceptans för detta måste bli normen. Precis som att åldras är en kropp föränderlig inför det den utsätts för. Vissa saker kan sjukvården hjälpa till med men tro inte att bristningar och inkontinens är något nytt. Det är bara det att nu kan vi laga mer än innan. Be om hjälp, blir du inte bra bemött fråga någon annan. Vi är många som vill hjälpa

                    Och varför ska allt tvunget vara naturligt? Och varför ska den naturliga vurmen enbart gälla för just förlossningar? Om vi fortsatte att leva efter ett ”naturligt” ideal skulle många kvinnor fortfarande dö i barnsäng.

                    Kroppen förändras naturligtvis av en graviditet, däremot går förlossningsskador som inkontinens och annat kopplat till vaginal förlossning att förebygga. Exempelvis genom kejsarsnitt. Att kvinnor själva får bestämma över sina kroppar och hur de vill föda sina barn borde vara en självklarhet.

                    Men LILLA ÄLSKLING ELIN222222, det är 2022 nu och tiden utvecklas

            Fast det tas inte på allvar. Sverige ligger i botten när det kommer till förlossningsskador och eftervård i OECD-länder. Hur kommer det sig att det inte ser ut så i andra utvecklade länder?!

    Här kommer en kanske tråkig kommentar men jag tycker det är så synd att man ger upp amningen pga att det gör lite ont. Ja, det gör ont det första dygnen för att bröstvårtorna inte är vana vid att de sugs på. Jag fick också sår och det ilade i hela brösten. Fick salva och plastskydd att sätta på tutten och efter 1-2 dygn var det bra igen. Bröstvårtorna var härdade och jag kunde amma som vanligt. Jag vet att det är hennes kropp och hennes val men jag personligen tycker det är synd att ge upp pga av en sådan sak. Ersättning är ett bra alternativ självklart men det går inte att jämföra med bröstmjölk. Jag (återigen min personliga åsikt) tycker många tjejer ger upp för enkelt. Men som sagt min åsikt.. det finns ju såklart värre saker att haka upp sig på 😉

      Jo det går att jämföra med bröstmjölk

        Nej det ger inte alls samma skydd mot infektioner osv.

          Att bröstmjölk ger skydd mot infektioner är lite av en myt. Skydd mot infektioner får ju barnet i magen via mammans blod. Det kommer liksom inte via mjölk utan är ärftligt.

        Man kan jämföra det ungefär som man kan jämföra en cappuccino med baristamjölk med en ”kaffe med vitt” från en rasslig automat i något väntrum.

        Nej det gör det inte. Bröstmjölk är laxerande det är inte ersättning. Många barn som blir förstoppade som får ersättning

      Tycker också att det är synd, men det är ju inte konstigt. Det är svårt att amma i början och ingen varnar en för att det är två nybörjare som ska försöka hitta en bra teknik som funkar i längden. Tror fler hade stått ut lite till om man var inställd på att det är svårt och krångligt för alla i början redan innan bebisen kom.

      Åh nej, du är en sådan DÄR mamma. ?

      En del säger ju rent ut att de inte vill bli fastlåsta..

      Ont och jobbigt kan det vara, men är ofta övergående… alla har ju olika trösklar.
      Men håller med dig, dumt låtsats att ersättning är lika bra när det ej alls stämmer

        Har en bekant som sa just det ”jag blev så låst med bebis hela tiden”

          Hon kanske skulle skaffat en katt istället

            Du borde skämmas. En kvinna gör väl vad FAN hon vill. Hon har ju burit barnet i 9 månader. Fött barnet. Varför är kravet att hon ska ge upp hela sitt liv, annars är hon ingen bra mamma? Om hon inte vill amma, så behöver hon inte det. Hon älskar fortfarande sitt barn.

            Ni är så JÄVLA osympatiska människor, herregud.

              man får göra hur man vill med amning, men det är nog bra att ta med i beräkningen att man blir låst av att ha en nyfödd. En nyfödd behöver ofta näst intill konstant närhet. Det kan man såklart dela med den andra föräldern, om det finns en sådan med i bilden. Men nog verkar många vara oförberedda på vad en nyfödd faktiskt behöver? Att det inte bara går att lägga barnet i vagnen och gå på tvåtimmarspromenader, för det kanske blev ett barn som hatar att ligga i vagn tex.
              Att bli förälder är liksom att binda upp sig och sätta någon annan före sig själv gång på gång. Det är skitjobbigt och suger ibland. För en del kanske att avstå amning är det bästa för att hantera känslan av att vara låst, och så är det väl bra. Men kanske har vi lite skeva uppfattningar och förväntningar på livet ibland?

              Varför skaffar hon barn om hon inte vill anpassa sig efter barnet? Det är lite det det handlar om att få barn. Att TA HAND om barnet

        Jag tänker aldrig amma, just för att jag inte vill sitta och mata bebis i 3h när det kan gå på 20 min med flaska. Då kan dessutom pappa mata, jag slipper tänka på att amma eller pumpa var tredje timme, oroa mig för för lite mjölk, för mycket mjölk, mjölkstockning osv. Nej tack, ungen mår bra av flaska och jag mår bra av flaska

          Vad sorgligt det låter att du inte vill amma ditt framtida barn pga anledningarna du nämner. Du vill inte ens ge det en chans.

          Varför tänker du skaffa barn om du inte ens vill ge det mat naturligt och umgås med det? Vad tror folk det innebär att skaffa barn egentligen, att det ska ligga i ett babynest 95% av dygnet?

          Jag håller med dig Anna. Jag vill inte amma och tänker inte låta mig köras över av pressen från andra eller barnmorskorna. Jag kan pumpa ut det så min man också kan vara delaktig, tänker inte vara en matmaskin som sedan gnäller barnet sitter fast på en och bara vill snuttar.

          Det finns MÅNGA kvinnor som tänker och känner likadant men det sägs inte högt då dom får höra av mammamaffian eller randoms på nätet ”vaaaaarför skaffar du ens barn då din hemska människa?!?!?!” ??‍♀️

            Fast snälla, honans roll i naturen är att vara en matmaskin! Folk kan inte ens offra några månader för sitt barn för att man tydligen ska självförverkligande sig själv samtidigt

              Hahahahahah

              Ja, i en värld utan kylar, kastruller och nappflaskor är det kvinnans roll. I en värld utan moderniteter är det också naturligt för människan att sova på slätten utan några bekvämligheter, vara på svältgränsen och riskera att bli uppätna av rovdjur. Lever du och anpassar sig till de omständigheterna trots att det inte behövs i dagens moderna samhälle? Inte? Du bor i ett uppvärmt hus över vintern? A men då kanske vi kan enas om att vissa uppfinningar som underlättar livet är bra! Tex nappflaskor så man slipper amma om man inte vill ?

                For the record har jag ammar båda mina barn i över ett års tid vardera, personligen älskade jag att amma och det passade oss perfekt! Men jag går fan till graven för att försvara alla kvinnors jävla mänskliga rättighet att mata sitt barn på det sätt som passar deras familjer bäst

                  Passar det barnet bäst?

            Samma. Jag kommer att försöka pumpa med Medela och Elvie bröstpump första månaden och sedan gå över till 100% flaska med ersättning.

          En del barn ammar i 20 min. Vilka rövarhistorier har du hört? 3 h är ju inte det vanliga. Å kanske hellre det än att bära runt på ett barn i 3 h pga att hen har trög mage o magsmärtor pga ersättning

      Men hur vet du hur länge hon ens försökt och hur ont just hon kände? Kan bli lite trött på såna här kommentarer som alltid känns lite näsvisa ”jaja du får väl stå ut med smärtan, sluta whina”. Stod att hon fick hjälp på bb men de lär väl varit kvar några dagar iom skadorna?

        Problemet var ju att den enda hjälp hon erbjöds var hjälpen att sluta amma. Inga tips om hur man kunde lindra smärtan eller förenkla amningen. Hade hon fått lite stöd och pepp istället hade hon kanske hållt i lite till och det hade fungerat. Eller så hade hon slutat ändå, tycker bara att det är väldigt trist att den enda lösningen BB östra hade var flaska.

          Om mamman får panikattacker kanske det är fullt rimligt att vården inte fortsätter med olika sätt som kaaaanske hjälper amningen, utan istället föreslår flaska?

            Varför är det bättre? Tror du att hon skulle haft panikattackerna Om amningen fungerade och hon skulle slippa smärtan? Panikattackerna kommer ju av att man vet att det kommer göra svinont, man vet att barnet kommer vara missnöjt och man vet att man kommer känna sig sämst i världen som ”inte ens kan amma sitt barn”.

            Jag bryr mig inte särskilt mycket om hur just Nina matar sitt barn, men det är synd om den enda amningshjälpen nyblivna mammor kan få är att sluta amma.

              Jag tycker tvärtom att det förekommer en väldig amningshets och en vurm för att allt ska vara så ”naturligt” som möjligt överallt. Och det utan vetenskapligt stöd.

              Med tanke på att vi lever i ett modernt samhälle med tillgång till rent vatten och goda alternativ i form av ersättning borde väl målet istället vara att säkerställa att mödrar mår så bra som möjligt, inte hur de väljer att mata sina barn?

              Själv krigade jag för att få föda med kejsarsnitt, därefter flaskmatade vi. Det viktiga för mig var att vara i ett så bra psykiskt och fysiskt skick som möjligt, så att jag kunde finns där för min dotter. Inga förlossningsskador för varken henne eller mig. Och hon fick äta sig mätt, utan att jag behövde sitta gråtfärdig och kallsvettig och kämpa med en amning som inte fungerade. Rekommenderar Agnes Wolds bok för vetenskapligt belagd fakta kring amning för den som vill veta mer.

                Amningen fungerade inte eller du räknade med att du skulle hakallsvettas å kämpa?

                  Vad spelar det för roll? Är man bara ”tillåten” att inte amma om man mått dåligt och försökt?

      Kanske du kan gå på nån annan influencer som inte drabbats av en jävligt jobbig underlivsskada och be dem kämpa lite hårdare med amningen? Mvh en som ammat mot bättre vetande

        ”Gå på”. Lugn nu. Jag sa min åsikt.
        Skrev också att det finns värre saker.

          Du är anledningen till att folk hatar mammamaffian.

            Men vi är många som älskar dem också.

              Nej

                Jo

              När det passar ?

            Vad heter dom andra då? Semper ligan?

          Du skrev ”Här kommer en kanske tråkig kommentar …” så jag tror du vet att den är både mästrande och påflugen. Och vad det gäller dina erfarenheter, du hade ont i 1-2 dagar, det fanimig SJUKT att du tror dig veta något om att det kAn vAra jobbigt. Om du hade ont i 1-2 dagar så hade du i jämförelse med somliga en fucking drömstart så det går bra att öva på ödmjukheten. Du vet ingenting om hur svårt eller hur ont andra kvinnor kanske haft det. Mvh hon som ammade mot bättre vetande

            Läs inlägget! Jag skrev att det tog 1-2 dagar för mig att bli bra igen, inte att jag bara hade ont så kort tid.

            Jag sprack inget, men hade obehagskänsla i underlivet och var jätteledsen för det var läskigt och smidigt. Oavsett så har man ju tryckt ut ett huvud (38cm i mitt fall) genom fiffig, klart de känns även om man inte spricker. Kämpade med amningen och är glad att de funkade tillslut. Men alltså, hade jag haft sådär ont eller spruckit så mycket så hade jag ABSOLUT inte ammat. Visst det är bättre på många sätt osv men man ska väl inte döa sig själv?!? Kom tillbaka när du upplevt 200 stygn i underlivet och se om du orkar med den smärtan också. I ett sånt lägga hade jag bara önskar en stöttande man som kunde placera bebisen hos mig i den ställningen jag kan ligga/sitta osv. Som tar alla blöjor och allt hushållsarbete och matning medans man själv läker och sover med bebis när bebisen sover efter ett fucking trauma i underlivet

              Detta måste vara svar till Tess?

              ”Kom tillbaka när du upplevt 200 stygn”. Är du 5 år eller? Jag skrev en kommentar i ett inlägg där jag framförde min åsikt . Den här bloggen är väl till för diskussion.

              Och ja, jag syddes också efter båda mina förlossningar. Vill du veta antal stygn? Är det relevant?

              Jag är för att alla mammor ska få mata sin barn precis hur de vill. Jag håller inte med kommentarer ovan som säger ”varför skaffar ni barn då”. Jag tycker endast det är synd att sluta så fort, att inte ge kroppen en chans att få försöka. Att Nina ovan uppenbarligen inte fick pepp, behandling av brösten att kunna fortsätta. Exempelvis salva (tolkar det som att hon inte fått behandling). Detta är MIN åsikt och jag skrev i originalinlägget att det finns värre saker att oroa sig för, att barnet inte mår bra, är mätta, att man inte kan amma osv.

      Något som kan vara värt att ha i huvudet är att det kan finnas fler bidragande orsaker bakom att man ”ger upp” så snabbt, men som man kanske inte vill prata med andra om och därför hellre förklarar det med något annat (som att det gör för ont, man blir för låst osv.). Tänker i synnerhet på en del som blivit utsatta för sexuella övergrepp och har en slags ångest och trauma i kroppen som gör att man inte pallar amning. Det är ju inte något man kanske vill diskutera med vem som helst. Säkerligen gäller det inte majoriteten av de som väljer att inte amma, men det är tyvärr inte superovanligt heller vet jag.

        Tycker det är tråkigt med den attityden. Alla gör väl så gott dem kan. Min mamma födde 3 barn och försökte amma alla men kunde aldrig, och tyckte det var skitjobbigt med folk som dig som skulle klaga på hur dåligt det var. Hon ville men det gick inte! Visade sig sedan att hennes hypofys inte var som den skulle och det var därför det inte gick. Lägg er inte i saker som inte rör er!

          Är väl stor skillnad på att inte kunna och att knappt försöka

            Att försöka trots enorm smärta och panikattack är inte att försöka enligt dig?!

              Inte i typ två dagar

                Hur många dagar måste man försöka enligt dig?

      Skrev faktiskt svordomar först men har sansat mig lite, hon har haft en traumatisk förlossning MOT SIN UTTRYCKLIGA VILJA, med en allvarlig underlivsskada som följd som mycket väl kan göra att hon om 20 år fortfarande inte kan leva ett fritt liv (jo, läs på alltserfintut på instagram), och så kommer du som nån himla hemförlossnings- andas ut ungen skrik inte- fjärde trimestern- det handlar om inställning- älskar du inte dittbarnmänniska och har MAGE att kommentera hennes val att inte amma.

      Jag ÖNSKAR att jag inte hade ammat för då hade jag kanske haft en procents mer ork för att knyta an till min förstfödda, så screw you och fellow mammor som hetsar ihjäl oss andra om anknytningsteorier och hur LIVSNÖDVÄNDIG amningen är.

        Jag önskar också att jag inte hade ammat. Hade definitivt haft ett bättre första halvår dä. Jag levde i en mardröm av sömnlöshet, torsk, mjölkstockningar och infektioner i mjölkkörtlarna men tyvärr hade jag ingen resolut person i min närhet som hjälpte mig och barnet att sluta med amningen. Önskar alla nyblivna mammor en stridbar person som ser till deras bästa. Ingen ska behöva amma var eller blodblandad mjölk.

        AMEN! <3
        Folk är tamejfan idioter, hur svårt ska det vara att bara acceptera andras val. Folk tror sig bli experter så fort dom ploppat ut en unge.. Blir så jävla trött.

      Håller med. Folk ger upp så himla lätt men ett problem är också att BB har såååå dålig kunskap om amning. Fick skitdålig hjälp när jag födde mitt barn. Så man måste tyvärr läsa på själv och kolla videos. Kan rekommendera babybaby.se

      Reagerade också på det. Mer eller mindre alla kvinnor som ammar får fruktansvärt ont med sår på bröstvårtorna men det går över efter några dagar och sen är det ju så mysigt att amma sitt barn och känna den närheten. Sen tar de flesta bebisar flaska också om man skulle behöva vara ifrån sin bebis en stund. Min son tog dock inte flaska alls och jag ammande honom tills han var 14 månader, jag kan säga att jag var väldigt låst till honom då men det är ju så när man väljer att skaffa barn!

        Men hur svårt ska det vara att förstå att det inte är en mysig stund för alla mammor. Good for you att det funkade bra men utgå inte från att din erfarenhet är lika med alla andras.

      Ni som skriver att det är så synd. Varför?? Så länge barnet får någon typ av mat så är det inte synd.

        Det är synd att den inte får den maten den är skapad att äta

          Hoppas att du aldrig i hela ditt liv käkat någon typ av halvfabrikat.

          En kvinna som inte vill amma ska aldrig få känna sig otillräcklig.

          Med vänlig hälsning, en till annan som försökte för mycket och blev tillslut manisk och farlig av sömnlösheten. Som brev på posten har en hejdundrande depression kommit efter också

      Att ge upp redan på BB kan jag också tycka är lite synd eftersom det tar några dagar eller veckor för det att funka för ALLA. Men samtidigt kommer det inte gå någon nöd på ungen som får ersättning, MYCKET viktigare att mamman mår bra!

      Själv hade jag amningsångest(D-MER) med båda barnen. Den första åt heeeeela tiden, och med andra va det problem med torsk hela tiden. Det va värdelöst och även fast mvc, bvc och amningsmottagningen sa åt mig att sluta amma så fortsatte jag 6 månader, dock varvat med ersättning. Hade aldrig rekommenderat någon annan att göra så, ibland är man bra dum mot sig själv ☹ Skulle jag mot bättre vetande skaffa ett till barn hoppas jag att jag har vett nog att inte amma.

      Håller med dig, personligen tyckte jag att amma var de finaste som fanns att kunna ge sitt barn mat ☺️. Men det är helt kvinnans val såklart.

      Amningen är inte bara mat heller, ersättning ger inte alls barnet all näring och vitaminer som bröstmjölken gör, bröstmjölk skyddar också mot infektioner och ger bebis ett starkare immunförsvar.

      Och så skönt att alltid ha maten med sig, än att släpa med termosar, flaskor och koka flaskor hela tiden ?.
      Men de är helt klart kvinnans egna val.

      Jag ville amma men gav upp efter 6 dagar. Jag gjorde det inte lättvindigt och jag gjorde det med sorg, men då sonen sondmatades till en början så ”nöjde” han sig med det och det gick inte att få honom att ta bröstet. Det spelade ingen roll om vi så väntade ut honom (under överinseende från läkare och sköterskor) upp emot 5-6 timmar, han hade inte tålamod med det. När en sjuksköterska på sjätte dagen föreslog flaskmatning och han tog flaskan direkt så var det en obeskrivlig lättnad. Att ge upp var helt rätt beslut för oss.

      Sedan, och detta är såklart ett ovanlig situation, blev jag livshotande sjuk när sonen var 6 månader och var inlagd en stund och då var det himla skönt att inte amma och slippa den ångesten ovanpå allt.

      Men vad är det här med att tro att smärta upplevs likadant hos alla individer? Kan ju vara så att du inte alls hade det lika jobbigt och därför kunde fortsätta? Det finns massvis med åkommor som gör mer eller mindre ont för olika individer. Jag har kraftig urinvägsinfektion då och då och tycker inte det är så farligt medan vissa har så ont att de åker till akuten. Ska jag då sitta och säga att det är så synd att de inte står ut mer? Snacka om otrevligt. Ibland är det bäst att bara vara tyst.

    Är risken mindre att få en grad 3 eller 4 om man är omföderska? Fick en grad 2 med första barnet och nu snart BF med nästa barn. Lite nervös över att få en större bristning denna gång, det enda man hör är ju att det tvärtom ofta går ”bättre” andra gången. Men vet egentligen inte vad statistiken säger?!

      Risken är avsevärt mindre pga redan plogat.

        Plogat, kallas det det eller var det autocorrect som slog in? ?

          Det är inte det uttrycket en läkare hade använt, nej. 😉

      Förstföderskor har större risk för att få bristningar. Oftast har man störst bristning vid första barnet och mindre/ingen alls ibland vid andra, tredje barnet osv. ?

      Jag går på aurora samtal och där berättade barnmorskan och läkaren att omföderskan har en mycket mindre risk att brista till en sådan grad 🙂 Min bästa kompis fick även en 4 grads på sin första och 1 grad på sin andra.

    Det folk menar är att det medicinskt klassas som stor bebis när den är över 4500g. Sen kan man ju tycka att vilken bebis som helst är stor givetvis. Jag födde bebis på 4725 med huvud på 37….

    Positivt med att få grad 3-4 bristning är att det (ofta) innebär mer uppföljning, hjälp och kontroller. Jag vet fler med grad 2, inkl mig själv, som har mer besvär eftersom de inte får samma uppföljning men ändå har stora skador. Tex kan grad 2 vara nästan en 3a, och det beror på vilka muskler som går av osv osv. Oavsett så är det toppen att det pratas om, och alla borde få prick den hjälp den behöver för att bli bra!

      Men hon är så arg. Då har hon rätt. Ironi

      Fick grad 4. Bebis nästan 5 kg och 38 cm i huvudomfång. 36 h förlossning. Sugklocka. 4-6 h ensam på operation/uppvak utan att maken visste hur det var med mig eller jag hur det var med bebis. 9 år senare känner jag mig fortfarande som jag var med om ett övergrepp då de dessutom tvingade mig gå 2 veckor över tiden och vägrade kejsarsnitt. Har fortfarande problem med toabesök, kan inte hålla mig mer än någon minut om det tränger på. Och alla gynekologer anser att allt ser fint ut. Fuck svensk förlossningsvård.

        ❤️?❤️‍?

        Det låter ju inte alls bra. Det känns som om att ytterligare en bedömning vore bra. Kanske från en som är specialiserad på bäckenbotten? Eva Uustal är en mycket duktig läkare och förkämpe för att reoperera dåligt läkta/lagade förlossningsskador. Kanske du kan söka hos på hennes mottagning? Sen är det inte säkert att ytterligare ingrepp gör dig bättre men en bedömning låter rimligt.

        Jag är verkligen ledsen för din skull! Var bor du? Det kan kanske vara värt att åka en bit för att få seriös hjälp. Boka tid hos tex Mia Fernando som driver bakingbabies.se, och som snart öppnar ny klinik (Mejas kvinnohälsa). Hon borde kunna hjälpa dig vidare med remiss.

          Kliniken Meja Kvinnohälsa öppnas/drivs av Mias kollega Emma men de kommer båda jobba där och och dessutom flera andra olika specialister där. Så himla glad att jag kom in och väntar nu med spänning på min tid i augusti. De kan också remittera vidare till kirurger om det behövs och samarbetar med några av Sveriges bästa läkare på olika Bäckenbottencentrum. Spana in alla ni som skriver här att ni har besvär!

        Som tur var har förlossningsvården blivit bättre! Men det är synd att så många fått lida i onödan.

    För den som vill läsa mer om kvinnohälsa på en sida som använder sig av ordentlig vetenskap kika på https://bakingbabies.se/
    ♀️♀️♀️♀️♀️

      Hon är bäst!

    Visar du barn på bloggen? Var det inte du som sa att man inte skulle det?

      Jag bäddar in inlägg – gör alltid det när det är möjligt – och då är det ingenting jag kan göra åt det tyvärr. Det går inte att pixa någon annans inbäddade inlägg, men på detta viset har hon full kontroll över bilden. Det var längesedan jag började med det.

    Fy fan stackars människa att behöva tåla ut för detta. Lider på riktigt med alla kvinnor så får sånna här skador av sina förlossningar. Har även hört att barnmorskorna i Finland är betydligt mer fokuserade och tränade på att minska risken för skador. Har även vänner som fött barn både i USA och Sverige och enligt vad de säger är det nästan bara fokus på bebisen i Sverige. Medans i USA är det precis lika mycket fokus på att mamman också ska må bra både under och efter förlossningen. Så man tar hand om mamman på ett helt annat sätt än i Sverige. B la p ga det har jag valt att föda med planerat kejsarsnitt. Kommer inte låta vården i Sverige köra med mig under min förlossning. Min kropp, mitt val!

      Födde barn i Finland för ganska många år sedan, min största rädsla före förlossningen var att bli klippt, eftersom det på den tiden ansågs att sprickor läker ”bättre” än klipp. Barnmorskan använde sig av ”finska greppet”, dvs. höll emot för att motverka risken att spricka. Hon märkte också att mina vävnader/muskler var av sån typ att ruptur skulle kunna bli allvarlig, så hon rekommenderade ändå klipp. Vid det laget litade jag fullt ut på henne, och blev klippt, vilket jag är väldigt tacksam för idag. Blev sydd av läkare i förlossningsrummet, och ärren läkte jättefint.

      ”The United States has the highest maternal mortality rate of all developed countries, and it is the only one with an increasing rate”. Källa: MacDorman MF, Declercq E, Cabral H, Morton C. Recent increases in the U.S. maternal mortality rate: disentangling trends from measurement issues. Obstet Gynecol. 2016;128(3):447–55.

      Vet inte riktigt om det är rätt att säga att man i USA bryr sig mer om mamman när det ser ut såhär?

    Otroligt att en kvinna knappt hinner ut från BB innan hon blir frågad om MAMMAKILORNA.

    När jag läser kommentarerna här är jag glad att det blev snitt med min pojk på 5kg och 39cm i huvudomkrets ?

    Jag hade en identitisk förlossning som Nina för 1 år sen och det var hemskt. Sugklocka klipp och grad 3 bristning. Kan säga att jag aldrig kommer föda vaginalt igen.

      Habn vägde 3615g och 36cm i huvudomfång, så storleken har ingen betydelse..

      Det behöver inte bli samma sak igen. Jag födde vaginalt efter min grad 4 bristning och det gick hur bra som helst ?

    Skulle aldrig föds vaginalt. Fött med planerade snitt i Singapore och Hongkong.
    I Kina räknas man som riskgraviditet om man är över 28 år. De rek då snitt till alla.
    I de flesta länder i världen går det att köpa ett kejsarsnitt men inte i Sverige inte.
    Det anses såååå dåligt för barnet. Att mamman skiter på sig resten av livet, ja det får mamman bara hacka i sig.

    Jag blir förundrad över hur jävla kass arten människan är när det gäller barnafödande. Hade vi varit ”djur” hade vi halvt dött ut med tanke på vad mycket hjälp vi behöver för att föda barn och få dem att överleva. Visst att många avkommor dör i naturen men hur många arter får så mycket problem och skador som vi? Är det evolutionen som gjort oss svaga?

      Oj fast då ska du veta att otroligt många djur dör när de är nyfödda alternativt när de föder sina ungar. Vi människor är ofta där och hjälper när får, kor, hästar, hundar, katter föder just för att även de har en risk att ungarna fastnar eller andra komplikationer tillkommer.

      Sedan finns ju inte det naturliga urvalet längre bland människor. Har hört att kejsarsnitten ökar bland annat då kvinnor med mycket trångt bäcken ofta får döttrar som ärver det och då behöver även de snitt för att inte dö i barnsäng.

        Hundar och katter får oftast fler än en unge jämfört med människan och ju fler ungar ju större risk att någon stryker med.

          Ja? Självklart? Och vi kan också ta i beaktande att det sker ett STORT antal missfall hos människor, så även där är naturen och rensar ur så att säga.

      Ja, evolutionen är ju ingen på förhand kalkylerad mekanism, som noga väger eventuellt lidande mot eventuell nytta. Det bara blir så att det så i långa loppet ger störst chans till överlevnad tar över. För människan har det varit att kunna gå upprätt och få händerna fria (tillverka redskap, bära med sig mat att samla) men denna upprätthet har skett på bekostnad av väldigt trånga och smala bäcken (=svårt att trycka ut en bebis genom dem). Dessutom är våra hjärnor och huvuden absurt stora i förhållande till vår storlek jämfört med andra huvuden. Detta har gett fördelarna intelligens, tillverka redskap, kunna jaga och lura stora byten som vi är fysiskt underlägsna på alla andra sätt, och mycket mera. Givetvis gör dessa enorma hjärnor och trånga bäcken att våra förlossningar blir otroligt riskfyllda och smärtsamma, men fördelarna att vara smart och kunna gå upprätt väger uppenbarligen upp för föelossningssvårigheter rent evolutionärt

    Sjukt att det redan frågas om mammakilon. Kan inte kroppen bara få vara ifred?

    Fick själv en bristning grad 4 med total sfinkterruptur (kort sagt: allt gick sönder och två hål blev ett). Jag har också varit väldigt öppen med hur det blev för mig/oss just för att det känns som att ”åh hur har det gått” bara är en retorisk fråga man frågar nyförlösta och det enda accepterade svaret är att det gått bra eller att det inte gått så bra men att det ”inte är någon fara nu när vi fått vårt barn” osv. Man ska vara tacksam för barnet, vilket de allra flesta är, men det är skittufft mentalt att ha fått en skada som anses äcklig och som man inte får prata om på samma sätt som en skada i samma storlek och allvarlighetsgrad som uppstått någon annanstans på kroppen i ett annat sammanhang. Traumat är mer än bara en sak, för mig har det varit flera operationer, depression och kvarvarande problem med ångest.

    Är glad över att Nina berättar öppet, tidigare dömt henne på förhand för att bara vara ytlig men jag har visst haft väldigt fel. Hon använder sin röst till någon bra, good for her!

    vad då ”inte visste vad det var”, läser man inte på ang graviditet och förlossning när man blir gravid?
    Blir alltid så förvånad när folk verkar ha 0 kunskap om att födda barn, risker, osv.
    Tex kräver man snitt har man uppenbarligen inte läst på, med snitt kommer fler risker, det är därför snitt är sista utvägen och inget första alternativ.

      Vad då inte läst på? Vad vet du om det? Sluta säg till andra hur de ska känna. Eller hur de agerar.

      Blev rekommenderad att INTE söka information själv utan endast diskutera ev frågor vid besöken på mottagningen för att inte bli skrämd.
      Såååå…. Lätt att sitta och säga att man ska söka information när man blir tillsagd att inte göra det.
      Jag litade iaf mer på vad min sköterska.

    Födde själv en rätt stor bjässe på strax över 4 kg (med glädje vaginalt då jag ansåg det vara halva grejen med hela upplevelsen). Gjorde ont som satan men gick över så fort kroppen gled ut. Fick sy ett par stygn utan bedövning då det behövdes göras ganska omgående. Kunde sedan gå upp och på toa bara några minuter efter hela förloppet. Amningen försökte jag sedan med i någon månads tid innan jag dessvärre tvingades ge upp, då det var den värsta smärta jag någonsin varit med om. Kändes som rakblad som drog mot bröstvårtorna trots att jag gick amningskurs och var inställd på att försöka genomlida det hela i alla fall. Bra med valmöjlighet även om ersättning troligen är ett sämre alternativ sett till naturlighet och näringsinnehåll. Min son har dock i princip aldrig varit sjuk på tre års tid. Kanske är jag inte lika hysterisk som många andra mammor, då jag är mer av typen ”lite skit rensar magen”. (Detta angående större infektionskänslighet o.s.v.) Anekdotisk bevisföring må hända. De flesta har inte så känsliga bröstvårtor som jag, är exceptionellt känslig i allmänhet. Med det sagt hoppas jag väl nånstans att alla som kan försöker vaginalt och amning och inte låter sig skrämmas av diverse skräckhistorier (som trots allt är i minoritet sett till alla förlossningar som genomförs) men samtidigt får gehör för sin önskan om ks och liknande ifall det behöver skulle föreligga. Äsch, man vill ju egentligen inte pracka på sitt i denna typ av känsliga frågor. Att avstå från barn p.g.a. förlossningsrädsla tycker jag dock känns väldigt sorgligt.

    Efter varje gång jag läser ett kommentarsfält när det handlar om kvinnor, slår det mig hur många vidriga personer (antagligen kvinnor..) det finns i detta forum – är så himla rädd för att möta er ute på gatorna när mitt barn är fött.

      Fruktansvärda. Men de skulle aldrig våga säga något i verkliga livet.

      Lika rädd blir man över hur egoistiska personer är som väljer att skaffa barn. Rädd att mina barn ska träffa er på gatorna

        Va?

    Har fött barn på över 4 kg och mindre på 3 kg (prematur) och dom gör lika ont. Mina största barn har gått fortare att föda än dom små… Lika ont, exakt lik ont. ?‍?

    Har fött ett barn på 4,4 kg med stort huvud vaginalt, mitt första barn. Även för mig gick det bra, jag fick en bristning grad 2 och fick opereras men var helt återställd efter drygt ett år. Jag vill bara bidra med något annat än alla skräckhistorier!

    Vill tillägga att anledningen till att vården avråder från kejsarsnitt är pga risken för barnets andning.

    Barnet kan få stora problem med att få till andningen efter ett kejsarsnitt och även så har många barn som föds med kejsarsnitt vatten kvar i lungorna, vilket gör de svårare för bebis att få till andningen och många bebisar behöver hjälp med att få igång andningen.

    Barn som föds vaginalt pressar oftast ut fostervattnet när de tycker sig ut och fyller lungorna då med luft och på så sätt får till andningen naturligt.

    Alltså kort sagt så är det för bebis skull man inte vill att kvinnor gör kejsarsnitt .

    Men jag har själv förlöst två barn , varav ett stort barn (strax över 4kg) så jag förstår att man vill undvika smärtan om man kan.

      Källor på dina påståenden tack

        Är med i spädbarnsfonden pga att jag själv förlorat ett barn , läst och studerat forskningar i området varför vissa bebisar inte klarar sig efter div verse förlossningar, det är studier som har gjort i hela världen främst Australien ?.

        Samt när jag själv var gravid med mitt andra barn som idag lever, så fick jag sitta på möte med två överläkare som informerade mig om riskerna med att föda med kejsarsnitt då jag förlöst ett barn som idag är en ängel och jag har extrem förlossnings rädsla efter de.

        Så det är inget jag har tagit ur luften.

      Nja, det där är en förenkling. Både kejsarsnitt och vaginal förlossning innebär risker för mamma och barn på lång och kort sikt. En av riskerna med kejsarsnitt är ökad risk för neonatal andningsstörning, precis som du beskriver. Men det är inte detta enbart som är anledningen till att vaginal förlossning rekommenderas om det inte finns någon medicinsk indikation för kejsarsnitt.
      Risken för andningsstörningen minskar om det planerade kejsarsnittet läggs så sent som möjligt i graviditeten, alltså strax före beräknat förlossningsdatum.

      Källor för risker vid respektive förlossningssätt: https://www.sbu.se/contentassets/9e3fb9e38e9248109f9e18e74ece0d65/kejsarsnitt-pa-kvinnans-onskemal–fordelar-och-nackdelar-for-kvinna-och-barn-220126.pdf

    Kan bara utgå från mig själv då jag inte är medicinskt kunnig. Men har fött 3 barn vaginalt. Första barnet hade 35 cm huvudomfång och vägde 3750 g, vidrig förlossning slutade med klipp och sugklocka. Andra förlossning hade barnet 38,5 cm i huvudomfång och vägde 4240 gram, gick mycket bättre än första men andra gradens bristning. Tredje barnet hade 35 cm i huvudomfång och vägde 3980 gram och inte en skråma. Det tredje förlossningen var också den snabbast av dem alla. För mig personligen tror jag det handlat om rädsla. När man är rädd, vilket är fullt förståeligt med tanke på smärta och den kontroll man inte har under förlossningen, så låser sig kroppen och man samarbetar inte riktigt. Med tredje förlossningen hade jag kontroll och bestämde över förlossningen. Jag tror att det hjälpte mig att inte spricka under tredje förlossningen. Och utan något bevis misstänker jag att många spricker första gången för man är såå jävla rädd för smärtan.

    För varje dag som går och varje sak man får lära sig om vad som kan hända under en förlossning känner jag mig mer säker på att jag aldrig vill bli gravid.

      Det kan gå superbra också utan några men över huvud taget ? men ja det är sorgligt att inte förlossningsskador tas på så stort allvar av vården som det borde

    Hur gör de som föder små miniatyrbebisar? Äter de en särskild diet? Tror de flesta hellre skulle vilja få såna porslinsbebisar för att minska risken för skador.

      Det var ju en trend i USA för några år sedan, att gå på någon slags diet under graviditeten för att bebisen skulle vara liten vid förlossningen. Minns att läkare gick ut och varnade för att det var galenskap.

    Jag fick en sfinkterruptur grad 4 med mitt första barn och jag blev helt återställd. Med nummer två fick jag välja snitt eller vaginalt. Jag är dörädd för kejsarsnitt så jag valde vaginalt. Jag hade en drömförlossning! Gick sönder litegrann men det märkte jag inte av. Så det behöver inte ”gå åt helvete” för att man har gått sönder mycket. Sen tycker jag att ni som vill bli snittade verkligen kollar upp allt för det är större risker för bebisen, tyvärr.

    Födde första med stormvärkar, väldigt snabb förlossning och ruptur grad 2. Behövde bara sys. Nåt som störde mig som f*n efteråt var att barnmorskorna pratade om hur duktig jag varit som fött utan bedövning. Det hade inget med att vara duktig att göra, jag tyckte det verkade läskigt med bedövning så ville helst undvika det. Plus har hög smärttröskel. Varför ens värdera en sån sak?

    Upplevde överlag att det fanns en sån duktighets-attityd, t ex duktigt om man följde instruktionerna för att minska riskerna att spricka. Jag lyssnade på min kropp som sa att ungen ska ut NU. ?

    Verkligen inte konstigt att kvinnor födda i Norden vägrar föda många barn o många avstår pga den urdåliga BB klinikerna.

    Men kvinnor frpn mellanöster o nordafrika kan flda 10 ungar i Sverige på BB? Är det ngn skillnad på nordiska vaginor kontra mellanösterns?? Verkar så konstigt att unga svenskfödda föder väldigt lite barn idag??

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.