https://www.instagram.com/p/BttPpHPH4Yy/

Med tanke på att det är så många som stulits så måste det ju skett från hennes hem eller förråd. 
Av den här kommentaren att döma så vet hon vem det är som stulit dem, men att de inte finns ”kvar” längre så antagligen har tjuven redan sålt dem.

Hon borde lägga ut serienumren istället för bilder på väskorna då många väskor ser likadana ut.
Men håll utkik för Dessies skull så hon får tillbaka sina saker. Klåfingriga människor som inte kan skilja på mitt och ditt är avskum!

Tack för tips!

https://www.instagram.com/p/BseFuUXnFrE/

För ungefär tre veckor sedan köpte Dessie ett love-bracelet från Cartier som hon var SÅ glad över!
Hon la ut bilder på både blogg och Instagram, men nu har hon lagt ut det till försäljning med 10 000 kr från inköpspriset.
Till Madde på Svenska Bloggare har hon berättat att hon – tydligen – är allergisk mot vitguld och att det är anledningen till försäljningen.
När hon fått detta sålt ska hon köpa ett nytt. Förhoppningsvis tål hon det.
🙂

Jag visste faktiskt inte att man kunde vara allergisk mot vitguld. Gjorde ni?
Jag tänkte ”GULD” – allergifritt, men icke.
Så här står det på Wikipedia:

Många människor är överkänsliga eller allergiska mot vitguld som innehåller nickel. Symptomen för nickelallergi är hudutslag. De allergiska symptomen sägs inte vara så besvärliga för vitguld, som för andra nickellegeringar, då nickelkomponenten i vitguld anses som ”starkare bundet nickel”.

Så tänk på det, alla ni potentiella vitgulds-Lovebranceletköpare! 
Dubbelkolla att ni inte är allergiska så ni slipper gå samma öde till mötes som Dessie – att behöva sälja ert kärleksarmband innan relationen ens börjat.

Och har du 60 000 kr över – slå till!
Så vida du inte är allergisk så klart. Hehe…

Tack för tips!

Som ni vet så orkade jag inte med det efter tio år i branschen och valde att ta avstånd från sociala medier.
Sociala medier är något jag hyser agg mot idag egentligen.
[…] Jag som var i den branschen och har sett hur det fungerar fick verkligen avsmak för sociala medier.//Dessie

För någon som hyser agg mot och har avsmak för sociala medier så är det lite märkligt att hon gladeligen gör smygreklam för fillers på Instagram. 
I mina ögon, ett dubbelfel.
1. Smygreklam
2. För fillers

Hon är inte ofta på sociala medier men när hon väl är det så väljer hon sina stunder väl, det måste vi ändå ge henne.
Hon gör ett litet gästspel på sitt egna konto för att tjäna lite pengar genom att göra smygreklam för fillers.

Way to ta avstånd, Dessan!

Tack för tips!

  

Jag fick ett tips från en av mina följare som undrade om det verkligen är Dessies körkort som används här – på sidan Köp Körkort – där man kan köpa sig ett körkort, och visst är det så.
Det ÄR Dessie och jag undrar verkligen om hon är medveten om detta, annars är detta århundrades SÄMSTA influnciska samarbete någonsin!!!

Och funkar detta?
Kan man KÖPA körkort?
Gör folk det?
Finns det stollar med dessa plastbitar i plånkan där ute som tycker att det är en bra idé att vara ute och köra bil eftersom det bara var oflyt som gjorde att de kuggade på proven. Om de nu ens varit på en körskola. De kanske har övat på Youtube och tycker att de räcker?
Scary! As fuck!

Gnugga geniknölarna ordentligt och sätt på er spekulationsmössorna – för nu blir det åka av.
VAD innebär Dessies uppdateringar på Instagram?

Your guess is as good as mine! 
(Förutom en massa dravel om eventuella graviditeter så vida inte Dessie själv gått ut med en sådan som jag missat. Pics – or it didn’t happen’.)

Tack för tips!

Dessie har börjat blogga igen, men det var ett tag sedan jag var inne på visit, det inser jag nu. Snacka om att sociala medier är förgängligt. ”One day here – next day gone”.
Har man väl lämnat sociala medier för ett tag så är det nog lite av en uppförsbacke att komma tillbaka, så vida du inte ställer till med kaos. Då brukar det gå ganska snabbt, men det är ju sedan gammalt.
Jag känner inte riktigt igen Dessie i sättet som skriver på, vilket är positivt(!) men säkerligen också en konsekvens av att hon spenderat det senaste året i den akademiska världen. Givetvis behöver man inte en gymnasieutbildning i bagaget för att klara sig här i världen, det har vi sett både en och två gånger, men just språket tror jag kan drabbas lite extra av att sluta skolan efter årskurs nio.

Dessie skriver om ångest i sitt inlägg och hon frågar sig om det är misshandeln som hennes ex utsatte henne för som spökar. Jag har ingen aning om hur det är i hennes fall men för mig spökade det i mitt inre långt efter att blåmärkena försvunnit och det verkar jag inte vara ensam om att känna.
”Bruises fade father, but the pain remains the same” är den första raden i Christina Aguileras sång ”I’m ok” som handlar om misshandel, i det här specifika fallet hur hennes pappa slog hennes mamma. Jag tror många människor som varit i liknande relationer kan känna igen sig i orden. Blåmärken försvinner på några dagar, eller ibland en vecka. Men smärtan…
Ångest är djävulens påfund och att inte känna sig ensam när det är mörkt kan vara så viktigt. Det märker man inte minst när man läser kommentarerna till inlägget. Läsarna får känna att de inte är ensamma i sina erfarenheter, samtidigt som de skickar samma känsla tillbaka till Dessie.
Det är fint.

Kanske har det med misshandeln att göra, kanske kommer det inte gå över av sig självt?
Så är det kanske, men det betyder inte att det behöver vara så här. Inte för Dessie. Inte för någon.
Det finns hjälp att få.
”Lid inte i onödan” tänkte jag skriva, men är inte allt lidande onödigt? I så fall ändrar jag det till ”Lid inte alls. Mer.”

Dessie har skrivit ett bra inlägg om ångest/depression, med bra språk och jag kommer med en egen reflektion på slutet.

Lider du av ångest och inte riktigt vet var du kan vända dig?
Här kommer några tips.

– Prata med din husläkare och be om att få hjälp att komma i kontakt med en psykolog.
– Appar som Kry, Min Doktor mfl brukar erbjuda samtalsstöd via mobilen. Det kan kanske vara ett första steg om det känns för jobbigt att gå iväg och få hjälp?
– Ångestföreningen Stockholm
– KBT Online erbjuder också behandlingar via telefonen, där du kan få en mer långtgående plan.

Så här berättade Dessie om det på Instagram efter att den förra operationen ställdes in.

Jag har ju tidigare skrivit om mina cellförändringar (grad 3, steget efter det är cancer.) Jag skulle ha opererats redan i februari egentligen, men min operation har blivit uppskjuten 3 gånger nu. Ena gången ringde dom samma dag, en timme innan jag skulle dit och sa att dom sköt upp den. Sista gången, alltså nu för ca en månad sedan så avbröt dom operationen samma dag, när jag redan låg på sjukhuset. Då hade jag fastat i 24 timmar, tvättat mig med operationstvål, fått dropp + lugnande. Jag låg alltså där i sjukhussängen, klar att opereras. Först så skulle jag operas kl 09. Sedan sköt dom upp det till 09:30, sedan blev det kl 10:00 istället – och så höll dom på. Tillslut så kommer dom in till mig, när jag ligger där med en nål i armen med dropp + fått lugnande – och berättar att dom inte kan operera mig idag.
[…] Vad händer om mina cellförändringar utvecklats ännu mer, till cancer dvs? Vem tar ansvaret då? För det vi konstaterade på mina undersökningar var ju att det är cellförändringar grad 3, att jag redan har cancerceller i kroppen. Helt jävla seriöst, känner mig förtvivlad. Det här stressar mig så mycket, det är psykiskt påfrestande att ha detta i huvudet, men dessutom att inte få den hjälpen som behövs, men också att mentalt förbereda sig för att opereras och bli nedsövd och hela köret – 3 ggr utan att det har hänt något än!//Dessie

Jag förstår att man kategoriseras efter hur akut någonting är. När jag behövde operera ut min blindtarm så fick jag ligga fastande i 48 h på stand by eftersom det hela tiden dök upp mer akuta fall, men det här som Dessie varit med om känns ju ganska så inhumant.
Att ligga mer dropp och lugnande och få reda på att man måste kliva upp, klä på sig och åka hem efter ytterligare en inställd operation – den tredje i ordningen?

Förhoppningsvis blir den av nu så att hon slipper gå och oroa sig för att cellförändringarna ska utvecklas ytterligare. Att ha den stressen hängande över sig kan inte vara roligt.
Får det verkligen gå till så här? Har ni själva drabbats av liknande saker?

Dessies läsare tycker att hon ska anmäla sjukhuset.

Utöver det så jobbar jag även vid sidan om med lite annat roligt, bland annat hjälper jag till och sälja Kaffemaskiner för KW Karlberg (Sveriges bästa kafferosteri!) och även salesman för Nor-Tech Scandinavia. Nor-Tech är då båtarna som jag brukar lägga upp på min instagram/blogg, ni lär få se mycket mer av dom i framtiden!

Sen så har jag lite annat smått och gott som jag gör vid sidan av. Så det är det ungefär som jag sysslar med nu för tiden. Jag tänkte att jag ska börja fota/filma lite när vi åker dessa båtar, för er som är båt-intresserade så är det här, enligt mig i särklass de absolut finaste, mest klassiska båtar. & på råga till det, Sveriges snabbaste båtar.//Dessie

Dessie har uppdaterat sin blogg med lite smått och gott från sitt liv efter att ha fått frågor om vad hon jobbar med nu för tiden.
Enligt henne själv så studerar hon på mer än helfart, arbetar som kundkoordinator och sociala medier-ansvarig för en mäklarbyrå i Stockholms innerstad, samtidigt som hon säljer kaffemaskiner och båtar(!).
Båtar? Ja, båtar..

Är det någon mer än jag som osökt kommer att tänka på den där influencer-side kicken Vanita – som hängde med Kissie, var med i Lyxfällan där hon endast ville arbeta med att sälja just båtar och som sedan fick fängelse för att ha knivhuggit sin pojkvän?
Hon ville BARA arbeta med att sälja ”yachts” – eller ”jåttar” och med de i åtanke så måste hon vara gröööööön av avund på Dessie nu då.
Jag undrar hur man kommer på att man enbart vill arbeta med att sälja ”jåttar”? I Sverige? Marknaden måste ju vara lika sprudlande som mitt humör när den första snön faller och insikten om hur länge det är till sol, sommar och värme dimper ner lika överraskande som en könssjukdom efter Hultsfredsfestivalen.
Hur många ”jåttar” kan säljas i Sverige varje år? Två?

Hur Dessie ska hinna med att peta in blogga i det här – minst sagt – fullsmockade livspusslet vet jag inte men allt går om man vill, eller vad är det man peppigt säger?
Har ni saknar Dessies blogg?

Dessie, hennes son och nya kille verkar vara uppe i fjällen och bo helt ensamma på ett hotell, utan varken andra gäster eller personal.
Kanske har jag sett på tok för många skräckfilmer i mina dar, men jag skulle hellre pierca mig själv i bröstvårtorna med en stiftpenna än göra just det.
Huuuu!
Jag fick rysningar bara att kolla på hennes Instastory.
Se själva!