Det finns de som provoceras av Elin Kjos, av hennes inställning och sättet hon valt att tackla sin lungcancerdiagnos.
Det finns de som anklagat henne för att ha fått andra människor att må sämre med sina inlägg. Det var och är fortfarande en helt absurd sak att säga till någon och jag hoppas innerligt att dessa människor avföljt Elin till förmån för konton de själva mår bra av.
I ett avsnitt av Alexander Pärleros Framgångspodd så medverkar nu Elin och visar en lite annan sida av sig själv, en sida hon sällan eller snudd på aldrig visat på sina sociala medier.
Den sida som inte är full fart framåt, pepp och starka gymselfies. Den där hon är ledsen, där hon berättar att hon ibland står inne på toaletten på sjukhuset och bara gråter.
Det är klart man förstår att livet inte enbart är såpbubblor, enhörningstårtor, klingade skratt och positivism så det förslår för Elin Kjos, men jag tycker det är fint att se den här andra sidan också.
Även den mest positiva människan kan tycka livet ibland är piss, oavsett om man utmanas av en cancerdiagnos eller inte.
Elin är inte mer än människa, om än en väldigt tuff sådan, men det finns många, många kämpar där ute som inte har ett stort Instagramkonto med följare att tanka kärlek från. Ni förtjänar alla ett ? eller två.
Fuck cancer.
Fuck fucking cancer!
???
